Kommunal fastighetsavgift – minskningen av avgiftsuttaget för nyproducerade småhus gäller inte arrendetomter

1 Sammanfattning

Den minskning av kommunala fastighetsavgiften för nyproducerade bostäder som innebär hel och halv minskning under den första tioårsperioden efter att huset färdigställts, gäller inte för arrendetomter. Med arrendetomter avses tomtmark som inte ingår i samma taxeringsenhet som småhuset.

2 Bakgrund och frågeställning

För ett nyproducerat småhus tas ingen avgift ut för fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren, under förutsättning att värdeåret är året före fastighetstaxeringsåret. För de därefter följande fem åren tas halv avgift ut.

Från och med 1 januari 2010 omfattas arrendetomter till småhus på ofri grund av bestämmelserna om kommunal fastighetsavgift. För arrendetomten gäller att fastighetsavgiften är hälften av den ordinarie avgiften per småhus dock högst 0,75 % av taxeringsvärdet för tomten.

Fråga har uppkommit om den minskning av kommunala avgiften som gäller för ett nyproducerat småhus på ofri grund, även gäller för den arrendetomt som hör till småhuset.

3 Gällande rätt m.m.

Bestämmelser om minskad skatt på nyproducerade småhus infördes vid 1992 års taxering i 3 § andra stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt (FSL).

Bestämmelsen utökades från och med 1995 års taxering med en regel som innebar att minskningen beräknas på den del av taxeringsvärdet som avser småhus med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset (3 § femte stycket FSL).

När lag (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift (FAvL) infördes vid 2009 års taxering togs bestämmelserna om minskad avgift vid nyproduktion in i 6 § FAvL. Enligt bestämmelsen gäller minskningen av skatteuttaget för "byggnaden och tillhörande tomtmark".

Eftersom arrendetomter saknar värderingsenhet för småhus omfattades de inte av bestämmelserna om kommunal fastighetsavgift utan var fortsatt skattskyldiga till fastighetsskatt (3 § a) FSL i dess lydelse till och med 2010 års taxering).

Den tidigare nämnda särregleringen i 3 § femte stycket FSL som angav att tomtmark inte omfattades av minskningen för nyproduktion behövdes inte eftersom byggnaden och marken omfattades av olika lagar.

Från och med 2011 års taxering har FAvL utökats så att även arrendetomter omfattas av bestämmelserna om kommunal avgift (3 a § FAvL).

Bestämmelsen anger att avgiften "för värderingsenhet avseende tomtmark som hör till småhus som är uppfört och som inte ingår i samma taxeringsenhet", är hälften av den ordinarie avgiften per småhus, dock högst 0,75 % av tomtens taxeringsvärde.

4 Skatteverkets bedömning

Bestämmelserna om minskad skatt på nyproducerade bostäder infördes vid 1990 års skattereform och var orsakad av de ökade kostnader för nyproduktion som blev följden av ändrade mervärdeskatteregler och begränsningar av skattelättnader för ränteutgifter (prop. 1989/90:110, s. 508-509).

När det gäller tomtmark preciserades bestämmelserna vid 1995 års taxering, 3 § femte stycket FSL, till att avse småhus med tillhörande tomtmark som ingår i samma taxeringsenhet. Av författningskommentaren framgår att när det finns olika ägare till småhus och mark, åtskiljs dessa i olika taxeringsenheter. För att i dessa fall klargöra att markägaren då inte ska få någon minskning, anges uttryckligen att som villkor för minskningen gäller att tomtmarken måste ingå i samma taxeringsenhet som småhuset (prop. 1992/93:122, s. 75).

Bestämmelserna om minskad avgift på nyproducerade bostäder finns fr.o.m. 2009 års taxering i 6 § FAvL. Av författningskommentaren till första stycket i 6 §, framgår att minskningen gäller för både byggnaden och tillhörande tomtmark under förutsättning att byggnaden och tomten ingår i samma taxeringsenhet och om de ingår i skilda taxeringsenheter gäller nedsättningen bara byggnaden (prop. 2007/08:27 sid. 132).

Genom införandet av 3 a § FAvL kommer såväl huset på ofri grund som arrendetomten att påföras vardera hälften av den kommunala fastighetsavgift som ska utgå enligt 3 §. Fastighetsavgiften för en arrendetomt har definierats avse tomtmark som hör till ett småhus som inte ingår i samma taxeringsenhet.

Någon ändring av villkoren för minskning på grund av nyproduktion i 6 § FAvL har inte gjorts. Dess tillämpning förutsätter att fastigheten innehåller bostäder, och för en sådan fastighet gäller minskningen för byggnaden och tillhörande tomtmark.

För tillämpningen av FAvL gäller samma termer och uttryck som i fastighetstaxeringslagen (FTL) vilket bl.a. innebär att tillhörande tomtmark till byggnad/småhus/ är sådana enheter som utgör en taxeringsenhet enligt 4 kap. FTL.

Tomtmark "som hör till småhus som är uppfört och som inte ingår i samma taxeringsenhet" enligt 3 a § FAvL, ska således inte uppfattas som "byggnad med tillhörande tomtmark" enligt 6 § FAvL.

En sådan tolkning överensstämmer med lagens syfte att det är ägaren av en nyproducerad bostad som medges minskade utgifter för fastighetsavgiften.

Skatteverket anser därför att s.k. arrendetomter inte omfattas av bestämmelserna om minskad fastighetsavgift på grund av nyproduktion.