Kan energiskatt på elektrisk kraft återbetalas till ambassad med stöd av Wienkonventionen?

1 Sammanfattning

Skatteverket anser inte att det strider mot lagen om immunitet och privilegier eller Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser att inte medge återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft till utländska beskickningar och konsulat eller till de personer som omfattas av de båda konventionerna.

2 Bakgrund och frågeställning

Enligt förordningen om återbetalning av moms och vissa punktskatter finns ingen möjlighet att återbetala energiskatt på elektrisk kraft till utländska beskickningar. Fråga har uppkommit om det strider mot lagen om immunitet och privilegier samt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser att inte medge återbetalning av sådan skatt.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 2 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska främmande stats beskickning och beskickningsmedlemmar jämte deras familjer och betjäning samt diplomatiska kurirer åtnjuta immunitet och privilegier enligt den i Wien den 18 april 1961 avslutade konventionen om diplomatiska förbindelser, (SÖ 1967:1) nedan kallad 1961 års Wienkonvention.

Artikel 23 i 1961 års Wienkonvention lyder på följande sätt.

"1. Med avseende på beskickningslokalerna, vare sig dessa innehas med äganderätt eller äro förhyrda, skola den sändande staten och beskickningschefen vara befriade från alla statliga, regionala och kommunala skatter och avgifter med undantag för sådana, som utgöra ersättning för lämnade tjänster. 2. Skattebefrielse som avses i denna artikel gäller ej sådana skatter och avgifter som enligt den mottagande statens lag skola erläggas av den som ingår avtal med den sändande staten eller beskickningschefen."

Artikel 34 lyder enligt följande.

"Diplomatisk företrädare skall vara befriad från alla statliga, regionala eller kommunala skatter och pålagor, vare sig de avse person eller egendom, med undantag för a) sådana indirekta skatter, som vanligen äro inräknade i varornas eller tjänsternas pris, ...."

Enligt 3 § lagen om immunitet och privilegier ska främmande stats konsulat och konsulatsmedlemmar jämte deras familjer och betjäning samt konsulära kurirer åtnjuta immunitet och privilegier enligt den i Wien den 24 april 1963 avslutade konvention om konsulära förbindelser, (SÖ 1974:10) nedan kallad 1963 års Wienkonvention.

Motsvarigheten till artiklarna 23 och 34 i 1961 års Wienkonventionen finns i artiklarna 32 och 49 i 1963 års Wienkonvention.

1 § i förordningen (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. lyder på följande sätt. "Denna förordning gäller vid återbetalning av skatt enligt .... 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, ...."

I 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, anges att efter ansökan medges återbetalning av energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som har förvärvats av utländsk beskickning och karriärkonsulat i Sverige. Även medlem av den diplomatiska personalen och karriärkonsul medges återbetalning under förutsättning att denne inte är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige.

Energiskatt på elektrisk kraft regleras i 11 kap. LSE. Där finns inga bestämmelser om återbetalning till utländska beskickningar m.fl.

Av 11 kap. 5 § LSE framgår att bl.a. elleverantör är skyldig att betala energiskatten på elektrisk kraft.

LSE ersatte lagen (1957:262) om allmän energiskatt. I prop. 1994/95:54 sid. 131 sägs i specialmotiveringen till 9 kap. 1 § LSE att paragrafen motsvarar regler i 27 § lagen om allmän energiskatt. Därefter sägs att någon möjlighet till återbetalning av svavelskatt till utländska beskickningar inte finns i den nuvarande lagen och inte heller ges i den förslagna lydelsen av paragrafen.

I prop. 1972:119 föreslogs att 76 a § infördes i förordningen (1968:430) om mervärdeskatt. 76 a § innebar att konungen kunde medge återbetalning av mervärdeskatt som hänförde sig till vara som förvärvats av utländsk beskickning eller diplomatisk personal eller tjänst på sådan vara. På sid.6 f . i anförd prop. står följande.

"I MF finns inga särskilda bestämmelser om tillhandahållande av varor eller tjänster åt utländsk beskickning eller utländsk diplomatisk personal. Detta innebär, att de beskattas på samma sätt som andra varor och tjänster som tillhandahålls inom landet.

I Wienkonventionen den 18 april 1961 (SÖ 1967:1) om diplomatiska förbindelser anges att diplomatisk företrädare skall vara befriad från alla statliga, regionala eller kommunala skatter och pålagor. Denna befrielse skall dock inte gälla t.ex. sådana indirekta skatter, som vanligen är inräknade i varornas eller tjänsternas pris."

På sid.10 f . i samma prop. står följande.

"På grundval av Wienkonventionens bestämmelser om diplomatiska förbindelser har i Sverige medgivits, att diplomatisk, teknisk och administrativ personal vid utländska beskickningar och konsulat får tull- och skattefritt införa personliga tillhörigheter till landet. Detta gäller även varor som kan köpas i Sverige men levereras i t.ex. frihamn för efterföljande införsel utan tull- och avgiftsbeläggning. Härigenom har uppnåtts att väsentliga delar av de inköp som görs i Sverige ej beskattas. .... Från den diplomatiska kåren i Sverige har vid flera tillfällen gjorts gällande att de nuvarande möjligheterna till skattebefrielse borde utvidgas. Därvid har åberopats de åtgärder i denna riktning som vidtagits i bl.a. Norge, Danmark och Finland. .... Jag har förståelse för de synpunkter som framförts från den diplomatiska kåren. Detta har redan kommit till uttryck i beslut om skattebefrielse som i enskilda fall medgivits i fråga om tjänster som avser ambassadbyggnader och varor för inredning och utrustning av sådana byggnader. Härutöver bör i viss utsträckning skattefrihet kunna åstadkommas vid inköp inom landet av sådana varor som redan nu kan införas till landet utan tull- eller avgiftsbeläggning och dessutom för vissa tjänster. .... I princip bör endast kapitalvaror och tjänster med avseende på sådana varor komma i fråga. .... Det nu skisserade förfaringssättet bör kunna tillämpas också i fall då fråga är om tjänster på ambassads, konsulats eller internationell organisations byggnad eller liknande eller om varor som är avsedda för inredning av eller utrustning till sådana lokaler."

4 Skatteverkets bedömning

Av både 1961 och 1963 års Wienkonventioner framgår att den skattebefrielse som utländska beskickningar m.fl. är berättigade till inte omfattar sådana skatter som enligt svensk lagstiftning ska betalas av den som ingår avtal med den sändande staten eller för sådana indirekta skatter som är inräknade i varornas eller tjänsternas pris.

Den utländska beskickningen eller konsulatet ingår avtal med en elleverantör. Av LSE framgår att det är elleverantören som är skyldig att betala energiskatten. Energiskatten är inräknad i det pris som elleverantören tar ut på räkningen till beskickningen m.fl. Även om energiskatten är specificerad på räkningen är det ändå en indirekt skatt som elleverantören är skattskyldig för. Det är således inte ambassaden eller konsulatet som är skattskyldig för energiskatt.

Lagstiftaren har valt att inte medge återbetalning av vissa energiskatter i LSE. Även när möjligheten till återbetalning av mervärdesskatt infördes gällde den vissa avgränsade områden. Någon generell möjlighet till återbetalning av indirekta skatter finns således inte. Av förarbetena framgår också att lagstiftaren inte önskat införa bestämmelser med en sådan innebörd.

Skatteverket anser därför inte att det strider mot lagen om immunitet och privilegier eller 1961 och 1963 års Wienkonventioner att inte medge återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft till utländska beskickningar och konsulat eller till de personer som omfattas av de båda konventionerna.