Vattenfastigheter

1 Sammanfattning

Vattenfastigheter (fastigheter utan landareal), som inte utgör täktmark, ska inte åsättas markvärde. Detta gäller även om byggrätt föreligger.

2 Bakgrund och frågeställning

På några platser i landet har fastigheter avsedda för småhusbebyggelse avstyckats i vatten. Dessa fastigheter saknar helt landareal. Till sådan fastighet hör som regel del i gemensamhetsanläggning belägen på fast mark för t.ex. ledningar, garage/parkeringsplats m.m. De aktuella fastigheterna ligger i attraktiva kustområden och det är därför uppenbart att byggrätten har ett högt marknadsvärde trots att de helt saknar landareal.

Frågan gäller om sådana fastigheter kan åsättas något markvärde vid fastighetstaxering.

3 Gällande rätt m.m.

Indelning av mark i olika ägoslag regleras i 2 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL. Där stadgas att mark som är vattentäckt ska indelas i ägoslag (och därigenom bli föremål för fastighetstaxering) endast om den är täktmark.

4 Skatteverkets bedömning

Vid tillkomsten av FTL ansågs att något värde inte borde åsättas vattentäckta områden med undantag för områden där täkt pågår. Det fanns därför inget motiv för att indela sådana områden i ägoslag med undantag för områden med täkt (prop. 1979/80:40 s. 65).

Avstyckning av vattenfastigheter (fastigheter som helt saknar landareal) avsedda för småhusbebyggelse är en ny företeelse i Sverige och har inte beaktats vid tillkomsten av FTL. Bedömningen av den aktuella frågan måste emellertid göras utifrån gällande rätt, dvs. 2 kap. 4 § FTL. Även om vattenfastigheter, som inte utgör täktmark, kan ha ett betydande marknadsvärde genom förekomst av byggrätt ska de således inte åsättas något markvärde.

Styrsignalen ska tillämpas vid fastighetstaxering.