OBS! Det finns en senare version.

Områden: Förvaltningsrätt & förfarande, Inkomstskatt, Skattebetalning & borgenärsarbete

Ändring till och med: SFS 2013:589

1 § Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse och tillämpningsområde som i kupongskattelagen (1970:624). Vad som sägs i 2 § första stycket och 3 § första stycket i denna förordning om central värdepappersförvarare gäller även den som enligt 11 a, 11 b eller 11 c § kupongskattelagen ansvarar för innehållande av kupongskatt.

Med utländsk förvaltare avses den som i utlandet förvaltar aktier eller andelar i värdepappersfonder eller specialfonder och som enligt 5 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551), 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder eller 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, i stället för aktieägare eller andelsägare som är bosatta utomlands, kan föras in i aktieboken eller registret över innehavare av andelar. Förordning (2013:589).

2 § En central värdepappersförvarare ska hos Skatteverket kontrollera uppgifter som lämnats enligt 7 § andra stycket kupongskattelagen (1970:624) och som är av betydelse för bedömning av frågan om skattskyldighet enligt lagen. Sådan kontroll ska avse utdelningsberättigad som inte är juridisk person och ska göras på tid och sätt som Skatteverket bestämmer.

Bestämmelserna i första stycket om central värdepappersförvarare gäller i stället förvaltaren vid förvaltarregistrering enligt 5 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551), 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder eller 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. Förordning (2013:589).

3 § Vid tillämpning av 7 § första stycket kupongskattelagen (1970:624) skall den centrala värdepappersförvararen följa även bestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, om det av tillgängliga uppgifter framgår att bestämmelserna är tillämpliga på den utdelningsberättigade. Detta gäller dock inte, om den utdelningsberättigade enligt avtalet kan tillgodoses endast genom återbetalning av skatt.

I fråga om en central värdepappersförvarares utbetalning till utländsk förvaltare får kupongskatt innehållas efter den högsta skattesats som gäller enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning med det land där förvaltaren hör hemma. Som förutsättning för detta gäller dock att förvaltaren skriftligen förbundit sig i förhållande till värdepappersförvararen att

1. vid utbetalning till utdelningsberättigad se till att avtalets bestämmelser i fråga om kupongskatt följs,

2. inom två månader efter det förvaltaren tagit emot utdelningsbeloppet från värdepappersförvararen, lämna uppgift till värdepappersförvararen om dels antalet utdelningsberättigade och antalet aktier för vilka avtalet tillämpats, dels antalet utdelningsberättigade och antalet aktier för vilka avtalet inte tillämpats,

3. inom samma tid till värdepappersförvararen betala tillbaka det belopp som hänför sig till de utdelningar för vilka avtalet inte tillämpats,

4. på värdepappersförvararens begäran tillhandahålla värdepappersförvararen sådan utredning om utdelningsberättigad som är av betydelse för bedömande av skattskyldigheten eller tillämpligheten av avtalet för undvikande av dubbelbeskattning.

Andra stycket innebär ingen ändring i skyldigheten för utdelningsberättigad som önskar nedsättning av kupongskatt att göra ansökan om det och lämna intyg om bosättning, om det är särskilt föreskrivet. Utländsk förvaltare som redovisar kupongskatt enligt andra stycket får lämna in sådan ansökningshandling och sådant intyg till den centrala värdepappersförvararen senast vid den tidpunkt som nämns i andra stycket 2.

Skatteverket bestämmer när den centrala värdepappersförvararen skall begära sådan utredning som avses i andra stycket 4.

Fullgör utländsk förvaltare inte sin skyldighet enligt andra eller tredje stycket, får Skatteverket bestämma att den centrala värdepappersförvararen inte får tillämpa andra stycket när det gäller redovisning av kupongskatt som avser utbetalningar till förvaltaren. Förordning (2005:367).

4 § Skyldigheten enligt 8 § kupongskattelagen (1970:624) att till Skatteverket lämna uppgift för varje skattskyldig gäller även i fråga om sådan skattskyldig, för vilken kupongskatt inte innehållits till följd av bestämmelser i avtal för undvikande av dubbelbeskattning. Om utdelning har betalats ut till utländsk förvaltare, skall uppgift enligt nämnda paragraf avse denna utbetalning. Vid utbetalning till utländsk förvaltare enligt 3 § andra stycket skall uppgiften avse förhållanden som anges i samma stycke 2. Förordning (2005:367).

5 § Föreligger uppgift från en utdelningsberättigad, som avses i 4 § första och andra styckena kupongskattelagen (1970:624), att utdelningen är hänförlig till rörelse som bedrivits här i landet, skall den som betalar ut utdelningen underrätta Skatteverket om det senast fyra månader efter utdelningstillfället. Förordning (2005:367).

6 § Bestämmelser om begäran om indrivning m. m. finns i 4--9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning.

Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.

Ytterligare föreskrifter för tillämpningen av kupongskattelagen (1970:624) meddelas av Skatteverket. Förordning (2003:912).

7 § Har upphävts genom förordning (2011:1265).

8 § Den som begär registrering hos en central värdepappersförvarare av värdepapper som avses berättiga till utdelning från utländsk juridisk person, ska samtidigt lämna uppgift om namn och hemvist på den för vilkens räkning utdelning eller räntan ska lyftas. Om namn eller hemvist ändras, ska den som har lämnat uppgiften utan dröjsmål anmäla detta skriftligen till värdepappersförvararen. Bank eller värdepappersinstitut som av en central värdepappersförvarare medgetts rätt att registreras som förvaltare av aktier enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, är skyldig att lämna sådan uppgift som rör ränta efter uppmaning från värdepappersförvararen. Sådan uppmaning får inte göras senare än fem år efter det att räntan betalats ut. Förordning (2011:1265).

9 § Har upphävts genom förordning (2011:1265).

10 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket jämka uppgiftsskyldighet enligt 8 §. Förordning (2011:1265).

Övergångsbestämmelser

2001:1247

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången på utdelning som har skett efter ikraftträdandet.

2005:367

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2005 och tillämpas på utdelning som har lämnats efter ikraftträdandet.

2005:1143

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas på utdelning som har skett efter ikraftträdandet.

2011:264

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas på utdelning som beslutas efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller i fråga om sådan återbetalning eller utbetalning till aktieägarna för vilka försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller enligt lagen (2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:2043). Förordning (2011:264).

2011:1265

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2013.

2013:589

Denna förordning träder i kraft den 22 juli 2013 och tillämpas på utdelning som lämnas efter den 21 juli 2013.

Till toppen