Lag (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror

1 § En enskild person som har förvärvat och som själv för sitt eller sin familjs personliga bruk till Sverige transporterar

1. cigaretter från Bulgarien, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien eller Ungern,

2. cigaretter eller röktobak från Estland, eller

3. cigaretter, cigariller, cigarrer eller röktobak från Tjeckien ska, om inte annat följer av 2 §, betala skatt med

1 krona och 24 öre/styck för cigaretter,

1 krona och 12 öre/styck för cigariller och cigarrer och

1 560 kronor/kg för röktobak.

I denna lag förstås med

cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.

Skatt enligt första stycket ska tas ut under de övergångsperioder som anges i 2 §. Lag (2007:1390).

2 § Skatt enligt 1 § ska inte tas ut till den del införseln uppgår till högst följande kvantiteter tobaksvaror, eller en proportionell blandning av dessa varor, från respektive medlemsstat i Europeiska unionen under de övergångsperioder som anges i följande uppställning.

Medlemsstat     Produkter               Övergångsperiodens slut

Tjeckien        200 cigaretter eller    31 december 2007
                100 cigariller eller    31 december 2006
                50 cigarrer eller       31 december 2006
                250 gram röktobak       31 december 2006

Slovenien       200 cigaretter          30 juni 2007

Polen           200 cigaretter          31 december 2008

Slovakien       200 cigaretter          31 december 2008

Ungern          200 cigaretter          31 december 2008

Bulgarien       200 cigaretter          31 december 2009

Estland         200 cigaretter eller    31 december 2009

                250 gram röktobak       31 december 2009

Lettland        200 cigaretter          31 december 2008

Litauen         200 cigaretter          31 december 2009

Rumänien        200 cigaretter          31 december 2009

En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581). Lag (2009:1500).

3 § Vad som sägs i 1 och 2 §§ gäller inte sådan införsel som avses i 3 kap. 3 § tullagen (2000:1281) eller sådan införsel som sker under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av skatt enligt 31 d § lagen (1994:1563) om tobaksskatt.

4 § Den som för in en vara för vilken skatt skall betalas enligt denna lag skall vid införseln självmant deklarera detta. Deklarationen skall lämnas på heder och samvete. Om införseln görs på bemannad tullplats skall deklarationen lämnas till tulltjänsteman. I andra fall skall deklarationen lämnas till Skatteverket och ha kommit in senast fem dagar efter det att införseln gjordes.

Skatteverket beslutar om den skatt som skall betalas för varje skattepliktig införsel. Har deklaration lämnats till tulltjänsteman på bemannad tullplats eller påträffas en skattepliktig vara vid deklarationskontroll skall Tullverket för Skatteverkets räkning besluta om skatten och får i samband därmed uppbära skatten, samt vidta nödvändig skattekontroll.

5 § Skatt enligt denna lag skall betalas senast två veckor efter dagen då ett beslut enligt 4 § andra stycket meddelades. Skatten skall betalas genom insättning på ett särskilt konto. Betalning anses ha skett den dag då den har bokförts på det särskilda kontot.

6 § Dröjsmålsavgift skall tas ut om skatt inte betalas inom den tid som anges i 5 §. Därvid tillämpas bestämmelserna om dröjsmålsavgift i lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift.

I fråga om skatt och avgift enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om indrivning och verkställighet i 20 kap. samt 23 kap. 7 och 8 §§ skattebetalningslagen (1997:483). Det belopp som anges i 20 kap. 1 § första stycket 2 skattebetalningslagen skall dock vid tillämpning av denna lag i stället vara 100 kronor.

7 § Har en enskild person vid fullgörande av deklarationsskyldighet enligt 4 § första stycket lämnat uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift påföras honom. Avgiften är femtio procent av det skattebelopp som inte skulle ha påförts honom om den oriktiga uppgiften hade godtagits.

Har en enskild person fört in vara för vilken skatt skall betalas enligt denna lag utan att deklarera detta, skall en särskild avgift påföras honom. Avgiften är femtio procent av den skatt som påförts honom.

8 § Skatteverket skall påföra särskild avgift enligt 7 §. I fall där den oriktiga uppgiften lämnats i en deklaration direkt till Tullverket eller det vid kontroll som Tullverket företagit framkommit att deklaration inte lämnats skall Tullverket för Skatteverkets räkning påföra särskild avgift.

Bestämmelserna i 5 § och 6 § första stycket gäller även i fråga om särskild avgift.

9 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att lämna deklaration enligt 4 § första stycket eller i en sådan deklaration lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt enligt denna lag undandras det allmänna döms till böter. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

10 § Den som frivilligt vidtar åtgärd som leder till att skatt som avses i 9 § kan påföras med rätt belopp, döms inte till ansvar enligt 9 §.

11 § Särskilda bestämmelser om förundersökning, tvångsmedel, åtal m.m. vid brott enligt 9 § finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

12 § Om en vara förs in för vilken skatt skall betalas enligt denna lag får Tullverket omhänderta varan om det finns en påtaglig risk att den skattskyldige inte kommer att betala skatten.

En omhändertagen vara får inte lämnas ut förrän skatt och särskild avgift som påförts enligt denna lag har betalats. Omhändertagandet skall upphävas om skatten och avgiften betalas eller beslutet att påföra skatt upphävs.

13 § Tullverket får besluta att en vara som är omhändertagen enligt 12 § skall förverkas om beslut om skatt och särskild avgift enligt denna lag har vunnit laga kraft och skatten och avgiften inte har betalats inom en månad räknat från den dag då beslutet vann laga kraft.

14 § Skyldighet att betala skatt och särskild avgift som påförts enligt denna lag består även efter det att varorna förverkats.

15 § När beslut om förverkande enligt denna lag vunnit laga kraft skall varan förstöras genom Tullverkets försorg.

16 § Ändras ett beskattningsbeslut i en fråga som föranlett särskild avgift skall domstolen vidta den ändring av beslutet om särskild avgift som föranleds av beskattningsbeslutet.

17 § Särskild avgift tas inte ut vid rättelse av en uppenbar felräkning eller misskrivning eller vid frivillig rättelse av en oriktig uppgift.

Särskild avgift får efterges, om den oriktiga uppgiften eller den underlåtna anmälningsskyldigheten framstår som ursäktlig eller det med hänsyn till omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.

18 § Bestämmelserna om eftergift av särskild avgift skall beaktas även om yrkande om detta inte framställts.

19 § Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Skatteverket för det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut som meddelats av Tullverket enligt denna lag får överklagas av Skatteverket.

20 § Vid handläggning av frågor om omhändertagande, förverkande samt särskild avgift i förvaltningsrätt eller kammarrätt skall muntlig förhandling hållas, om enskild part begär det. Muntlig förhandling behöver dock inte hållas om det är uppenbart obehövligt. Enskild part skall upplysas om rätten till muntlig förhandling. Lag (2009:841).

Övergångsbestämmelser

2006:1391

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2007:1390

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2008.

3. Äldre bestämmelser avseende Slovenien ska dock inte gälla för tid från och med den 1 juli 2007.

2009:1500

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

2. Bestämmelsen i sin nya lydelse tillämpas dock även för tid från och med den 1 januari 2009.