Områden: Inkomstskatt (Näringsverksamhet)
Datum: 2005-04-20
Dnr: 130 157248-05/111
Skogsplantering utgör hävdvunnen finansieringskälla för en allmännyttig ideell förening under förutsättning att verksamheten bedrivs av obetalda krafter inom föreningen och att verksamheten inte snedvrider konkurrensen.
Skogsplantering är ett sedan lång tid vanligt sätt för många ideella föreningar att finansiera sin allmännyttiga verksamhet. Fråga har uppkommit om skogsplantering kan vara sådan hävdvunnen finansieringskälla som föreningen inte är skattskyldig för.
7 kap 7 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anger vilka förutsättningar som gäller för att en ideell förening ska bli inskränkt skattskyldig (allmännyttig ideell förening). En sådan förening är bara skattskyldig för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap 1 § IL. Om den bedrivna verksamheten av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete kan även denna inkomst bli skattebefriad.
Någon närmare förklaring vad som avses med hävdvunnen finansieringskälla finns inte i inkomstskattelagen. Tidigare återfanns denna reglering i 7 § 5 mom lag (1947:576) om statlig inkomstskatt och här angavs i lagtexten bland annat anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer som exempel på hävdvunnen verksamhet. Uppräkningen i lagrummet var inte avsedd att vara uttömmande. I förarbetena (prop.1976/77:135 s 84f) nämndes också danstillställningar och loppmarknader som exempel på hävdvunnen verksamhet. Någon förändring av rättsläget var inte avsedd med införandet av inkomstskattelagen även om uppräkningen i lagtexten togs bort (prop. 1999/2000:2 s 85).
Vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att en verksamhet ska skattebefrias som hävdvunnen finansieringskälla har vid ett flertal tillfällen prövats av Regeringsrätten utan att något entydigt svar lämnats.
Några begränsningar på omfattningen av verksamheten går inte att utläsa av förarbetena. Frågan har blivit prövad av Regeringsrätten bl.a. i RÅ 1992 ref 68 där Regeringsrätten uttalar att verksamhetens omfattning och ekonomiska utfall saknar principiell betydelse vid bedömningen. Endast om verksamheten tagit sig sådana avvikande former att den inte längre till sin art utgör finansieringskälla av hävdvunnen typ kan det bli fråga om bortfall av skattefriheten. I RÅ 1987 ref 153 har Regeringsrätten särskilt berört konkurrenssituationen. Föreningen ifråga fick i konkurrens med andra det aktuella uppdraget, vilket medförde att verksamheten inte kunde undantas beskattning som hävdvunnen.
Att verksamheten skötts av frivilliga obetalda krafter har beaktats i RÅ 1983 ref 1:88 avseende festplatsverksamhet, liksom i RR 1985 1:2 som gällde pappersinsamling utförd med frivilliga obetalda krafter inom föreningen. Däremot har det förhållande att arbetet utförts med hjälp av anställda inte påverkat bedömningen i RÅ 1999 not 216. Det avgörande för bedömningen har här ansetts vara den bedrivna verksamheten och inte det förhållande att den delvis utövats genom anställda. Frågan gällde bl.a. administration av viss lotteriverksamhet.
Frågan om skogsplantering utförd av medlemmar i en ideell förening kan utgöra hävdvunnen finansieringskälla har inte varit föremål för prövning av Regeringsrätten. I RÅ 1988 not 603, som gällde en ideell förening som avverkade och försålde skog man fått i gåva, fann Regeringsrätten att verksamheten inte var hävdvunnen och att föreningen var skattepliktig för denna inkomst.
Frågan om hur inkomst från skogplantering ska betraktas har prövats av Kammarrätten i Sundsvall vid några tillfällen, se 1987-11-27 målnr 4993-1986, 1997-03-15 målnr 1594-1990 och 2000-06-20 målnr 883-2000. I målet från 1987 söktes prövningstillstånd, men Regeringsrätten beviljade inte detta. Av Kammarrättens ställningstaganden i dessa mål kan man utläsa att Kammarrätten anser att fråga är om en typ av verksamhet som sedan tämligen lång tid tillbaka utgjort vanlig finansieringskälla för idrottsföreningar. Man betonar att fråga är om en förhållandevis begränsad arbetsinsats och ett ideellt engagemang av frivilliga obetalda krafter inom föreningarna. Således finner Kammarrätten att, med hänsyn till den tradition som får anses föreligga inom föreningslivet, verksamheten bör kunna anses hävdvunnen i alla tre målen.
Såsom framgår ovan finns inte lagreglerat vad som avses med begreppet hävdvunnen finansieringskälla. Inte heller praxis på detta område ger något klart svar.
Av vad som sagts ovan under gällande rätt kan den slutsatsen dras att konkurrensförhållanden bör beaktas vid bedömningen. Någon klar skiljelinje mellan om verksamheten bedrivits med avlönad personal eller med oavlönade medlemskrafter kan inte utläsas av praxis.
En verksamhet som godtagits i praxis är pappersinsamling som utförts av frivilliga obetalda krafter inom en förening. Av förutsättningarna i målet framgår att verksamheten inte påverkat konkurrensen på området.
Skogsplantering har sedan lång tid varit ett vanligt förekommande sätt för föreningar att finansiera den ideella verksamheten. Enligt Skatteverkets mening kan därför skogsplantering anses utgöra sådan verksamhet som utgör hävdvunnen finansieringskälla för en allmännyttig ideell förening. Förutsättningen härför är att verksamheten bedrivs av obetalda krafter inom föreningen och att verksamheten inte snedvrider konkurrensen.