Är snabbrestföring möjlig av belopp motsvarande tidigare betalningssäkrade skatte- och skattetilläggsfordringar?

1 Sammanfattning

Snabbrestföring bör inte ske av belopp motsvarande tidigare betalningssäkrad skattetilläggsfordran mot bakgrund av den villkorslösa rätten till anstånd med betalning av skattetillägg som gäller när en skattskyldig begärt omprövning av eller överklagat skattetilläggsbeslutet eller beslutet i den fråga som föranlett skattetillägget. Däremot kan snabbrestföring ske av belopp motsvarande annan tidigare betalningssäkrad skattefordran.

2 Bakgrund och frågeställning

Regeringsrätten har i en dom, se RÅ 2004 ref. 68, slagit fast att de svenska bestämmelserna om betalningssäkring för skattefordringar kan tillämpas även i fråga om fastställda eller ännu inte fastställda fordringar avseende skattetillägg, utan att detta kommer i konflikt med Europakonventionen. I domen behandlas även förhållandet mellan anståndsreglerna i skattebetalningslagen (1997:483), SBL, och lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, betalningssäkringslagen. Regeringsrätten konstaterar i anslutning härtill att den villkorslösa rätten till anstånd med betalning av skattetillägg enligt SBL innebär att en fordran på skattetillägg inte ska överlämnas för indrivning innan ett omprövningsbeslut föreligger eller länsrätten beslutat i frågan.

Skatteverket har tidigare givit uttryck för uppfattningen (se Handledning för skattebetalning 2004, SKV 404 utgåva 3, s. 701) att ”Har Skatteverket utverkat betalningssäkring och överlämnat beslutet till kronofogdemyndigheten för verkställighet bör Skatteverket så fort skatten har fastställts och förfallit till betalning snabbrestföra uppkommet underskott.”

Med anledning av Regeringsrättens uttalande om indrivning av skattetilläggsfordringar har fråga uppkommit om ett underskott motsvarande beslutat skattetillägg som tidigare betalningssäkrats ska snabbrestföras. Vidare är fråga om Skatteverket fortfarande kan snabbrestföra annan tidigare betalningssäkrad skatt än skattetillägg.

3 Gällande rätt

I 17 kap. SBL finns bestämmelser om anstånd med inbetalning av skatt. Av 17 kap. 2 a § SBL jämfört med 17 kap. 3 § SBL följer att även om förutsättningarna i 2 § inte är uppfyllda ska en skattskyldig efter ansökan beviljas anstånd med betalningen av skattetillägget utan krav på säkerhet, om den skattskyldige har begärt omprövning av eller till länsrätten överklagat skattetilläggsbeslutet eller beslutet i den fråga som föranlett skattetillägget. Anstånd ska beviljas till dess att omprövningsbeslut föreligger eller vid överklagande, till dess att länsrätten beslutat i frågan eller längst tre månader efter dagen för respektive beslut.

I 20 kap. 1 § SBL finns bestämmelser om när begäran om indrivning av obetalda skattebelopp ska ske och vilka beloppsgränser som de obetalda skattebeloppen måste uppgå till för att fordringen ska få lämnas för indrivning.

Enligt 20 kap. 2 § SBL får Skatteverket begära indrivning även om villkoren för indrivning enligt 1 § inte är uppfyllda, s.k. snabbrestföring,

1. om det kan antas att fordringen kommer att föranleda en konkursansökan,

2. om den skattskyldige redan är försatt i konkurs, eller

3. om det annars finns särskilda skäl.

Innan indrivning begärs skall den skattskyldige enligt 20 kap. 3 § SBL betalningsuppmanas, om inte särskilda skäl talar mot det.

Av prop. 1996/97:100 s. 628 framgår följande. Som exempel på särskilda skäl att begära indrivning utan att förutsättningarna enligt 1 § är uppfyllda kan nämnas det fallet att en skattskyldig systematiskt utnyttjar beloppsgränserna för att skaffa sig kredit. Ett annat exempel är fall där det är fara i dröjsmål därför att den skattskyldige är i färd med att göra sina tillgångar oåtkomliga för exekution. De särskilda skäl som kan tala emot att betalningsuppmaning ska ske är i huvudsak samma skäl som kan föranleda snabbrestföring.

4 Skatteverkets bedömning

Snabbrestföring kan ske dels genom att indrivning begärs avseende belopp även om beloppsvillkoren för överlämnande inte är uppfyllda, dels genom att någon betalningsuppmaning inte skickas till den skattskyldige innan indrivning begärs.

Den villkorslösa rätten till anstånd med betalning av skattetillägg som följer av 17 kap. 2 a § SBL innebär, vilket följer av RÅ 2004 ref. 68, att en fordran på skattetillägg inte ska överlämnas för indrivning innan ett omprövningsbeslut föreligger eller länsrätten beslutat i frågan.

För att denna rätt till anstånd med betalningen av skattetillägget ska kunna inträda måste den skattskyldige ges tillfälle att begära omprövning av eller överklaga skattetilläggsbeslutet eller beslutet i den fråga som föranlett skattetillägget. En betalningssäkrad skattetilläggsfordran bör därför inte snabbrestföras.

Vad gäller annan tidigare betalningssäkrad skatt än skattetillägg kan Skatteverket så fort skatten har fastställts och förfallit till betalning snabbrestföra uppkommet underskott.