Inventarier av mindre värde och enkla bolag

1 Sammanfattning

Det är Skatteverkets uppfattning att beloppsgränsen för omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde i 18 kap. 4 § inkomstskattelagen avser ett inventarium i sin helhet. Det är således inventariets totala anskaffningsvärde som avgör om det är av mindre värde. Detta gäller även för inventarier som ägs gemensamt.

2 Bakgrund och frågeställning

Ett antal personer driver näringsverksamhet i form av enkelt bolag. Bolagsmännen har för avsikt att gemensamt köpa in ett inventarium till verksamheten. Varje bolagsman kommer att äga en andel av inventariet. Fråga har uppkommit om beloppsgränsen för inventarier av mindre värde i 18 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan tillämpas av varje bolagsman eller om beloppsgränsen gäller för själva inventariet i sin helhet.

3 Gällande rätt m.m.

Lagbestämmelser om enkla bolag finns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Enligt 1 kap. 3 § HBL föreligger ett enkelt bolag om två eller flera har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger enligt 1 §. Det enkla bolaget är inte, till skillnad från handelsbolag, ett självständigt rättssubjekt och kan således inte förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter eller föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

Det enkla bolaget taxeras inte för någon inkomst, utan inkomsten beskattas hos delägarna.

I 18 kap. IL finns skattemässiga särregler om inventarier. Bestämmelsen om inventarier av mindre värde finns i 4 §. Enligt första stycket får hela utgiften dras av omedelbart för inventarier som är av mindre värde. Detta gäller dock inte sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.

När reglerna om omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde infördes år 1981 uttalades i förarbetena (prop. 1980/81:68 och SkU 1980/81:25) att det inte var motiverat att ange en direkt värdegräns i lagtexten. I stället har vägledning fått sökas i Skatteverkets allmänna råd, senast SKV A 2007:2.

Genom lagstiftning år 2009 (SFS 2009:547) har ett andra stycke införts i 4 §: "Med mindre värde avses att anskaffningsvärdet exklusive mervärdesskatt understiger ett halvt prisbasbelopp. Finns ett naturligt samband mellan flera inventarier, ska de anses vara av mindre värde bara om det sammanlagda anskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp. Detsamma gäller i det fall förvärv av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning."

Andra stycket i 4 § träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2008. För beskattningsår som påbörjats efter den 31 december 2008 och avslutats före lagens ikraftträdande ska, om den skattskyldige begär det, avdragsrätten prövas enligt äldre bestämmelser.

I förarbetena till 2009 års lagstiftning (prop. 2008/09:129) uttalas: "Av förenklingsskäl och för att öka förutsebarheten i bedömningen av när inventarier ska anses vara av mindre värde finns det anledning att lagreglera denna gräns och fastställa ett enhetligt gränsbelopp för när inventarier ska anses vara av mindre värde." Vidare framgår att det är anskaffningsvärdet exklusive mervärdesskatt som ska understiga ett halvt prisbasbelopp. För inventarier med naturligt samband eller som kan anses ingå i en större inventarieanskaffning avses det sammanlagda anskaffningsvärdet.

4 Skatteverkets bedömning

Förarbetena till lagstiftningen om inventarier av mindre värde ger inget direkt svar på frågan om beloppsgränsen gäller för inventariet i sin helhet eller om beloppet gäller för varje skattskyldig i det fall inventariet ägs gemensamt.

I 2009 års lagstiftning anges dock att begreppet mindre värde avser "anskaffningsvärdet". Enligt Skatteverkets bedömning åsyftas själva inventariet som sådant och inte, i förekommande fall, var och ens andel av inventariet. Motsvarande synsätt har också uttryckts i Skatteverkets allmänna råd för bedömningen av vad som ska avses med begreppet mindre värde. I SKV A 2007:2 kan läsas: ... "bör som inventarier av mindre värde normalt räknas ett inventarium vars anskaffningsvärde exklusive mervärdesskatt uppgår till ...".

Skatteverkets uppfattning är således att beloppsgränsen för omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde avser inventariet i sin helhet. Det är inventariets totala anskaffningsvärde som avgör om det är av mindre värde. Detta gäller även för inventarier som ägs gemensamt.