Uppskovsavdrag vid förvärv av två bostadsrätter (ersättningsbostad)

OBS! Regeringsrättens domar meddelade den 11 juni 2010 med mål nr 2536-09 och mål nr 5073-5074-09 ersätter Skatteverkets ställningstagande 2006-06-16, dnr 131 376035-06/111).

Två lägenheter upplåtna med bostadsrätt enligt skilda avtal kapitalvinstbeskattas för sig och kan - även om de utformats och fungerar som en bostad - inte utgöra en ersättningsbostad i den mening som avses i 47 kap. 5 § IL. Maximalt uppskovsavdrag ska därmed beräknas utifrån ersättningen för endast den ena av bostadsrätterna.

Inkomsttaxering 2006

Makarna B fick taxeringsåret 2005 preliminärt uppskovsavdrag med kapitalvinsten efter försäljningen av fastigheten R. De förvärvade under 2005 bostadsrätterna till lägenhet 1 och lägenhet 5 i Bostadsrättsföreningen G. Lägenheterna var då upplåtna med bostadsrätt enligt skilda avtal men sammanbyggda för användning som en bostad. Makarna B. yrkade vid 2006 års taxering slutligt uppskovsavdrag och åberopade de båda bostadsrätterna som ersättningsbostad.

Frågan i målet är om lägenheterna tillsammans kan utgöra en ersättningsbostad vid tillämpning av reglerna om uppskovsavdrag i 47 kap. IL, trots att de upplåtits med bostadsrätt enligt skilda avtal. 

Regeringsrätten gör följande bedömning

En grundläggande princip vid kapitalvinstbeskattningen är att varje enskild tillgång behandlas för sig och att en separat vinstberäkning måste göras för varje andelsägares försäljning. Om ett gemensamt pris har åsatts flera tillgångar som säljs tillsammans måste köpeskillingen fördelas på de enskilda tillgångarna. Vad nu sagts innebär att varje privatbostadsrätt, eller ideell andel därav, utgör en kapitalvinstbeskattad tillgång som ska bli föremål för en vinstberäkning för sig även om den säljs tillsammans med en annan privatbostadsrätt till ett gemensamt pris. 

Av RÅ 1990 ref. 36 framgår att uppskovsreglerna ingår som en del av systemet för kapitalvinstbeskattningen av fastigheter och att det därför i princip ska föreligga identitet - bl.a. när det gäller omfattningen av den avyttrade egendomen - mellan egendom för vilken kapitalvinst beräknats vid inkomsttaxeringen och den egendom som uppskovsbeslutet avser. Vidare framgår att varje uppskovsbeslut kan avse endast en taxeringsenhet eller sådan del av taxeringsenhet som kapitalvinstbeskattas för sig och att för varje uppskovsbeslut ska i princip ersättningsbostaden på motsvarande sätt utgöras av en taxeringsenhet eller del av sådan. Rättsfallet avser i och för sig fastigheter men det saknas skäl att anlägga ett annorlunda synsätt på privatbostadsrätter. En analog tillämpning av rättsfallet leder således till att endast en privatbostadsrätt kan utgöra ersättningsbostad enligt ett uppskovsbeslut. Två lägenheter upplåtna med bostadsrätt enligt skilda avtal kan därför - även om de utformats och fungerar som en bostad - inte utgöra en ersättningsbostad i den mening som avses i 47 kap. 5 § IL. 

Kommentar:

Regeringsrättens domar meddelade den 11 juni 2010 med mål nr 5073-5074-09 (ovanstående) och mål nr 2536-09 ersätter Skatteverkets ställningstagande "Kapitalvinst/uppskov - flera bostadsrätter används som en bostad (2006-06-16, dnr 131 376035-06/111).