Områden: Inkomstskatt (Kapital)

Datum: 2015-02-16

Dnr: 131 94691-15/111

Nytt: 2016-03-31

Detta ställningstagande upphör att gälla och ersätts av ställningstagandet ”Fråga om negativ ränta på inlåningskonto”, dnr 131 157642-16/111.

1 Sammanfattning

Om en bank väljer att ta ut en avgift (negativ ränta) av en kund för dennes inlåningskonto anser Skatteverket att denna avgift inte är avdragsgill.

Skatteverket anser att schablonintäkten på ett investeringssparkonto och avkastningsskatten på en kapitalförsäkring blir noll kronor om statslåneräntan skulle vara negativ den 30 november året innan inkomståret.

2 Frågeställning och bakgrund

Reporäntan är den korta räntan som reglerar räntan mellan bankerna och Riksbanken. Statslåneräntan består av den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år. Statslåneräntan ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan (se www.riksbanken.se).

I samband med att Riksbanken har beslutat om en negativ reporänta har Skatteverket fått frågor:

  • Är en avgift som banken tar ut (negativ ränta) av en kund för dennes inlåningskonto avdragsgill som en ränteutgift, eller på annat sätt?
  • Hur påverkar en negativ statslåneränta beskattningen av investeringssparkonton och avkastningsskatten på t.ex. pensions- och kapitalförsäkringar?

3 Bedömning

3.1 Avdrag för negativ ränta på ett inlåningskonto?

En ränta är en ersättning för en kredit som låntagaren får betala till långivaren för att få låna dennes pengar. För att betecknas som ränta ska ersättningen beräknas utifrån kreditens storlek och lånetidens längd.

Om en kund får betala för att ha ett inlåningskonto anser Skatteverket att det inte kan ses som en ränteutgift. Det får istället ses som en avgift som banken tar ut för att tillhandahålla system och tjänster som hör ihop med kontot, oberoende om avgiften beräknas utifrån hur mycket pengar som förvaras på kontot och hur länge de förvaras där.

Skatteverket anser inte heller att avgiften är avdragsgill på någon annan grund. Den kan inte ses som en utgift för att förvärva eller bibehålla en inkomst och inte heller som en förvaltningsutgift.

3.2 Hur ska schablonintäkt på investeringssparkonto beräknas vid negativ statslåneränta?

Tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto beskattas på ett annat sätt än tillgångar som förvaras i t.ex. en depå. Vinster vid försäljningar är inte skattepliktiga och förluster är inte avdragsgilla. Ränta, utdelning och annan avkastning ska inte heller beskattas. Istället ska tillgångar på ett investeringssparkonto beskattas genom att investeringsföretaget räknar fram ett kapitalunderlag och beräknar en schablonintäkt på detta underlag. Schablonintäkten är statslåneräntan den siste november året innan inkomståret multiplicerat med kapitalunderlaget. Schablonintäkten beskattas sen som en kapitalinkomst med 30 procent.

Av lagtexten framgår att kontoinnehavaren ska ta upp en schablonintäkt på kontot (42 kap. 36 § inkomstskattelagen). Av både syftet med reglerna och av själva lagtextens utformning framgår att det är en intäkt som ska beräknas inte ett resultat.

Skatteverket anser därför att schablonintäkten aldrig kan bli lägre än noll kronor. Skulle statslåneräntan vara negativ den 30 november året innan inkomståret kommer schablonintäkten på ett investeringssparkonto att uppgå till noll kronor för efterföljande inkomstår. Det innebär att om statslåneräntan den 30 november 2015 skulle vara noll procent eller negativ kommer schablonintäkten för inkomståret 2016 att vara 0 kr.

Skatteverket anser att en negativ statslåneränta inte kan medföra att innehavaren av ett investeringssparkonto får en ”negativ” intäkt, som kan vändas till ett avdrag i deklarationen.

Motsvarande gäller vid beräkning av avkastningsskatt för t.ex. kapitalförsäkringar.