Riksskatteverkets rättfallsprotokoll 39/99 (utdrag), SRN:s förhandsbesked den 10 november 1999

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 23 november 1999.

Frågor om tillämpningen av andelsbyteslagen, referat 1

Inkomstskatt, taxeringsåren 2000 – 2003

Enbart omständigheten att ansvaret för bolagets förpliktelser ändrades genom att komplementär övergick till att bli kommanditdelägare och kommanditdelägare övergick till att bli komplementär ansågs inte innebära att någon avyttring skulle anses ha skett.

Sökanden äger aktier i AB E, såväl av serie A som serie

B. Han har fått ett erbjudande att, på vissa villkor, byta sina aktier i AB E mot aktier i AB F. De senare aktierna finns i såväl en A- som en B-serie. Bytet sker genom att A-aktier i AB E får bytas mot nyemitterade aktier av serie A eller serie B i AB F. För aktier av serie B i AB E erhålls nyemitterade aktier av serie B i AB F. Alternativt erhålls för varje aktie i AB E, såväl serie A som serie B, ett kontantbelopp.

Sökanden frågade följande: (frågorna 2-4 redovisas intehär, eftersom de förfallit)

Fråga 1

Sökanden avser att anta AB F:s erbjudande för samtliga sina aktier i AB E. Han avser dock endast att yrka uppskov för sina aktier av serie A i AB E. Om sökanden därvid väljer aktiealternativet för samtliga aktier av serie A för vilka han således avser att yrka uppskov med reavinsten

kan han då sälja sina aktier av serie B till AB F genom att anta AB F:s kontanterbjudande för dessa aktier utan att möjligheten att yrka uppskov enligt andelsbyteslagen för aktierna av serie A går förlorad?

kan han sälja sina aktier av serie B kontant över börsen samma dag som han antar aktiealternativet utan att möjligheten att yrka uppskov för reavinsten avseende aktierna av serie A går förlorad?

Fråga 5

Om svaret på fråga 1 a) är ja, kan sökanden välja att yrka uppskov endast för en del av aktierna av serie A och anta kontantalternativet för vissa aktier av samma slag och sort, dvs. av serie A för vilka han inte yrkar uppskov?

Fråga 6

Om sökanden avyttrar samtliga sina aktier av serie A i AB E mot aktier av serie A i AB F och samtliga sin aktier av serie B i AB E mot aktier av serie B i AB F och därvid yrkar uppskov för reavinst avseende samtliga aktier hur ska då uppskovsbeloppet fördelas på de erhållna aktierna av serie A respektive B i AB F? Som förutsättning för frågan gäller att reavinsten för aktier av serie A respektive B i AB E är olika stor, varvid uppskovsbelopp härrörande från reavinst avseende respektive aktieslag är olika stort.

SRN beslutade följande;

FÖRHANDSBESKED

Frågorna 1 och 5

Oavsett om sökanden till AB F eller annan kontant säljer aktier i AB E är han berättigad till uppskov med beskattning av realisationsvinsten på de aktier i AB E som han byter mot aktier i AB F.

Fråga 6

Realisationsvinsten på aktierna av serie A i AB E skall fördelas som uppskovsbelopp med lika belopp på genom bytet mottagna aktier av serie A i AB F. Motsvarande skall gälla för realisationsvinsten på aktierna av serie B i AB E.

MOTIVERING

AB F har erbjudit aktieägarna i AB E att för varje (-)-tal aktier av serie A i AB E i byte få nyemitterade aktier av serie A eller B i AB F och för varje (-)-tal aktier av serie B i AB E få nyemitterade aktier av serie B i AB F eller att för varje aktie av serie A eller B i AB E få ett kontant belopp av AB F.

Sökanden äger aktier av såväl serie A som B i AB E. Han överväger att antaga AB F:s erbjudande och ställer ett antal frågor avseende uppskov med beskattning avrealisationsvinst enligt lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten (andelsbyteslagen).

Frågorna 1 och 5

Enligt 1 § första stycket andelsbyteslagen är en skattskyldig - under förutsättning att övriga i lagen uppställda villkor är uppfyllda - berättigad till uppskov med beskattning av realisationsvinst på en aktie eller annan andel i ett företag vid avyttring av aktien eller andelen till ett annat företag om han får marknadsmässig ersättning i form av andelar i det andra företaget och eventuellt pengar motsvarande högst tio procent av de mottagna andelarnas nominella värde. Saknas nominellt värde på de mottagna andelarna skall enligt tredje stycket den högsta tillåtna ersättningen i pengar beräknas på den delen av det inbetalade andelskapitalet som belöper på andelarna.

Den i 1 § andelsbyteslagen angivna penningersättningen får anses hänförlig till de fall då en skattskyldig som ersättning för en (och samma) avyttrad aktie eller annan andel får både andelar i köpande företag och eventuell ersättning i pengar. Den omständigheten att han vid sidan av ett byte av aktier eller andra andelar mot andelar i köpande företag och eventuell penningersättning (med högst visst belopp) avyttrar andra aktier eller andelar mot kontant ersättning hindrar därför inte att han är berättigad till uppskov med beskattning av realisationsvinst vid avyttring av de aktier eller andelar som sker enligt de villkor som anges i 1 § andelsbyteslagen. Enligt de förutsättningar som gäller för förhandsbeskedet är alla andra än de i 1 § angivna villkoren för uppskov uppfyllda och kommer sökanden att för bortbytta aktier i AB E som ersättning få endast aktier i AB F. Han är därför berättigad till uppskov med beskattning av realisationsvinst på de aktier i AB E som han avyttrar till AB F i byte mot aktier i AB F oavsett om han vid sidan härav mot kontant ersättning till AB F eller annan avyttrar andra aktier i AB E.

Fråga 6

Som förutsättning för fråga 6 gäller att sökanden byter aktier av dels serie A, dels serie B i AB E mot aktier av serie A respektive serie B i AB F. Eftersom det är fråga om byte av olika slag av aktier mot olika slag av aktier bör uppskovsbeloppet avseende realisationsvinsten på aktierna av respektive aktieslag fördelas separat på de mottagna aktierna av respektive aktieslag.

Frågorna 2-4 förfaller.

Kommentar:

Förhandsbeskedet överklagas inte av RSV.

Riksskatteverkets rättsfallsprotokoll 39/99, SRN:s förhandsbesked den 10 november 1999

Ärende behandlat vid Riksskatteverkets rättsfallsseminarium den 23 november 1999.

Frågor om tillämpningen av andelsbyteslagen, referat 2

Inkomstskatt, taxeringsåren 2000-2003

Sökanden ägde aktier i AB X såväl av serie A som serie Han fick ett erbjudande om att byta nämnda aktier mot aktier i AB Y (en enda serie).

Följande frågor ställdes i ansökan om förhandsbesked. (Enligt förutsättningarna skulle sökanden få en reavinst/ aktie av viss storlek vid avyttring av AB X-aktierna serie A och en lägre reavinst/aktie vid avyttring av aktierna i serie B. För fråga 7 gällde dock andra förutsättningar.)

Om sökanden yrkar uppskov för reavinsten avseende sina aktier av såväl serie A som serie B hur ska då uppskovsbeloppet fördelas på de erhållna aktierna i AB Y enligt a) eller b) nedan eller på annat sätt?

Samtliga erhållna aktier i AB Y anses ha lika stort uppskovsbelopp.

De aktier som erhålls i utbyte för aktier av serie A ska ha ett uppskovsbelopp som härrör från reavinsten avseende aktier av serie A, och de aktier som erhållits i byte för aktier av serie B ska ha ett uppskovsbelopp som härrör från reavinsten avseende aktier av serie B.

Kan sökanden yrka uppskov endast för reavinsten avseende sina aktier av serie A?

Om fråga 2 besvaras jakande, hur ska sökandens uppskovsbelopp fördelas på de nya aktierna i AB Y;

enligt a) nedan eller b) nedan eller på annat sätt?

Samtliga erhållna aktier i AB Y anses ha lika stort uppskovsbelopp.

Endast så många aktier i AB Y som erhållits i byte mot aktier av serie A ska ha ett uppskovsbelopp?

4. Kan sökanden yrka uppskov endast för reavinsten

avseende hälften av aktierna av serie A?

5. Om fråga 4 besvaras jakande, hur ska sökandens

uppskovsbelopp fördelas på de nya aktierna i AB Y; enligt a), b) eller c) nedan eller på annat sätt?

Samtliga erhållna aktier i AB Y anses ha lika stort uppskovsbelopp.

Endast så många aktier i AB Y som erhållits i byte mot aktier av serie A (oavsett om uppskov för dessa yrkats) ska ha ett uppskovsbelopp.

Endast så många aktier i AB Y som erhållits i byte mot aktier av serie A för vilka uppskov yrkats ska ha ett uppskovsbelopp.

6. Kan sökanden yrka uppskov endast för hälften av reavinsten avseende aktierna av serie A samt serie B?

Om så är fallet, hur ska hans uppskovsbelopp fördelas

på de nya aktierna i AB Y?

7. Om sökanden vid en reavinstberäkning avseende 100 aktier av serie A i AB X och 100 aktier av serie B i AB X genom att använda ett annat beräkningssätt får en reavinst om 100 kr per aktie av serie A och en reaförlust om 10 kr per aktie av serie B, kan han då yrka uppskov med beskattningen av aktierna av serie A, dvs. med 100 kr per aktie av serie A och samtidigt yrka avdrag med reaförlusten avseende aktierna av serie B, dvs. med 10 kr per aktie?

Om så är fallet, hur ska hans uppskovsbelopp fördelas på de nya aktierna i AB Y?

Om svaren på ovanstående frågor är att

uppskovsbeloppet ska fördelas på just de aktier som erhållits som vederlag för aktier för vilka uppskov yrkas;

Ska genom andelsbytet mottagna aktier i AB Y med respektive utan uppskovsbelopp ändå anses vara aktier av samma slag och sort vid tillämpning av genomsnittsmetoden?

När sökanden avyttrar de genom andelsbytet erhållna AB Y-aktierna, får han välja vilka av dessa aktier han ska anses ha sålt först, dvs. aktier med respektive utan uppskovsbelopp eller ska han tillämpa någon särskild turordning?

Om sökanden inte yrkar något uppskov för någon del av sin reavinst ska då erhållna aktier i AB Y ändå anses som mottagna andelar som enligt 15 § andelsbyteslagen inte ska genomsnittsberäknas med andra aktier i AB Y som sökanden senare förvärvar?

Om sökanden väljer att skatta fram ett visst uppskovsbelopp under senare år, hur kommer det kvarvarande uppskovsbeloppet att fördela sig på kvarvarande aktier; enligt a) eller b) nedan eller på annat sätt?

Sökanden kan välja att skatta fram uppskovet endast för vissa aktier så att vissa aktier blir utan uppskovsbelopp medan andra aktier har kvar samma uppskovsbelopp som tidigare.

Hela det uppskovsbelopp som finns kvar fördelas på nytt pro rata på de kvarvarande AB Y-aktierna som ska ha ett uppskovsbelopp.

Om svaret på fråga 10 är att vissa aktier enligt a) ovan blir utan uppskovsbelopp får sökanden då välja vilka av dessa aktier ha ska anses ha sålt först, dvs. aktier med respektive utan uppskovsbelopp eller ska han tillämpa någon särskild turordning?

Om sökanden tar upp hela uppskovsbeloppet som belöper på samtliga mottagna andelar i AB Y till beskattning innan nämnda andelar säljs, ska sådana andelar därefter anses vara av samma slag som andra andelar (enligt lydelsen i 15 § andelsbyteslagen) i AB Y som innehas av sökanden?

Skatterättsnämnden beslutade följande;

FÖRHANDSBESKED

Fråga 1

Uppskovsbeloppet skall fördelas lika på samtliga mottagna andelar (a).

Fråga 2

Hinder föreligger inte mot uppskov för endast ett belopp motsvarande realisationsvinst som hänför sig till aktier av serie A.

Fråga 3

Uppskovsbeloppet skall fördelas lika på samtliga mottagna andelar i AB Y (a).

Frågorna 4 och 5

Uppskov kan medges med ett belopp motsvarande enbart hälften av den realisationsvinst som hänför sig till aktier av serie A (fråga 4). Den realisationsvinst, för vilken uppskov medges, skall fördelas med lika uppskovsbelopp på samtliga mottagna andelar (fråga 5 a).

Fråga 6

Uppskov kan medges med ett belopp motsvarande enbart en del av realisationsvinsten på de aktier som går i utbyte mot mottagna andelar och den realisationsvinst, för vilken uppskov medges, skall fördelas med lika uppskovsbelopp på samtliga mottagna andelar.

Fråga 7

Byte av aktier av ett slag med förlust fråntar inte sökanden rätt till avdrag för förlusten och uppskov med beskattningen av realisationsvinsten vid byte av aktier av annat slag. Den realisationsvinst, för vilken uppskov medges, skall fördelas med lika uppskovsbelopp på samtliga mottagna andelar.

Fråga 8

Frågan förfaller.

Fråga 9

De förvärvade andelarna är inte mottagna andelar enligt lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vidandelsbyten (andelsbyteslagen).

Fråga 10

Uppskovsbelopp på varje mottagen andel skall minskas med andelens del i återfört uppskovsbelopp (b). Frågan under c förfaller.

Fråga 11

Genomsnittsmetoden i 27 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, skall tillämpas vid en avyttring av andelarna utan den begränsning som följer av 15 § andelsbyteslagen.

MOTIVERING

Sökanden har under 1999 bytt aktier i AB X mot andelar i AB Y. Sökanden hade aktier av såväl serie A som serie B i AB X med olika genomsnittliga anskaffningsvärden per aktie enligt genomsnittsmetoden. Alla andelar i AB Y är av samma slag.

Ansökan avser inkomstslaget kapital (realisationsvinst). Andelsbyteslagen är tillämplig. Sökanden frågar hur uppskovsbelopp enligt den lagen skall fastställas och hanteras i ett antal hänseenden.

SRN gör följande bedömning;

Vid förvärv genom ett och samma köp eller byte av egendom, där de olika delarna i den förvärvade egendomen är av samma slag och således utbytbara sinsemellan, får det anses följa av allmänna regler att vederlaget hänför sig till egendomen i sin helhet med lika fördelning på samtliga delar. Om, vid ett byte till egendom med sålunda sinsemellan utbytbara delar, vederlaget består av flera var för sig specifikt bestämda individuella tillgångar, får hela den förvärvade egendomen anses erhållen mot ett vederlag i var och en av dessa tillgångar med lika fördelning på delarna i den förvärvade egendomen. Detta kan också uttryckas så att vederlaget för den förvärvade egendomen består av det sammanlagda värdet i pengar av de bortbytta tillgångarna (jfr RÅ 1943 ref. 9 angående s.k. blandat fång där värdet men inte antalet var jämnt delbart med den nämnare med vilken realisationsvinst fördelades mellan samtidigt köpta och gåvofångna aktier). Var och en av delarna i den förvärvade egendomen får därmed anskaffningsvärden som är proportionella delar av värdet av var och en av de bortbytta tillgångarna.

Förvärv genom ett byte av en post aktier av samma slag och sort får anses vara förvärv av sådan egendom med sinsemellan utbytbara delar som ovan nämnts.

I den inledande paragrafen i andelsbyteslagen anges att lagen efter yrkande är tillämplig när någon avyttrar en aktie eller andel i ett företag till ett annat företag mot marknadsmässig ersättning i form av andelar i detta. Detta är ingen definition av ett andelsbyte men anger vad som karaktäriserar det. I lagen anges inte vad ett andelsbyte skall anses omfatta när mer än en aktie avyttras. En tolkning efter ordalydelsen av den nämnda paragrafen leder närmast till att särskilda andelsbyten föreligger för varje avyttrad aktie. Även andra bestämmelser, t.ex. 8 §, skulle kunna tyda på detta. Enligt denna bestämmelses första mening skall den del av den skattepliktiga realisationsvinsten som inte utgör ersättning i pengar fördelas på de mottagna andelarna.

Den nu nämnda tolkningen av bestämmelserna medför att uppskovsbeloppet enligt 8 § andelsbyteslagen utgörs av realisationsvinsten på varje särskild avyttrad aktie och fördelas enbart på den eller de andelar (eller kvotdel av andel), som skall anses mottagna för just den aktien. Vid tillämpningen av genomsnittsmetoden i SIL på flera avyttrade aktier medför ett sådant synsätt i och för sig inte annat än att uppskovsbeloppet på varje mottagen andel blir lika stort. Om emellertid de avyttrade aktierna inte är av samma slag och sort och realisationsvinsterna uppgår till olika belopp för aktierna av de olika slagen, blir konsekvensen att de mottagna andelarna blir bärare av olika uppskovsbelopp även om samtliga dessa andelar är av samma slag och sort. Samma resultat erhålls också i det fallet att omfattningen av begreppet andelsbyte inte på angivna sätt skall anses begränsad till avyttringen av en enda aktie mot vederlag i ett visst antal mottagna andelar utan till en avyttring av flera aktier av samma slag och sort mot andra andelar i utbyte.

Andelsbyteslagen innehåller emellertid också bestämmelser, som tyder på att principerna för fördelningen är att realisationsvinsten på varje aktie skall fördelas som uppskovsbelopp på samtliga mottagna andelar. Enligt 18 § övergår således vid ett s.k. efterföljande andelsbyte, om även annan andel i det tidigare köpande företaget än den mottagna andelen avyttras, uppskovsbeloppet på samtliga nya mottagna andelar. I motiveringen till bestämmelsen anförs att med denna metod kommer uppskovsbeloppen för samtliga mottagna andelar alltid att vara lika (prop. 1998/99:15 s. 193 och s. 280). Även bestämmelserna i 16 § om uppdelning av uppskovsbelopp vid fondemission m.m. och övergång av uppskovsbelopp till sammanlagd andel vid sammanläggning av mottagna andelar indikerar att den underliggande tanken varit att uppskovsbeloppet för varje aktie skall bäras lika av samtliga mottagna andelar eller det som trätt i dessas ställe.

Bestämmelserna i andelsbyteslagen utgör den svenska implementeringen av vissa delar av Europeiska gemenskapernas rådsdirektiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (det s.k. fusionsdirektivet). Syftet med detta direktiv är att ta bort sådana inslag i de nationella skattelagstiftningarna som gör det mindre attraktivt att genomföra de aktuella förfarandena i de fall då fråga är om företag i olika medlemsstater än vad fallet hade varit för bolag i samma medlemsstat. Direktivet inför ett gemensamt beskattningssystem, som bygger på att förfarandena skall kunna ske skattefritt i enlighet med en successionsprincip. Enligt artikel 8 punkt 1 i direktivet får, vid bl.a. utbyte av aktier eller andelar, tilldelningen av aktier eller andelar i det förvärvande företaget till en delägare i det förvärvade företaget i utbyte mot aktier eller andelar i det senare bolaget inte i sig leda till beskattning av inkomst, vinst eller kapitalvinst hos denne delägare. I punkten 2 föreskrivs att medlemsstaterna skall göra tillämpningen av punkt 1 beroende av att delägaren inte åsätter de mottagna aktierna eller andelarna ett skattemässigt värde som är högre än det som de utbytta värdepapperen hade omedelbart före utbytet. Enligt andra stycket av punkt 2 skall tillämpningen av punkt 1 inte hindra medlemsstaterna från att beskatta den vinst som uppstår vid en senare överlåtelse av de sålunda mottagna värdepapperen på samma sätt som de beskattar vinster vid överlåtelse av de värdepapper som innehades före det i punkt 1 avsedda förvärvet.

Direktivets utgångspunkt är alltså att någon beskattning inte skall ske vid andelsbytet och att den vinst, som kan uppkomma genom bytet beskattas vid avyttringen av de mottagna andelarna genom att dessa åsätts de bortbytta aktiernas ingångsvärden.

Med det synsätt som ovan inledningsvis beskrivits angående fördelning av anskaffningskostnad vid förvärv genom byte till egendom med sinsemellan utbytbara delar, skall mottagna andelar anses anskaffade för lika delar av värdet av alla bortbytta aktier. Därav får anses följa att, vid en tillämpning av den metod om övertagande av anskaffningskostnad som beskrivits i direktivet för den efterföljande beskattningen av vinsten från andelsbytet, de mottagna andelarna skulle dela anskaffningskostnaderna för de bortbytta aktierna lika. Vid en försäljning av någon eller några av de mottagna andelarna skulle således del av vinst från samtliga slag av aktier, som bytts bort genom andelsbytet, komma fram till beskattning. Det kan därför inte anses oförenligt med direktivet att, vid tillämpningen av den metod som valts vid den svenska implementeringen, med utgångspunkt i en fördelning av samtliga bortbytta aktiers ingångsvärden, som kan vara olika, bestämma uppskovsbeloppet till samma belopp för samtliga mottagna andelar. Denna metod har till syfte och ger i princip samma resultat som ett på ovan angivet sätt fördelat övertagande av anskaffningskostnaden på de bortbytta aktierna. I viss utsträckning är, genom bestämmelsen i 18 § och motivuttalandet till denna, detta också den enda metod som anvisats av lagstiftaren då bortbytta aktier inte är av samma slag och sort.

Nämnden bedömer med utgångspunkt i det sagda och vad som nedan sägs frågorna enligt följande.

Frågorna 1, 3, 5, 6 b, 7 b och 10 a

Med beaktande av det ovan anförda och de tillämpningssvårigheter och inadvertenser som, på sätt RSV påpekat, uppkommer om mottagna andelar av samma slag, förvärvade genom ett och samma byte, ges olika uppskovsbelopp, bör den del av den skattepliktiga realisationsvinsten som uppkommer genom andelsbytet fördelas på samtliga mottagna andelar. Det antas att en given förutsättning i ärendet är att nya andelar i AB Y förvärvats vid ett och samma tillfälle genom utbyte av aktier av serie A och serie B i AB X.

Frågorna 2, 4 och 6 a

Av uttalanden i prop. 1998/99:15 framgår att belopp frivilligt kan återföras till beskattning utan samtidig försäljning av ett motsvarande antal mottagna andelar. Därav får också anses följa att den skattskyldige kan välja att inte begära uppskov med belopp som motsvarar hela realisationsvinsten. Nämnden besvarar frågorna i enlighet härmed.

Frågorna 7 a och 10 b

Enligt det som ovan anförts i motiveringen till svaret på bl.a. fråga 1 skall samtliga mottagna andelar anses förvärvade med lika delar av bortbytta aktier oavsett om de är av olika slag, med realisationsvinsten för de olika slagen fördelad på samtliga mottagna andelar. Därav får enligt nämndens mening anses följa att realisationsvinst på ett visst slags aktier skall fördelas på samtliga mottagna andelar även om bytesvalutan för dessa också består av bortbytta aktier för vilka realisationsvinst inte uppkommer (fråga 7 a). Av nämndens slutsats att realisationsvinsten skall fördelas på samtliga mottagna andelar med lika belopp får också anses följa att en senare återföring av uppskovsbelopp till beskattning utan motsvarande försäljning av andelar avser uppskovsbelopp på samtliga andelar och att uppskovsbeloppet på varje andel skall minskas i motsvarande mån (fråga 10 b).

Frågorna 9 och 11

Om uppskov med beskattningen av realisationsvinst inte yrkas skall andelsbyteslagen inte tillämpas på bytet. Några mottagna andelar finns då inte heller (fråga 9). Det motsvarande får anses gälla om den skattskyldige tar upp hela uppskovsbeloppet på samtliga mottagna andelar till beskattning även om han inte avyttrar andelarna. Vid en efterföljande avyttring av andelarna skall därför genomsnittsmetoden tillämpas på andelarna utan den begränsning som följer av 15 § andelsbyteslagen (fråga 11).

Tre ledamöter ansåg, med instämmande av nämndens sekreterare, att förhandsbesked i stället skulle lämnats med innebörd att:

Sökanden är efter eget val berättigad till uppskov med beskattning av realisationsvinst med fördelning av uppskovsbelopp enligt de alternativ som anges i frågorna 1a, 1b, 2, 3a, 3b, 4, 5a eller 5c.

Det står sökanden fritt att yrka uppskov med beskattning av realisationsvinst på aktier i AB X med ett belopp som beräknats på sätt anges i fråga 6a, varvid uppskovsbeloppet efter hans eget val skall fördelas

mellan antingen samtliga hans tillbytta andelar i AB Y eller så många tillbytta andelar som svarar mot så många bortbytta aktier för vilka uppskov med realisationsvinst yrkas (fråga 6b). Fördelningen av uppskovsbelopp skall i sistnämnda fall ske på motsvarande sätt som anges i fråga 1a eller 1b.

Den omständigheten att bytet av B-aktierna sker med förlust fråntar inte sökanden rätt till uppskov med beskattning av realisationsvinst vid bytet av A-aktierna, varvid uppskovsbeloppet skall fördelas på de andelar i AB Y som han fått som ersättning för A-aktierna i AB X (frågorna 7a och 7b).

Vid en frivillig beskattning (återföring) av uppskovsbelopp äger sökanden välja mellan de alternativ som anges i frågorna 10a och 10b.

Sådan vid bytet erhållen andel för vilken uppskovsbelopp ej har fastställts eller för vilken hela det för den andelen tidigare gällande uppskovsbeloppet har återförts skall ej anses som en mottagen andel enligt 14 och 15 §§ lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten (andelsbyteslagen) och äger sökanden behandla en sådan andel som en gammal andel vid tillämpning av turordningsregeln i 14 § (frågorna 8a, 8b, 9, 10c och 11).

Kommentar:

RSV kommer att begära att RR fastställer SRN:s

förhandsbesked vad gäller frågorna 1-7 och 10.