Områden: Förvaltningsrätt & förfarande
Datum: 2004-10-21
Dnr: 131 616071-04/111
Ett beslut om avgift som Skatteverket meddelar med stöd av avgiftsförordningen, och som inte avser ett till Skatteverket överklagat beslut om avgift meddelat av annan myndighet, ska anses vara ett överklagbart beslut. Rätt instans för överklagande av sådana beslut är enligt Skatteverkets mening länsrätten.
Av avgiftsförordningen framgår att beslut om avgift enligt den förordningen får överklagas till skatteverket, vars beslut inte får överklagas. Fråga har väckts om vad som i detta avseende gäller när skatteverket som första instans meddelar beslut om avgift enligt avgiftsförordningen. Är skatteverkets beslut i ett sådant fall ett överklagbart beslut och till vilken instans överklagas i så fall skatteverkets beslut?
Av 15 § avgiftsförordningen framgår att en myndighet ska ta ut avgift bl.a. i det fallet att myndigheten efter särskild begäran lämnar ut kopior av allmän handling. Detta gäller dock bara om beställningen omfattar tio sidor eller mer (16 §).
Vad som i överklagandehänseende gäller då avgift tas ut med stöd av avgiftsförordningen regleras i 23 och 24 §§ i förordningen. Där sägs följande:
23 § "Om någon anser att den avgift som en myndighet tagit ut av honom enligt 15 § är oriktig får han, inom 30 dagar efter den dag då avgiften betalades, hos myndigheten begära ett särskilt skriftligt beslut om avgiften."
24 § "Ett särskilt beslut enligt 23 § får överklagas hos Skatteverket. Skatteverkets beslut får inte överklagas.
Av avgiftsförordningen kan inte direkt utläsas vad som i överklagandehänseende gäller i sådana fall då det är Skatteverket som meddelar ett sådant beslut som avses i 23 § nämnda förordning.
En allmän utgångspunkt är att slutliga beslut som meddelas av en förvaltningsmyndighet är överklagbara under förutsättning att beslutet har skriftlig form. Detta gäller dock inte om beslutet inte har några eller endast obetydliga rättsverkningar och inte heller om det särskilt reglerats att det ifrågavarande beslutet inte är överklagbart.
Ett beslut av Skatteverket enligt 23 § avgiftsförordningen uppfyller grundförutsättningarna för överklagbarhet, nämligen att det är ett slutligt beslut i skriftlig form. Beslutet har dessutom rättsverkningar som inte är obetydliga. Fråga är dock om det som sägs i 24 § avgiftsförordningen, nämligen att Skatteverkets beslut inte får överklagas, omfattar också beslut som Skatteverket meddelar med stöd av 23 § avgiftsförordningen och om det således i avgiftsförordningen är särskilt reglerat att sådana beslut inte är överklagbara. Enligt Skatteverkets mening är så inte fallet.
Det är en vedertagen princip, som för övrigt också kan sägas komma till uttryck i 22 a § förvaltningslagen (1986:223), att ett beslut av en förvaltningsmyndighet inte kan överklagas till samma myndighet som meddelat beslutet utan att rätt instans för överklagande är en överordnad förvaltningsmyndighet eller en allmän förvaltningsdomstol. Med denna utgångspunkt kan första meningen i 24 § avgiftsförordningen knappast ges annan innebörd än att den enbart syftar till att reglera beslut enligt avgiftsförordningen av annan myndighet än Skatteverket. Med hänsyn härtill och till att andra meningen i 24 § rimligen är kopplad till just sådana beslut som avses i paragrafens första mening blir slutsatsen att det i avgiftsförordningen inte finns någon särskild reglering av innebörd att Skatteverkets beslut enligt 23 § avgiftsförordningen inte får överklagas. Några sådana begränsningar finns inte heller i förordningen (2003:1106) med instruktion för Skatteverket (jfr 25 §). Detta innebär att 35 § verksförordningen (1995:1322) är tillämplig (jfr 6 § nämnda instruktion).
Av 35 § verksförordningen jämförd med 22 a § förvaltningslagen följer att regeringen ska pröva överklaganden av beslut i administrativa ärenden och beslut i ärenden som gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen. Regeringen är också överprövningsinstans då detta är särskilt föreskrivet i författning. I övriga fall ska beslut av förvaltningsmyndighet, som till sin natur är överklagbara, överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Eftersom ett beslut om avgift som Skatteverket meddelar med stöd av 23 § avgiftsförordningen inte kan anses vara ett beslut i ett administrativt ärende och det inte heller i övrigt föreligger förutsättningar för att ett sådant beslut ska överklagas till regeringen blir slutsatsen att Skatteverkets beslut enligt 23 § avgiftsförordningen bör få överklagas till den länsrätt inom vars domkrets beslutande enhet inom Skatteverket är belägen (jfr 14 § 2 st. lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar).