Beskattning av medlem i bytesring

1 Sammanfattning

Medlem i s.k. bytesring, eller annan organiserad form av byte av tjänster, bör normalt anses bedriva en inkomstgivande verksamhet som genererar arbetsinkomster. Sådan verksamhet utgör normalt inte näringsverksamhet, och inte heller hobby eftersom det handlar om att utföra tjänster, och erhållna förmåner bör därför redovisas under inkomst av tjänst på bilaga T1 i inkomstdeklarationen. Medlemmen ska normalt själv betala egenavgifter på överskottet av sin verksamhet. Medlemmarna behöver inte lämna kontrolluppgifter inbördes inom föreningen.

Det finns inget skatterättsligt hinder för en näringsidkare som bedriver annan verksamhet att även utföra arbeten inom en bytesring. Näringsidkaren ska då i vanlig ordning upprätta verifikationer för alla affärshändelser som underlag för bokföring och redovisning av mervärdesskatt.

Medlem som på sådant sätt byter tjänster med andra medlemmar uppfyller inte kraven för att kunna få skattereduktion för HUS-arbete (hushållsarbete eller ROT-arbeten) som utförs inom bytesringen.

2 Bakgrund och frågeställning

På flera orter finns s.k. bytesringar, dvs. föreningar, företag eller nätverk där medlemmarna byter tjänster med varandra under organiserade former. Normalt är medlemmarna privatpersoner men ibland kan även näringsidkare delta. Ofta har föreningen en egen lokal "valuta" för att internt värdera de olika tjänster som utförs. Varje medlem har ett konto där värdet av utförda resp. erhållna tjänster registreras och påverkar saldot. I vissa föreningar kan man även byta varor mot tjänster. Ibland används beteckningen LETS (Local Employment and Trading System) för sådana nätverk.

Inom sådana bytesringar saknas det traditionella tvåpartsförhållandet mellan en uppdragsgivare(utbetalare) och en uppdragstagare (betalningsmottagare). Medlemmarna annonserar internt i föreningen vilka tjänster man vill ha utförda och vilka tjänster man själv kan tänka sig att utföra. Den som utför ett arbete åt någon annan medlem får ingen ersättning utgiven utan får enbart värdet av arbetet registrerat i föreningens valuta på sitt konto. En medlem kan således aldrig omvandla ett plussaldo till kontanter utan kan enbart få arbeten utförda eller i vissa fall varor.

Fråga har uppkommit hur medlemmarna ska redovisa sådana byten i inkomstdeklarationen, och om de har skyldighet att lämna kontrolluppgifter inbördes inom föreningen. Vidare har fråga uppkommit om skattereduktion för HUS- arbeten kan medges för tjänster som utförts inom en bytesring.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Inkomst av tjänst

Till inkomstslaget tjänst räknas enligt 10 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, inkomster på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Med tjänst avses anställning, uppdrag, och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.

Inkomster ska enligt 10 kap. 8 § IL tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del.

Med marknadsvärde avses enligt 61 kap. 2 § IL det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.

Kontrolluppgift ska enligt 6 kap. 1 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter (2001:1227), LSK, lämnas om utgiven ersättning och förmån som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst. Kontrolluppgift ska enligt 2 § lämnas för fysiska personer m.fl. av den som har gett ut ersättningen eller förmånen. Den som inte bedriver näringsverksamhet behöver inte lämna kontrolluppgift om mottagaren sammanlagt för hela året fått ersättning eller förmån som understigit 1 000 kr. För näringsidkare gäller 100 kr som gräns.

Den som bedriver inkomstgivande verksamhet är skyldig att spara räkenskaper, anteckningar, kvitton m.m. för att ha underlag för att fullgöra uppgiftsskyldigheten i deklarationen och för kontroll av den, jfr 19 kap. 2 § LSK.

3.2 Inkomst av näringsverksamhet

Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § IL förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt, dvs. med vinstsyfte, regelbundet, varaktigt och med viss omfattning, samt självständigt. Vid bedömning av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragstagaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.

Den som är näringsidkare är bokföringsskyldig, dvs. ansvarig för att alla affärshändelser löpande registreras i en grundbokföring, att verifikationerna bevaras och att ett årsbokslut upprättas osv. Denna skyldighet regleras av bokföringslagen (1999:1078).

3.3 Socialavgifter

Den som utger avgiftspliktig ersättning, dvs. lön eller skattepliktig förmån, ska enligt 2 kap. 1 § socialavgiftslagen (2000:980), SAL, normalt betala arbetsgivaravgifter. Enligt 6 § ska dock avgifter inte betalas av en fysisk person om det kan antas att den sammanlagda avgiftspliktiga ersättningen till mottagaren under året kommer att understiga 10 000 kr, såvida inte parterna avtalat enligt 7 § andra stycket att avgifter ska betalas på lägre belopp.

Enligt 3 kap. 5 § är ersättning för arbete som utförts åt en fysisk person avgiftspliktig, om den ska tas upp i inkomstslaget tjänst och arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 § inte ska betalas på ersättningen.

Enligt 3 kap. 4 § SAL ska egenavgifter betalas för inkomst av tjänst från verksamhet som bedrivs självständigt men som inte kan räknas som näringsverksamhet. Om avgiftsunderlaget, dvs. inkomsterna minus utgifterna, understiger 1 000 kr under året betalas inga egenavgifter, jfr 3 kap. 14 §.

3.4 Skattereduktion för HUS-arbeten

Den som själv betalat för HUS-arbeten, t.ex. i form av städning eller barnpassning, eller fått sådan förmån av arbetsgivare kan under vissa förutsättningar medges skattereduktion enligt lag (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Jfr även beslutade ändringar i IL, SFS 2009:197, (prop. 2008/09:77, Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete) som träder i kraft den 1 juli 2009 samt förslag enligt prop. 2008/09:178 (Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder).

4 Bedömning

4.1 Skatteplikt

Förmåner i form av utförda arbeten eller varor som medlem i bytesring får utgör skattepliktig inkomst eftersom de erhålls som vederlag för arbete som medlemmen utfört eller kommer att utföra. Om ersättningen kommer i form av förmåner, varor eller kontanter spelar ingen roll för skatteplikten, som inte heller påverkas av att man använder en egen valuta. Här kan nämnas att beskattningsfrågor för bytesringar har diskuterats av Skatteutskottet, som avvisat yrkanden på skattefrihet eller särlagstiftning och hänvisat till att vanliga regler ska tillämpas, se t.ex. 1997/98:SkU15.

Skatteplikt får anses uppkomma först när medlemmen får en förmån i form av ett utfört arbete eller en vara. Enbart ett uppkommet plussaldo på kontot i föreningen bör inte medföra skatteplikt då någon motprestation inte finns omedelbart tillgänglig utan kan erhållas först efter att ett nytt avtal om visst arbete ingåtts med någon annan medlem.

När det gäller den skatterättsliga bedömningen av förhållandena är ett alternativ att anse att varje enskilt utfört uppdrag i förekommande fall ska redovisas i skattedeklaration och/eller kontrolluppgift. Med tanke på de beloppsgränser som ska tillämpas, jfr avsnitt 3.1 och 3.3 ovan, kan dock antas att flertalet utförda tjänster inte skulle omfattas av skyldighet att lämna KU etc. Sådan redovisning skulle då omfatta enstaka större arbeten eller om någon under året utfört upprepade tjänster åt en annan medlem. Medlemmarna skulle dock ändå själva behöva ta upp resterande mindre förmåner i inkomstdeklarationen, så detta skulle inte medföra någon enhetlig lösning. Det skulle även innebära att det är den som utfört ett arbete, t.ex. en barnvakt, som ska lämna kontrolluppgift på värdet av sitt eget arbete (barnpassningen) för den som fått arbetet utfört, dvs. föräldrarna. Detta innebär således en "omvänd" uppgiftsskyldighet som skiljer sig från det vanliga förhållandet att det är uppdragsgivaren som lämnar KU för utgiven ersättning till den som utfört arbetet. I de fall medlemmar även byter varor, t.ex. egna begagnade möbler, kan osäkerhet uppkomma om för vilka bytestransaktioner skatteplikt föreligger. Detta alternativ skulle således medföra både osäkerhet för medlemmarna om för vilka transaktioner kontrolluppgift ska lämnas och en omfattande administration då kontrolluppgifter ska lämnas inbördes mellan medlemmarna.

Förhållandena inom bytesringarna skiljer sig således markant från sedvanliga uppdragsförhållanden mellan en uppdragsgivare/utbetalare och en uppdragstagare/betalningsmottagare. Vidare gäller att medlemmarna inte byter arbete mot arbete i ett avtal mellan två parter utan man kan säga att alla medlemmar har ett fortlöpande kollektivt avtal. Eftersom alla byten av tjänster och varor som medför plusposter resp. minusposter fortlöpande kvittas på saldot hos föreningen kan det i praktiken vara ogörligt att avgöra vilken medlem som utgivit en viss förmån åt en annan medlem.

Mot denna bakgrund talar enligt Skatteverkets uppfattning övervägande skäl för att bedöma en medlems tjänstebyten som en egen avgränsad verksamhet som genererar arbetsersättningar, dvs. förmåner i form av tjänster och varor. En verksamhet som bygger på att utföra arbete på uppdrag av andra utgör typiskt sett inte hobby. Sådana kontantlösa byten av tjänster bör inte heller normalt anses utgöra näringsverksamhet då bytena vanligen sker i mindre skala på fritiden och endast mellan föreningens medlemmar. Verksamheten bör därmed redovisas under inkomst av tjänst på blankett T1 (SKV 2050) i inkomstdeklarationen. Där redovisas värdet av de förmåner i form av utförda tjänster och varor som erhållits till följd av eget arbete för andra medlemmar, liksom de kontanta utgifter man haft för att utföra dessa arbeten.

4.2 Värdering av förmåner

I inkomstdeklarationen ska marknadsvärdet av erhållna förmåner redovisas, dvs. vad det hade kostat medlemmen att själv köpa motsvarande tjänster på orten mot kontant betalning. Vid redovisningen i deklarationen ska föreningens lokala valuta räknas om till kronor.

4.3 Socialavgifter och skattebetalning

Medlemmen betalar egenavgifter på överskottet av sin verksamhet efter avdrag för utgifter. Även egenavgifterna är avdragsgilla.

Något skatteavdrag kan aldrig komma i fråga vid byte av tjänster och varor eftersom inga kontanta utbetalningar sker. Månatlig betalning av skatt och egenavgifter via en debiterad särskild A-skatt, s.k. SA-skatt, kan komma i fråga för medlem.

4.4 Näringsidkare

Det finns inget juridiskt hinder mot att en näringsidkare, med t.ex. en städfirma, vid sidan av sin ordinarie verksamhet även tar städuppdrag i en bytesring där han är medlem. Intäkterna i bytesringen ska då redovisas i den bedrivna näringsverksamheten. Näringsidkaren ska upprätta en verifikation för varje affärshändelse i enlighet med bokföringslagen så att underlag finns för att upprätta deklaration och redovisning av mervärdesskatt etc. både när han utför städarbeten åt andra och när han får andra tjänster utförda i gengäld. För näringsidkare gäller inte kontantprincipen för redovisning av intäkter och kostnader utan resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder (14 kap. 2 § IL).

4.5 HUS-arbeten inom bytesring

En medlem i en bytesring kan normalt inte få skattereduktion för HUS-arbeten som utförts inom bytesringen. Skattereduktion kan ges för den som haft utgift för HUS-arbete, men några kontanta utbetalningar görs inte i bytesringarna. Skattereduktion kan även i vissa fall ges för den som fått förmån av HUS-arbete från en arbetsgivare eller uppdragsgivare, men då sådana tvåpartsförhållanden normalt saknas inom en bytesring blir inte heller detta aktuellt.