Områden: Förvaltningsrätt & förfarande, Inkomstskatt (Kapital, Näringsverksamhet)
Datum: 2016-03-18
Dnr: 131 651999-15/111
Nytt: 2017-04-10
Detta ställningstagande upphör att gälla och ersätts av ställningstagandet ”Upphävande av ställningstagandet ”Kontrolluppgiftsskyldighet för en värdepapperscentral, med anledning av FATCA-avtalet samt CRS och DAC 2” dnr. 131 146150-17/111.
Enligt 22 a kap. skatteförarandelagen (2011:1244) - SFL ska ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut lämna kontrollgifter om rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet. Bl.a. ska kontrolluppgiften innehålla sammanlagd ersättning från försäljning och inlösen av tillgångar på ett depåkonto. Den som har medverkat vid en sådan försäljning eller inlösen ska lämna en informationsuppgift till den som är kontrolluppgiftsskyldig.
Definitioner och regler för granskning av rapporteringspliktiga konton på grund av det s.k. FATCA-avtalet finns i lag (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet (IDKL). Ett rapporteringspliktigt konto är ett finansiellt konto som har identifierats som ett sådant enligt 4 - 8 kap. i denna lag (2 kap. 21 § IDKL).
Ett finansiellt institut är bl.a. en enhet där en väsentlig del av verksamheten innebär förvaring eller förvaltning av finansiella tillgångar (2 kap. 7 § IDKL). Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut är ett svenskt finansiellt institut som inte är undantaget från rapporteringsskyldighet i lagen (2 kap. 19 § IDKL). För att vara ett finansiellt institut som är undantaget från rapporteringsskyldighet måste det institutet ingå i uppräkningen i 3 kap. 1-2 §§ IDKL.
Ett depåkonto är ett konto som ett finansiellt institut för till förmån för någon annan och som bl.a. innehåller finansiella tillgångar (2 kap. 11 § 2 IDKL).
Reglerna om kontrolluppgifter med anledning av FATCA-avtalet finns i 22 a kap. SFL. Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut (4 §) ska lämna kontrolluppgift om ett rapporteringspliktigt konto (2 §). Kontrolluppgifter för rapporteringspliktiga konton som är depåkonton ska innehålla uppgift om saldo eller värde samt sammanlagd ränta, utdelning och annan inkomst. Dessutom ska uppgiften innehålla sammanlagd ersättning från försäljningar och inlösen av tillgångar som har tillgodoräknats eller betalts ut till kontot. Det rapporteringsskyldiga finansiella institutet ska lämna uppgift om försäljningar och inlösen om det har agerat som förvaltare, mäklare, ombud eller annan form av företrädare för kontohavaren vid försäljningar och inlösen (22 a kap. 6 § SFL).
Den som medverkat vid en försäljning eller inlösen som avses i 22 a kap. 6 § första stycket 2 SFL ska lämna en informationsuppgift till den som är kontrolluppgiftsskyldig. Denna ska innehålla sammanlagd ersättning som tillgodoräknats eller betalats ut till kontot (34 kap. 9 b § SFL).
Med automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton avses de svenska reglerna gällande:
I 2 kap. 7, 11, 20 och 21 §§ lag (SFS 2015:00) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton (IDKAL) finns de regler som motsvarar de ovan beskrivna bestämmelserna på grund av FATCA-avtalet.
I 22 b kap. 2, 4 och 6 §§ samt 34 kap 9 c-d §§ SFL finns de regler om kontrolluppgifter och informationsuppgifter som motsvarar de ovan beskrivna bestämmelserna på grund av FATCA-avtalet.
Skyldighet att lämna kontrolluppgifter enligt 22 a kap. SFL
En kontrolluppgift för ett rapporteringspliktigt depåkonto ska bl.a. innehålla uppgift om värde samt sammanlagd ränta och utdelning. Dessutom ska kontrolluppgiften även innehålla uppgift om ersättning från försäljningar och inlösen under året. När det gäller uppgifter om försäljning och inlösen finns en begränsning som innebär att det rapporteringsskyldiga finansiella institutet enbart ska lämna kontrolluppgift om det har agerat som förvaltare, mäklare, ombud eller annan företrädare för kontohavaren vid försäljningen (22 a kap. 6 § SFL).
Regeringen anser att med ett depåkonto när det gäller reglerna på grund av FATCA-avtalet får förutom värdepappersdepåer även anses ingå värdepapperskonton s.k. vp-konton (prop. 2014/15:41 s. 110). Skatteverket uppfattar att vp-konton är den typ av konto som finns hos en värdepapperscentral.
En värdepapperscentral har bl.a. som uppgift att förvara tillgångar åt sina kunder på vp-konton. Vidare ansvarar värdepapperscentralen för utbetalning av ränta och utdelningar för tillgångar som förvaras på vp-konton. Likaså skickar värdepapperscentralen årsbesked om tillgångar vid årets slut. Däremot gör inte värdepapperscentralen själv några faktiska avslut eller registreringar av detta på kontot. Genom anslutna kontoförande institut (KI) sker exempelvis försäljningen genom KI. Institutet använder då värdepapperscentralens system för vp-konton för att registrera händelsen.
Skatteverkets bedömning är att en värdepapperscentral inte kan anses ha företrätt kontohavare så som förvaltare, mäklare eller ombud vid försäljning och inlösen. Däremot anser Skatteverket att genom att faktiskt förvara tillgångarna och tillhandahålla system åt KI får värdepapperscentralen anses uppfylla kravet på att vara annan form av företrädare för kontohavaren vid försäljningen.
Detta innebär att Skatteverket anser att en värdepapperscentral ska lämna kontrolluppgifter om sammanlagd ersättning från försäljning och inlösen på depåkonton, enligt 22 a kap. 6 § SFL.
Skyldighet att lämna informationsuppgifter enligt 34 kap. SFL
Kontrolluppgifter på grund av FATCA-avtalet ska innehålla uppgift om sammanlagd ersättning vid försäljning eller inlösen av tillgångar på ett depåkonto. I vissa fall är det någon annan än den som är skyldig att lämna kontrolluppgift som medverkar vid försäljning eller inlösen av tillgångar på kontot. För att den kontrolluppgiftsskyldige ska kunna lämna en korrekt kontrolluppgift i dessa situationer behöver den kontrolluppgiftsskyldige få uppgifter om bl.a. försäljningslikvid. Den som har medverkat vid en försäljning eller inlösen som avses i 22 a kap. 6 § första stycket 2 SFL ska därför lämna informationsuppgifter om ersättningen till den som är kontrolluppgiftsskyldig.
Ett finansiellt institut är bl.a. en enhet där förvaring eller förvaltning av finansiella tillgångar för någon annans räkning är en väsentlig del av företagets verksamhet. Regeringen anser att om ett rapporteringspliktigt konto finns hos en värdepapperscentral kommer värdepapperscentralen att vara det rapporteringsskyldiga finansiella institut som är skyldigt att identifiera kontot (prop. 2014/15:41 s. 113-114).
Skatteverket uppfattar därför att en värdepapperscentral uppfyller kravet på att vara ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut enligt IDKL vilket innebär att de även är kontrolluppgiftsskyldiga enligt 22 a kap. 4 § SFL.
34 kap. 9 b SFL innebär att den som medverkat vid en försäljning eller inlösen ska skicka informationsuppgift till den som är kontrolluppgiftsskyldig för depåkontot. Skatteverkets anser att det inte finns en direkt koppling till kontrolluppgiftsskyldigheten enligt 22 a kap. 6 § SFL utan det är tillräckligt att värdepapperscentralen är kontrolluppgiftsskyldig i sig för depåkontot. Skyldigheten att lämna informationsuppgift uppstår i och med att den som för kontot är kontrolluppgiftsskyldig enligt 22 a kap. 4 § SFL. Detta innebär att den som har medverkat vid en försäljning eller inlösen är skyldig att lämna informationsuppgifter till värdepapperscentralen.
Skatteverket anser att detta gäller oavsett om värdepapperscentralen omfattas av skyldigheten att lämna uppgift om sammanlagd ersättning från försäljning eller inlösen enligt 22 a kap. 6 § andra stycket. SFL.
Reglerna om CRS och DAC 2 är i sin utformning väldigt lika de regler som gäller för rapporteringsskyldighet på grund av FATCA-avtalet. När det gäller de regler som hänvisas till ovan avseende IDKL och 22 a kap. SFL är motsvarande regleringar i IDKAL och 22 b kap. SFL i stort sätt identiska. De små skillnader som finns påverkar inte innebörden av skyldigheten att lämna kontrolluppgifter och informationsuppgifter. Skatteverket anser därför att ovan beskrivna bedömning även gäller hur innebörden av reglerna 22 b kap. 6 § samt 34 kap. 9 b och 9 d §§ SFL ska tolkas.
Detta innebär att Skatteverkets uppfattning är att en värdepapperscentral är skyldig att lämna kontrolluppgift om sammanlagd ersättning från försäljningar eller inlösen enligt 22 b kap 6 § SFL. Likaså anser Skatteverket att den som har medverkat vid en försäljning eller inlösen är skyldig att lämna informationsuppgifter till värdepapperscentralen enligt 34 kap. 9 d § SFL.