Utvidgade reparationsbegreppet – avdragsrätt vid en förstagångsanpassning av en byggnad eller en byggnadsdel?

1 Sammanfattning

Utgifter för ändringsarbeten på en byggnad vid en ”förstagångsanpassning” av en byggnad eller en byggnadsdel (lokal) är inte avdragsgilla enligt det utvidgade reparationsbegreppet.

2 Frågeställning

Kan utgifter för ändringsarbeten på en byggnad vid en ”förstagångsanpassning” av en byggnad eller en byggnadsdel (lokal) vara avdragsgilla enligt det utvidgade reparationsbegreppet?

3 Gällande rätt m.m.

I 19 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anges att utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet behandlas som utgifter för reparation och underhåll. Hit räknas inte åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden.

I prop. 1999/2000:100 s. 205 anges att det utvidgade reparationsbegreppet bör utformas så att verksamhetsbedömningen görs utifrån vad som kan anses normalt i den skattskyldiges näringsverksamhet. Det bör således göras en bedömning av antingen fastighetsägarens eller hyresgästens verksamhet, beroende på vem av dem som bekostar ändringsarbetena. Svarar fastighetsägaren för arbetena och består dennes verksamhet i uthyrning av lokaler för affärs- och kontorsändamål bör avdrag således kunna få göras för sådana ändringsarbeten som man normalt kan räkna med i näringsverksamheten. Detta bör gälla även om ändringsarbetena sammanhänger med ett byte av hyresgäst, en sammanslagning av två intilliggande lokaler eller en delning av en lokal.

Vidare anges att bestämmelserna om avdrag enligt det utvidgade reparationsbegreppet även gäller för arbeten som bekostas av nyttjanderättshavaren. Svarar hyresgästen för ändringsarbetena och är dessa att anse som normala i dennes näringsverksamhet får avdrag göras förutsatt att det inte är fråga om en väsentlig förändring av byggnadsdelen.

4 Bedömning

Av lagtexten framgår att det utvidgade reparationsbegreppet omfattar ändringsarbeten på en byggnad som är normala i den skattskyldiges näringsverksamhet. Det anges i propositionen att en bedömning bör göras av antingen fastighetsägarens eller hyresgästens verksamhet, beroende på vem av dem som bekostar ändringsarbetena.

4.1 Fastighetsägarens utgifter för ändringsarbeten

Utför en fastighetsägare ändringsarbeten i en byggnad på grund av att fastighetsägaren ska bedriva en helt annan verksamhet i byggnaden eller i en viss del av byggnaden än den verksamhet som tidigare bedrivits där, är ändringsarbetena inte normala i fastighetsägarens nuvarande verksamhet i byggnaden eller byggnadsdelen. Fastighetsägaren gör då vad man kan kalla en ”förstagångsanpassning” av byggnaden eller byggnadsdelen.

Enligt Skatteverkets uppfattning är ett exempel på en ”förstagångsanpassning” när en fastighetsägare inte tidigare har hyrt ut en viss lokal (byggnadsdel), men nu ska påbörja en uthyrning av denna lokal (byggnadsdelen) och har utgifter för ändringsarbeten på grund av detta. Fastighetsägaren har då utfört ändringsarbetena med anledning av en helt annan verksamhet än den som fastighetsägaren tidigare har bedrivit i lokalen (byggnadsdelen).

Skatteverket anser att utgifter för ändringsarbeten i samband med en ”förstagångsanpassning” av en byggnad eller en byggnadsdel (lokal) inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet. Utgifterna är därför inte direkt avdragsgilla.

Har fastighetsägaren däremot utfört ändringsarbeten som sker på grund av fastighetsägarens nuvarande verksamhet i byggnaden eller byggnadsdelen (lokalen), är verksamheten i byggnaden eller byggnadsdelen (lokalen) densamma både före och efter ändringsarbetet. Fastighetsägarens utgifter för ändringsarbetena är då avdragsgilla enligt det utvidgade reparationsbegreppet om övriga förutsättningar för avdrag enligt 19 kap. 2 § andra stycket IL är uppfyllda. Ett exempel kan vara när en fastighetsägare i en byggnad tidigare hyrt ut lokaler för affärs- och kontorsändamål, och ändringsarbeten sker på grund av fastighetsägarens uthyrning av lokaler för affärs- och kontorsändamål i byggnaden. Det kan t.ex. handla om ändringsarbeten i samband med en omdisponering av lokal för en nuvarande hyresgäst eller vid ett byte av hyresgäst. Ändringsarbetena har i detta fall inte skett i samband med en förändring av fastighetsägarens verksamhet i byggnaden eller byggnadsdelen. Fastighetsägarens verksamhet i byggnaden eller byggnadsdelen består då av uthyrning av lokaler för affärs- och kontorsändamål, både före och efter ändringsarbetena.

4.2 Hyresgästens utgifter för ändringsarbeten

Om hyresgästen inte tidigare har bedrivit någon verksamhet i byggnadens lokal (byggnadsdelen), utan ändringsarbeten sker för att hyresgästen ska kunna ta lokalen i anspråk för sin verksamhet, är ändringsarbetena inte normala i hyresgästens verksamhet i lokalen. Hyresgästen har i detta fall inte haft någon verksamhet i lokalen före det att ändringsarbetena sker. Hyresgästen gör då vad man kan kalla en ”förstagångsanpassning” av lokalen.

Utför hyresgästen ändringsarbeten i lokalen på grund av att hyresgästen ska bedriva en helt annan verksamhet, är ändringsarbetena inte normala i hyresgästens nuvarande verksamhet i lokalen. Hyresgästen gör då för sin nya verksamhet vad man kan kalla en ”förstagångsanpassning” av lokalen.

Skatteverket anser att utgifter för ändringsarbeten i samband med en ”förstagångsanpassning” av en lokal inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet. Utgifterna är därför inte direkt avdragsgilla.

Bedriver hyresgästen verksamhet i lokalen och ändringsarbeten sker för den i lokalen bedrivna verksamheten, är utgifterna för ändringsarbetena avdragsgilla enligt det utvidgade reparationsbegreppet om övriga förutsättningar för avdrag enligt 19 kap. 2 § andra stycket IL är uppfyllda.