Arbetsgivaravgifter för svensk arbetsgivare på ersättning från utländsk utbetalare

1 Sammanfattning

Regeln om att en arbetsgivare i Sverige ska betala arbetsgivaravgifter på ersättning som getts ut av en utländsk utbetalare, om ersättningen har sin grund i en anställning hos arbetsgivaren i Sverige, ska tillämpas även vid uppdragsförhållanden. Regeln tillämpas även om anställningen eller uppdraget har upphört när skatteplikt uppkommer för mottagaren.

2 Bakgrund och frågeställning

Enligt 2 kap. 3 § socialavgiftslagen (2000:980), SAL, ska en arbetsgivare i Sverige hos vilken en person är anställd, under vissa förutsättningar betala arbetsgivaravgifter på avgiftspliktiga ersättningar som utges av en utländsk utbetalare. Förutsättningarna är att ersättningen har sin grund i en anställning i Sverige och att ett anställningsförhållande saknas till den utländske utbetalaren. Bestämmelsen är främst tänkt för optioner som utges från ett utländskt moderbolag till anställda i ett svenskt dotterbolag, men den är tillämplig på alla typer av ersättningar.

Fråga har uppkommit om även styrelseledamöter och andra uppdragstagare omfattas av regeln samt vem som är avgiftsskyldig i de fall den svenske arbetsgivaren hos vilken ersättningen har sin grund inte längre är arbetsgivare när avgiftsskyldig­heten uppkommer. Kan avgiftsskyldigheten i så fall övergå på den (f.d.) anställde eller på den utländske utgivaren? Frågan kan uppkomma t.ex. när den anställde har slutat sin anställning eller arbetsgivaren har fusionerats med ett annat bolag, gått i konkurs eller likviderats.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt huvudregeln i 2 kap. 1 § SAL är det den som utger avgiftspliktig ersättning som ska betala arbetsgivaravgifter, även om inget anställnings- eller uppdragsförhållande finns mellan utbetalare och mottagare. Enligt 2 kap. 3 § SAL gäller dock ett undantag om en avgiftspliktig ersättning utges av en fysisk person som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person och ersättningen har sin grund i en anställning i Sverige hos någon annan än den som utgett ersättningen. I så fall ska avgifterna betalas av den svenske arbetsgivaren.

Mottagare av sådan förmån är enligt 15 kap. 4-5 §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skyldig att underrätta utgivaren senast månaden efter det att han har utnyttjat förmånen. Inkomsten är pensionsgrundande för mottagaren även om inga arbetsgivaravgifter betalas.

3.1 Frågan om uppdragstagare omfattas

Regeln infördes ursprungligen den 1 juli 1998 i lag (1981:691) om socialavgifter. I förarbetena prop. 1997/98:133 anges (sid. 44) att en förutsättning för att den svenske arbetsgivaren ska vara ansvarig för arbetsgivaravgifterna i de nu aktuella fallen bör vara att denne på något sätt medverkat till uppkomsten av förmånen eller ersättningen. Förmånen eller ersättningen bör ha sin grund i tjänsten. Vidare anges (sid. 45) att det i samband med skattereformen uttalades att inom avgiftsområdet likställs arbetsgivar/arbetstagarförhållande med uppdragsgivar/uppdragstagarförhållande och att de nu föreslagna bestämmelserna även kommer att omfatta uppdragsförhållanden. Motsvarande uttalande görs även i författningskommentaren till den nya regeln (sid. 50).

Vid överförandet till SAL, som trädde i kraft den 1 januari 2001, skedde endast en redaktionell omarbetning av lagtexten. I författningskommentaren, prop. 2000/01:8 sid. 98, anges inget syfte att ändra regelns materiella innebörd.

3.2 Frågan om avgiftsplikt när anställningen har upphört

Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter enligt SAL är inte avhängig av att ett anställnings- eller uppdragsförhållande föreligger vid tidpunkten för utgivandet av ersättningen. En utbetalares skyldighet att betala arbetsgivaravgifter för ersättningar upphör således inte i och med att ett anställnings- eller uppdragsförhållande upphör.

Fusion innebär i bolagsrättslig mening att ett eller flera bolag går upp i ett annat bolag och de överlåtande bolagen upplöses utan likvidation. Det övertagande företaget tar över det eller de överlåtande företagens tillgångar, skulder och andra förpliktelser, dvs. företaget träder in i de överlåtande företagens skattemässiga situation.

4 Skatteverkets bedömning

Enligt Skatteverkets bedömning ska regeln tillämpas även i uppdragsförhållanden i enlighet med regeringens uttalanden i förarbetena. Detta följer de allmänna principerna för skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter, och innebär att regeln är tillämplig även för styrelseledamöter m.fl.

Enligt Skatteverkets bedömning är vidare den ursprungliga arbetsgivaren, eller uppdragsgivaren, fortsatt avgiftsskyldig för ifrågavarande ersättningar även om mottagaren inte längre är anställd hos arbetsgivaren när ersättningen erhålls eller skatteplikt i övrigt uppkommer. Även om den f.d. anställde t.ex. fått en ny anställning hos en annan arbetsgivare eller gått i pension ska han anmäla erhållen ersättning eller förmån till sin ursprungliga arbetsgivare som ska betala arbetsgivaravgifter (alt. särskild löneskatt på förvärvsinkomster). Det finns ingen grund för att göra en eventuell ny arbetsgivare, den utländske utgivaren eller den f.d. anställde själv ansvarig för avgifterna i denna situation.

Om arbetsgivaren upphört att existera via fusion är det det övertagande företaget som har övertagit avgiftsskyldigheten. Om arbetsgivaren är en juridisk person som har försatts i konkurs eller likviderats kan några avgifter inte tas ut.