Registrering i folkbokföringen av uppgifter om identitet, familj m.m. med stöd av handlingar från Irak

1 Sammanfattning

Skatteverket bedömer att en handling som är utfärdad av en irakisk myndighet inte styrker en födelse, ett dödsfall, en civilståndsuppgift eller en relation till make, barn eller föräldrar när en person begär registrering, ändring eller rättelse av personuppgifter i folkbokföringen med stöd av irakiska handlingar.

När Skatteverket inte kan bedöma om en handling är utfärdad av behörig myndighet i en annan stat eller om handlingens innehåll är riktigt, så ska den sökande visa det. Eftersom det i stor utsträckning förekommer olikheter i irakiska handlingars grundformulär och legaliseringsstämplar så är det omöjligt för Skatteverket att avgöra handlingarnas formella riktighet. En irakisk handlings bevisvärde får därför, enligt Skatteverkets bedömning, betraktas som lågt.

Skatteverket kan beakta även ostyrkta uppgifter när en person folkbokförs i Sverige för första gången.

Skatteverket bedömer, i likhet med Migrationsverket, att ett irakiskt pass i serie A och G normalt styrker innehavarens identitet om det är utfärdat på ett ur identitetsynpunkt säkert sätt.

2 Frågeställning

När en person begär registrering, ändring eller rättelse av personuppgifter i folkbokföringen kan då en handling som är utfärdad av en irakisk myndighet styrka en persons identitet, en födelse, ett dödsfall, en civilståndsuppgift eller en relation till make, barn eller föräldrar?

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Bakgrund

Irak har i modern tid härjats av väpnade konflikter, först under president Saddam Hussein som störtades 2003, och sedan på grund av invasion och inbördeskrig. Därefter har många interna, främst religiösa, konflikter drabbat landet. Den folkvalda regeringen som styr Irak hotas sedan 2014 av islamiska staten, IS, som tagit kontroll över delar av landet (Utrikespolitiska institutet, 2016, www.landguiden.se). Landet är dessutom rankat som ett av världens mest korrupta länder av Transparency International.

Efter invasionen 2003 är Irak en federal stat som enligt grundlagen ger långtgående självstyre till lokala myndigheter, även om detta inte alltid fungerar i praktiken. Iraks 18 provinser är administrativt uppdelade i distrikt, kommuner och byar. Författningen garanterar rättigheterna för etniska och religiösa minoriteter inom särskilda lokala administrationer. Irakiska Kurdistan är sedan 1992 en autonom region i norra Irak och består av provinserna Dahouk, Sulemaniya och Erbil (Utrikespolitiska institutet, 2016, www.landguiden.se).

Det finns ca 300 folkbokföringskontor utspridda i Iraks 18 olika provinser. Familjeregister förs manuellt och inte elektroniskt och varje folkbokföringskontor arbetar separat (Norge landinfo, Irak: Reisedokumenter og andre identitetsdokumenter, 2016-09-15, s. 15, Lifos dokumentnummer 38108). Vigselbevis och skilsmässohandlingar utfärdas av domstolar som handlägger familjerättsliga ärenden, s.k. ”Personal Status Courts” (Migrationsverket, Irak: Något om irakiska handlingar, folkbokföring och administration, 2009-06-22, s. 7, Lifos dokumentnummer 21028).

Hittills har cirka tre miljoner människor i Irak drivits på flykt inom landet (Migrationsverket, Irak; internflykt - aktuella möjligheter att fly mellan landets provinser, 2016-11-11, s. 6, Lifos dokumentnummer 38448). Arbetet med att verifiera och utfärda nya handlingar åt dessa internflyktingar har satt hård press på irakiska myndigheter eftersom de berörda i många fall måste återvända till hemprovinsen för att få ut nya handlingar. På vissa håll i landet har det därför upprättats s.k. ”alternative civil status offices” (Migrationsverket, Irak: säkerhetsläget-första halvåret 2016, 2016-07-18, s. 30, Lifos dokumentnummer 37795).

3.2 Lagstiftning m.m.

Enligt 1 § folkbokföringslagen (1991:481) innebär folkbokföring fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, FdbL, får förekomma i folkbokföringsdatabasen.

Av förarbetena (prop. 1994/95:94 s. 14 f.) framgår att registrering i folkbokföringen även omfattar en viss prövning av uppgifterna. För att ett utdrag ur folkbokföringsregistret ska kunna lämnas i syfte att styrka en uppgift om vigsel, födelse eller dödsfall måste uppgifternas riktighet ha fastställts.

Av 2 kap. 3 § punkt 2, 3, 8, 9, 10 och 13 FdbL framgår att Skatteverket i folkbokföringsdatabasen får behandla uppgifter om namn, födelsetid, medborgarskap, civilstånd, relationer till make, barn och föräldrar samt dödsfall för de ändamål som anges i 1 kap 4 § FdbL. Ett grundläggande krav är, enligt 1 kap. 3 § FdbL och 9 § h) personuppgiftslagen (1998:204), PuL, att databasen innehåller riktiga och aktuella personuppgifter.

När det gäller rättelse av uppgifter i folkbokföringsdatabasen så ska, enligt 3 kap. 3 § FdbL, bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204), PuL, tillämpas. En rättelse i databasen kan bl.a. göras efter begäran av den registrerade enligt 28 § PuL.

3.33.3 Rättsfall

RÅ 2000 not 122

Skatteverket ska som registreringsmyndighet inte göra någon självständig långtgående prövning av uppgifter som ska registreras i folkbokföringen då det är fråga om massärenden. Skatteverket har vid registrering i flertalet fall att utgå från lätt konstaterbara fakta. Om registreringsunderlaget är bristfälligt eller oklarheter förekommer bör någon registrering inte ske.

KR i Göteborg 2009-06-23, mål nr 6608-08

Två syskon ansökte om att få relationer till sina föräldrar registrerade i folkbokföringen. Till stöd för ansökan visade de bl.a. upp irakiska ID-kort och medborgarskapsbevis tillhörande samtliga personer. Kammarrätten fastslog att irakiska ID-kort och medborgarskapsbevis har ett lågt bevisvärde. Dessutom fanns det vissa oklarheter i fråga om namnuppgifter i handlingarna. Kammarrätten fann att de åberopade handlingarna inte kunde läggas till grund för att registrera begärda familjerelationer i folkbokföringen.

KR i Göteborg 2013-09-19, mål nr 293-13

En kvinna ansökte om att registreras som gift i folkbokföringen. Som stöd för sin ansökan visade kvinnan upp en irakisk vigselhandling och stämplar i sitt pass som visade att hon varit i Irak under tiden då vigseln ägde rum. Vigselhandlingen var också legaliserad av både norska och irakiska ambassaden i Jordanien. Skatteverket ifrågasatte vigselhandlingens äkthet på grund av stämplarnas utseende, att handlingens ramverk var ojämnt och att figuren i form av en våg var asymmetrisk. Därmed bekräftade heller inte legaliseringsstämplarna äktheten av handlingens innehåll. Förvaltningsrätten fastslog att det är sökanden som har bevisbördan och att det föreligger oklarheter kring vigselhandlingen. Därmed ska någon registrering av den irakiska vigseln inte ske i folkbokföringen. Kammarrätten instämde i förvaltningsrätten bedömning.

4 Bedömning

4.1 Allmänt

Skatteverkets folkbokföring ska tillgodose samhällets behov av basuppgifter om en persons bosättning, identitet, familj m.m. och måste därför innehålla korrekta uppgifter. Det ställs därför höga krav på att de uppgifter som ska registreras i folkbokföringen är tillförlitliga. För att Skatteverket ska kunna bedöma om en handling är formellt och materiellt riktig, måste handlingen visas upp i original eller som vidimerad kopia. När Skatteverket inte kan bedöma om en handling är utfärdad av behörig myndighet i en annan stat eller om handlingens innehåll är riktigt, så ska den sökande att visa det. Det kan ske genom att utrikesdepartementet i den utländska staten intygar att handlingen är utfärdad av behörig tjänsteman på den aktuella myndigheten (legalisering). Är beslutsunderlaget bristfälligt eller förekommer det oklarheter i det så ska någon registrering inte ske i folkbokföringen.

4.2 Skatteverkets bedömning av handlingar från Irak

I Irak finns omkring 300 folkbokföringskontor som manuellt för familjeregister över landets invånare. Handlingar som utfärdas på dessa kontor är i regel ifyllda för hand och även i övrigt av enkel beskaffenhet. Av norska Landinfo (Irak: Reisedokumenter og andre identitetsdokumenter, Landinfo 2016-09-15, s. 15) framgår att förfalskningar av födelsebevis, dödsbevis och irakiska ID-kort är vanligt förekommande. Falska handlingar behöver inte nödvändigtvis innehåller felaktiga uppgifter. Falska handlingar med korrekt information kan vara ett resultat av att en person inte kunnat återvända till hemprovinsen för att få ut en korrekt handling.

Vigselbevis och skilsmässohandlingar utfärdas av familjedomstolar i Irak. Vissa domstolar skriver ut bevisen för hand, andra på skrivmaskin eller dator med skrivare. Vigselbevisen skrivs under av tjänstgörande domare och stämplas med domstolens stämpel. Enligt Migrationsverkets rapport ”Irak, något om irakiska handlingar, folkbokföring och administration” (s. 7) finns det många olika stämplar och ändringar av dem är inte ovanliga. Enligt uppgift i rapporten ska grundformulären vara desamma i hela södra och centrala Irak, och troligtvis även i den kurdiska regionen. Skatteverket har dock i en stickprovskontroll under hösten 2016 kunnat konstatera att det visats upp minst tolv olika grundformulär från hela Irak. Av kontrollen framkom dessutom att det inte sällan förekommer felstavningar i det förtryckta formuläret och att domstolarnas stämplar varierar i utformning.

Med anledning av den stora variationen av grundformulär, handlingarnas enkla beskaffenhet och förekomsten av förfalskningar är det av största vikt att en handlings riktighet kan bekräftas med hjälp av en legalisering.

Vid Skatteverkets kontroll av irakiska handlingar framkom olika typer av felstavningar i legaliseringsstämpeln i mer än hälften av granskade handlingar. Dessutom uppmärksammades 14 olika utformningar av legaliseringsstämpeln. Stämplarna hade exempelvis olika typsnitt, storlek och utseende. Under två års tid har Skatteverket på diplomatisk väg vid upprepade tillfällen försökt få tillgång till referensmaterial avseende bland annat den irakiska legaliseringsstämpeln från utrikesministeriet i Bagdad. Skatteverket har dock inte fått något svar från utrikesministeriet. Därför saknar Skatteverket kunskap om hur ett korrekt grundformulär eller en legaliseringsstämpel från Irak är utformad.

I Skatteverkets handläggning, som är av summarisk karaktär, är utgångspunkten att myndighetens bedömning ska utgå från lätt konstaterbara fakta. Det är sökanden som har bevisbördan för att det förhållande som önskas registrerat faktiskt föreligger. I de fall registreringsunderlaget är bristfälligt eller oklart ska någon registrering inte ske i folkbokföringen (RÅ 2000 not.122). Eftersom det i stor utsträckning förekommer olikheter i irakiska handlingars grundformulär och legaliseringsstämplar så är det omöjligt för Skatteverket att avgöra handlingarnas formella riktighet. Mot denna bakgrund anser Skatteverket att en handling som är utfärdad av en irakisk myndighet inte styrker en födelse, ett dödsfall, en civilståndsuppgift eller en relation till make, barn eller föräldrar. Någon registrering, ändring eller rättelse av personuppgifter med stöd av irakiska handlingar kan därför inte ske i folkbokföringen.

Skatteverket bedömer, i likhet med Migrationsverket, att ett irakiskt pass i serie A och G normalt styrker innehavarens identitet om det är utfärdat på ett ur identitetsynpunkt säkert sätt. Vid utfärdande av irakiska pass gör passmyndigheten en kontroll av underlaget, i regel ett irakiskt ID-kort och medborgarskapsbevis, mot utfärdande register i Irak. Passen är utfärdade i enlighet med ICAOs standard, har kontrollerbara säkringar och är inte av enkel beskaffenhet.

Skatteverket kan dock beakta även ostyrkta uppgifter när en person folkbokförs i Sverige för första gången.