Områden: Mervärdesskatt
Datum: 2000-05-04
Dnr: 4824-00/100
Nytt: 2007-05-08
Detta ställningstagande upphör att gälla och ersätts av ställningstagandet Investeringsguld omarbetas till dentalguld, dnr 130 285713-05/111.
Värdet av guld som lämnas vid byte till annan skattepliktig vara ska ingå i beskattningsvärdet för den nya varan. Det är endast i det fall kundens guld omarbetas så att samma guld lämnas tillbaka till kunden som omarbetningen anses utgöra en tjänst. I det fallet ska endast själva tjänsten (omarbetningen) beskattas
Från och med den 1 januari 2000 finns det "två sorters guld" som handlas på den öppna marknaden. Investeringsguld enligt 1 kap.18 § Mervärdesskattelagen (ML), som kan omsättas skattefritt enligt 3 kap.10 a §, och annat guld som inte kan omsättas skattefritt enligt ML. RSV har i skrivelse den 6 december 1999 (dnr 11796-99/100) redogjort för de nya bestämmelserna.
I skrivelse den 4 januari 2000 (dnr 1261-99/120) har RSV redovisat svar som lämnats på frågor om hur momsen ska hanteras vid handel med investeringsguld. RSV har svarat att det förhållandet att det inte alltid är samma guld som sätts in på kontot som sedan omarbetas bör, av praktiska skäl, kunna bortses från. I enlighet med detta har RSV svarat att det är rätt att fakturera moms på omarbetningskostnad hänförlig till det guld som finns på guldkontot. Det är däremot inte möjligt att ha underskott på ett guldkonto varför eventuell "utfyllnad" får ses som en varuförsäljning. I ett brevsvar den 26 januari 2000 (737-00/120) har RSV angett att det även är möjligt att lämna in investeringsguld för omarbetning till dentalguld utan att använda sig av metallkonto. Förutsättningen är att det är exakt samma mängd guld som lämnas in som i det dentalguld kunden erhåller.
Regeringsrätten har i ett mål avseende byte av guld (RÅ 1990 not 488) fastställt ett förhandsbesked lämnat av Riksskatteverkets nämnd för rättsärenden. Sökandebolaget ställde två frågor.
Fråga 1. Kunden tillhandahåller ett guldarmband som blir föremål för bolagets omarbetning. Nämnden fann att den av bolaget utförda omarbetningen utgör en skattepliktig tjänst på en vara. Beskattningsvärdet är det erhållna vederlaget för omarbetningen.
Fråga 2. Det av kunden tillhandahållna guldet används inte vid tillverkningen av det smycke kunden förvärvar från bolaget. Enligt nämnden ska i det fallet det tillhandahållna guldet anses utgöra en del av kundens betalning till bolaget. Värdet av guldet ska därför inräknas i bolagets skattepliktiga omsättning.
Byte av metall mot metall är en gammal sedvänja inom guldbranschen. Det kan t.ex. gå till så att ett företag som förbrukar guld lämnar in guldskrot till sin guldleverantör. Leverantören affinerar skrotet och sätter in det rena guldet på kundens guldkonto (metallkonto). Kunden debiteras kostnaden för tjänsten (affineringen) med moms. När kunden köper nytt guld tar han ut rent guld från gudlkontot och debiteras inte för detta guld. Guldkontot är normalt ett viktkonto och inte ett värdekonto.
I de fall kunden är skattskyldig till moms medför förfarandet inga större skattekonsekvenser. Om kunden däremot inte är skattskyldig till moms, som exempelvis en tandtekniker, blir följden att han inte behöver betala moms på värdet av det guldskrot som han krediteras vid faktureringen. På detta guld har han emellertid en gång betalat moms. Förfarandet är - med eller utan skattemyndigheternas tysta medgivande - mycket vanligt.
RSV:s praktiska synsätt har visat sig leda till skattebortfall och en icke önskvärd snedvridning av konkurrensen. RSV:s uppfattning är därför att värdet av guld som lämnas in eller tidigare har lämnats in vid byte till annan skattepliktig vara ska ingå i beskattningsvärdet för den nya varan. Det saknar därvid betydelse om guldet tas ut från ett metallkonto eller på annat sätt räknas kunden tillgodo. Moms ska därför debiteras med 25 % på beskattningsvärdet (varans pris). Det är endast i det fall kundens guld omarbetas så att exakt samma guld lämnas tillbaka till kunden som omarbetningen anses utgöra en tjänst. I det fallet ska endast själva tjänsten (omarbetningen) beskattas.
Vid bedömning av om det är fråga om en omarbetning är bestämmelserna i 14 kap. 2 § Skattebetalningslagen tillämpliga. En deklarationsskyldig ska i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt se till att det finns underlag för bl. a. kontroll av beskattningen. Den som omarbetar guld ska därför kunna uppvisa ett underlag som visar att det är fråga om omarbetning och inte försäljning av en ny vara.
Vid byte av en vara mot en annan vara räknas inbytet som ett inköp och avyttringen som en försäljning. Vid inbyte av guld från någon som inte är skattskyldig till moms, t.ex. en tandtekniker, uppkommer ingen ingående moms. Bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning är heller inte tillämpliga för guldföremål om priset understiger 175 % av metallvärdet.
Investeringsguld som det definieras i 1 kap.18 § ML är undantaget från moms. Definitionen omfattar även guld som representeras av ett värdepapper. Byte av investeringsguld mot annat investeringsguld eller värdepapper som representerar investeringsguld kan således göras utan momskonsekvenser.