KRSU, mål nr 1316--1319-17, Skatteverket har åberopat en annan grund för efterbeskattning i kammarrätten än den Skatteverket åberopade i förvaltningsrätten

Sammanfattning

I förvaltningsrätten åberopade Skatteverket att eftertaxering (numera efterbeskattning) kunde ske genom följdändring. I kammarrätten kompletterade Skatteverket sin talan genom att hävda att grund för eftertaxering också fanns på grund av oriktig uppgift i inkomstdeklarationen. Kammarrätten ansåg att kompletteringen var en otillåten taleändring av Skatteverket och att rätten därför inte kunde pröva frågan om eftertaxering på grund av oriktig uppgift.

Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning. Verket anser inte att åberopandet av en ny grund för eftertaxering i kammarrätten ska ses som en ändring av talan. Skatteverket kommer dock inte att överklaga kammarrättens dom.

Referat

Skatteverket fattade år 2015 omprövningsbeslut för taxeringsåren 2010-2013 och beskattade RN för en fiskeinkomst i Norge. Beslutet fattades efter ett meddelande från norska skattemyndigheten att inkomsten skulle beskattas i Sverige och att Norge skulle överföra den i Norge betalda skatten till Sverige. Trots att Skatteverkets beslut fattades efter att tiden för ordinär omprövning gått ut framgick det inte något om grunden för beslutet om eftertaxering.

Efter överklagande kompletterade Skatteverket i ett obligatoriskt omprövningsbeslut med att eftertaxering skett på grund av att RN hade lämnat oriktig uppgift genom att inte ta upp inkomsten i sina deklarationer (4 kap. 16 § första stycket 1 TL, numera 66 kap. 27 § 1 a SFL). Under processen i förvaltningsrätten ändrade Skatteverket sin inställning och åberopade i stället att eftertaxering skett genom följdändring (4 kap. 17 § 3 jämfört med 13 § andra stycket 4 TL, numera 66 kap. 27 § 4 c SFL). Förvaltningsrätten, som inte prövade om eftertaxering kunde ske på grund av oriktig uppgift, upphävde Skatteverkets beslut eftersom rätten inte ansåg att följdändringsbestämmelsen var tillämplig.

I kammarrätten kompletterade Skatteverket sin talan och åberopade att eftertaxering kunde ske både som följdändring och på grund av att RN lämnat oriktig uppgift. Kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten beträffande följdändring. Kammarrätten ansåg vidare att eftertaxering på grund av oriktig uppgift är en annan fråga än eftertaxering på grund av följdändring. Skatteverkets åberopande av förstnämnda grund i kammarrätten var därför en otillåten taleändring (6 kap. 18 § TL, numera 67 kap. 31 § SFL). Kammarrätten var därför förhindrad att pröva eftertaxering på grund av oriktig uppgift.

Skatteverkets kommentar

Den som har överklagat får som huvudregel inte ändra sin talan. En ändring av talan föreligger inte om klaganden åberopar en ny omständighet till stöd för sin talan utan att frågan som ska prövas ändras (67 kap. 31 § SFL). Av RÅ 2003 ref 15 framgår att motsvarande gäller när en motpart för in nya element i processen.

Hur formella invändningar ska bedömas vid ändring av talan har varit föremål för Högsta förvaltningsdomstolens prövning i RÅ 2005 not. 83. Skatteverket höjde i ett beslut om efterprövning ett bolags underlag för arbetsgivaravgifter och påförde bolaget avgiftstillägg. Bolaget överklagade beslutet och argumenterade endast i materiellt hänseende. Länsrätten avslog överklagandet. I bolagets överklagande till kammarrätten yrkade bolaget i första hand att Skatteverkets beslut skulle undanröjas på formell grund med hänsyn till att Skatteverket fattat två efterprövningsbeslut avseende samma fråga och i andra hand att beslutet skulle ändras i materiellt hänseende. Kammarrätten avvisade bolagets förstahandsyrkande med hänvisning till att detta innebar att en ny fråga fördes in i målet samt avslog andrahandsyrkandet. Efter överklagande fann Högsta förvaltningsdomstolen att saken i målet gällde ”konsekvenserna för bolaget med avseende på arbetsgivaravgifter i anledning av dess mellanhavanden med en anställd i ett dotterbolag” och att bolagets först i kammarrätten framförda formella invändning mot skattemyndighetens beslut inte innebar att saken förändrades utan endast att bolaget till stöd för sin talan åberopade en grund som inte bedömts tidigare. Målet återförvisades därför till kammarrätten.

Enligt Skatteverkets mening är frågan (saken) i det aktuella målet RN:s beskattning i Sverige för aktuell fiskeinkomst i Norge och både RN och Skatteverket kan därför hos kammarrätten åberopa nya materiella och formella omständigheter så länge de avser denna fråga. Att Skatteverket i kammarrätten åberopade en grund för efterbeskattning (oriktig uppgift) som verket inte åberopade i förvaltningsrätten innebär inte att sakfrågan förändras utan får ses som en ny omständighet till stöd för att RN ska beskattas för fiskeinkomsten.

Skatteverket delar alltså inte kammarrättens bedömning utan anser att kammarrätten antingen borde ha prövat även efterbeskattningsgrunden oriktig uppgift eller återförvisat målet till förvaltningsrätten för prövning av denna efterbeskattningsgrund.

Skatteverket kommer dock inte att överklaga kammarrättens dom eftersom befintlig praxis får anses vara tillräckligt klargörande. Därutöver gör omständigheterna i målet att det är mindre väl lämpat för en överprövning hos Högsta förvaltningsdomstolen.

Referenser

RÅ 2003 ref. 15

RÅ 2005 not. 83

67 kap. 31 § skatteförfarandelagen (2011:1244)