Områden: Förvaltningsrätt & förfarande, Inkomstskatt (Tjänst)

Dnr: 202 35039-18/111

Nytt: 2020-12-15

Genom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2020 ref. 52, så är denna rättsfallskommentar inte längre aktuell. Den ersätts av rättsfallskommentaren "Skönsbeskattning av kontantinsättningar på bankkonto", dnr 8-647639.

Kammarrätten i Stockholms dom den 13 september 2017, mål nr 137-17

Inkomstbeskattning 2014

Sammanfattning

I svensk beskattningsrätt finns ingen presumtion som innebär att enbart bevisning i form av att det skett insättningar på någons privata bankkonto medföra att insättningarna utgör skattepliktiga inkomster. Kammarrätten anser att Skatteverket inte har gjort sannolikt att insättningarna rör sig om ersättning för någon form av prestation. Skatteverket instämmer i den bedömningen varför domen inte har överklagats.

Referat

A har lämnat inkomstdeklaration för inkomstår 2014 och däri redovisat inkomst av tjänst med drygt 350 000 kr. Skatteverket startar en utredning och kommer i den fram till att A inte har redovisat en mindre inkomst som framgår av inkommen kontrolluppgift och en lite större inkomst från en arbetsgivare, B, som inte har lämnat någon kontrolluppgift för A. Att det är inkomst från arbetsgivaren B står klart efter att Skatteverket har begärt in kontoutdrag från A:s privata bankkonton och efter att A delvis har bekräftat Skatteverkets uppgifter.

Skatteverket har även ställt frågor om övriga insättningar på A:s privata bankkonton. A svarar att insättningarna avser återbetalning av lån, lön, försäljningar, tvister m.m., men lyckas inte bevisa det han svarar. Skatteverket menar i sitt omprövningsbeslut att A inte lyckats göra sannolikt att insättningarna är skattefria och han skönsbeskattas därför, i denna del för drygt 370 000 kr. Skatteverket tar även ut skattetillägg eftersom det är fråga om skönsbeskattning.

Förvaltningsrätten avslår A:s överklagande. A överklagar till KR som uttalar att Skatteverket har bevisbördan för att det finns grund för att genom skönsbeskattning höja A:s inkomst av tjänst. Skatteverket ska göra sannolikt att det finns sådana brister i deklarationen att skatten inte kan beräknas tillförlitligt, att det finns oredovisade intäkter som är skattepliktiga och till vilka belopp dessa ska tas upp. Först om Skatteverket uppfyllt sin bevisbörda ankommer det på A att genom godtagbara förklaringar motbevisa Skatteverkets påstående. KR säger också att det inte räcker med att påvisa insättningar på någons privata konto för att kunna påstå att lämnad deklaration innehåller brister. För att insättningarna ska vara att anse som inkomst av tjänst måste det röra sig om ersättning för någon form av utförd prestation.

KR anser att Skatteverket har gjort sannolikt att de insättningar på A:s konto som kommer från hans arbetsgivare B är att betrakta som inkomst av tjänst. KR menar vidare att det finns en sådan brist i hans deklaration att det finns grund för att uppskatta hans inkomst av tjänst efter skälighet. Genom kontoutdraget får Skatteverket även anses ha gjort sannolikt med vilket belopp A ska skönsbeskattas. Eftersom A skönsbeskattas ska han betala skattetillägg.

Vad gäller skönsbeskattningen av A i övrigt har Skatteverket inte påstått att A skulle ha arbetat för utbetalarna eller utfört någon annan form av prestation för dem. Det har inte framkommit några andra omständigheter och SKV har heller inte i övrigt presenterat någon utredning, utöver kontoutdragen, till stöd för sitt antagande att insättningarna utgör inkomst av tjänst. Skatteverket har således inte gjort sannolikt att det är fråga om skattepliktiga inkomster och har därför inte haft grund för att genom skönsbeskattning höja A:s inkomst av tjänst. Således bifaller KR överklagandet i denna del.

Skatteverkets kommentar

Om skatt eller underlag för skatt inte kan beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen ska skatten eller underlaget för skatten bestämmas till vad som framstår som skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet (skönsbeskattning). Skatteverket har bevisbördan både för att det föreligger en brist och att skatten eller underlaget för skatten inte kan beräknas tillförlitligt (orsakssambandet). Det måste röra sig om sådana väsentliga brister att deklarationen helt eller delvis framstår som ett otillförlitligt underlag för beskattningsbeslut. Vilken grad av bristfällighet som utgör tillräcklig grund för skönsbeskattning måste bli en bedömning i det enskilda fallet. Försummelser från enskilda ska inte leda till sköns­beskatt­ning om inkomsten ändå kan beräknas tillförlitligt (prop. 2002/03:106 s. 133).

Normalt är det således inte fråga om skönsbeskattning när Skatteverket inkomstbeskattar någon på den grunden att pengar har satts in på eller förts över till dennas privata konto. Förutsatt att Skatteverket har uppfyllt sin bevisbörda att det rör sig om skattepliktiga inkomster låter sig vanligtvis en beräkning av inkomsten storlek lätt göras. En eventuell brist i deklarationen eller i underlagen till deklarationen har således inte lett till att skatten eller underlaget för skatten inte kan beräknas tillförlitligt. Det brister således i orsakssambandet. Beräkningen får alltså anses tillförlitlig och beskattning får ske genom ett vanligt avvikelsebeslut. Om Skatteverket bevisar att den ärendet gäller har lämnat en oriktig uppgift föreligger också grund för efterbeskattning och skattetillägg (jfr RÅ 1988 ref. 86). Skatteverkets instämmer därför inte i kammarrättens bedömning att det finns grund för att skönsbeskatta A för insättningarna på hans konto som kommer från hans arbetsgivare B. Däremot framgår att bevisläget är sådant att A i denna del har lämnat en oriktig uppgift och därmed kan skattetillägg tas ut.

Skatteverket har en skyldighet att se till att ärenden är tillräckligt utredda och utrednings­skyldigheten påverkas av bevisbördans placering. För beskattning av inkomst i den ordinarie beskattningsprocessen är beviskravet på Skatteverket att förekomsten av en omständighet ska vara ”sannolik” för att Skatteverket ska kunna fatta ett beslut till nackdel för den som ärendet gäller, se t.ex. HFD 2012 ref. 69. Beviskravet är detsamma i fråga om förutsättningarna för skönsbeskattning i den ordinarie beskattnings­processen.

Pengar som sätts in på eller förs över till någons privata konto kan vara någonting annat än en skatte­pliktig inkomst för mottagaren. Det kan röra sig om en gåva, ett lån eller något annat som inte är skattepliktigt. T.ex. är i vissa fall inkomster från en icke legal verksamhet skattefria. Det är därför inte den enskilda som ska göra sannolikt att medlen ifråga är skattefria bara för att Skatteverket har visat på att det finns insättningar och överföringar av medel som inte återspeglar sig i den inlämnade inkomstdeklarationen.

Skatteverkets utredning måste ge stöd åt det som verket gör gällande och påstår i målet. Det krävs också att Skatteverket argumenterar kring omständigheter och kring valet av inkomstslag. Skatteverket bör samla sina omständigheter och argument och överväga om man gjort det nödvändiga sannolikt. Om inte bevisläget är tillfredställande ska utredningen kompletteras eller så ska Skatteverket avstå från åtgärd.