KRNS, mål nr 10056 —10057-18, Holdingbolag - avdragsrätt för mervärdesskatt

Kammarrätten i Stockholms dom 2019-05-17, mål nr 10056 — 10057-18

Sammanfattning

Kammarrätten har prövat en fråga om avdragsrätt för ett holdingbolag avseende ingående skatt på kostnader i samband med en börsintroduktion och nyemission.

Holdingbolaget är moderbolag i en koncern som består av cirka 75 bolag. Närmast under holdingbolaget finns endast ett dotterbolag och inga tjänster mot ersättning tillhandahålls detta dotterbolag. Holdingbolagets enda ekonomiska verksamhet består av att tillhandahålla tjänster till ett dotterdotterdotterbolag i koncernen. Kammarrätten har ansett att holdingbolaget har tillhandahållit tjänster till samtliga rörelsedrivande bolag i koncernen även om det bara har erhållit betalning ifrån ett utav bolagen och att detta innebär att bolaget har en aktiv förvaltning gentemot dessa bolag. Kammarrätten har därför ansett att bolaget har rätt till avdrag för den ingående skatten på kostnaderna för börsintroduktionen och nyemissionen såsom för en allmän omkostnad i verksamheten.

Skatteverket delar inte kammarrättens uppfattning att det finns avdragsrätt för hela den ingående skatten. Av praxis från EU-domstolen framgår att till den del ett bolag inte deltar i förvaltningen av dotterbolag saknas rätt till avdrag för ingående skatt (se bl.a. C-108/14 Larentia + Minerva). Skatteverket tolkar denna praxis som att bedömningen ska göras med avseende på närmast underliggande dotterbolag i koncernstrukturen. Det innebär att eftersom bolaget inte deltar i förvaltningen av sitt enda dotterbolag genom att tillhandahålla tjänster till detta så har bolaget en passiv holdingbolagsverksamhet (icke-ekonomisk verksamhet).

Det kan konstateras att bolaget endast fakturerar vidare en mindre del av sina kostnader i den skattepliktiga verksamhet som bolaget bedriver vid sidan av den passiva icke-ekonomiska verksamheten. Enligt Skatteverkets uppfattning talar detta för att bolaget till stor del har kostnader som avser den passiva holdingbolagsverksamheten. De i målet aktuella kostnaderna för börsintroduktion och nyemission är också sådana organisationsrelaterade kostnader som normalt får anses vara hänförliga till hela bolagets verksamhet, d.v.s. till både den ekonomiska verksamheten och den icke-ekonomiska holdingbolagsverksamheten. Det innebär att bolaget inte har full avdragsrätt för den ingående skatten på sina kostnader utan dessa ska fördelas mellan den skattepliktiga rörelse som bolaget bedriver och den passiva holdingbolagsverksamheten.

Skatteverket kommer att överklaga kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

Referat

Kammarrätten har prövat en fråga om avdragsrätt för ett holdingbolag avseende ingående skatt på kostnader i samband med en börsintroduktion och nyemission. Frågan i målet var om ingående mervärdesskatt ska fördelas med anledning av att Skatteverket anser att bolaget har en passiv holdingbolagsverksamhet.

Bolaget är ett moderbolag i en koncern som består av cirka 75 bolag. Närmast under bolaget finns endast ett dotterbolag och det kan konstateras att bolaget inte tillhandahåller några tjänster mot ersättning till detta dotterbolag. Däremot tillhandahåller bolaget tjänster till ett dotterdotterdotterbolag i koncernen, det är bolagets enda verksamhet.

Bolaget har haft kostnader i samband med en börsintroduktion och nyemission och har dragit av hela den ingående skatten på dessa kostnader. Bolaget har anfört att det inte vidarefakturerat dessa kostnader då de inte svarar mot utförda tjänster till koncernbolagen.

Kammarrätten har ansett att bolaget har tillhandahållit tjänster till samtliga rörelsedrivande bolag i koncernen även om det bara har erhållit betalning ifrån ett utav bolagen och att detta innebär att bolaget har en aktiv förvaltning gentemot dessa bolag. Bolaget har därför rätt till avdrag för den ingående skatten såsom en allmän omkostnad i verksamheten.

Skatteverkets kommentar

Skatteverket delar inte kammarrättens uppfattning att det finns avdragsrätt för hela den ingående skatten.

Av EU-domstolens praxis framgår att enbart ett innehav av andelar i bolag utgör en icke-ekonomisk verksamhet. Ett sådant innehav utgör inte ett utnyttjande av en tillgång avsedd att fortlöpande ge intäkter, eftersom en eventuell utdelning är resultatet av själva ägandet av tillgången. Inte heller ett deltagande i förvaltningen som görs utan ersättning utgör en ekonomisk verksamhet (se bl.a. C-108/14 Larentia + Minerva punkterna 18-19, C-28/16 MVM punkt 35).

Det är ostridigt att bolaget har ett enda dotterbolag och att inga skattepliktiga tjänster mot ersättning tillhandahålls till detta bolag. Det kan således konstateras att bolaget inte deltar i förvaltningen utav detta dotterbolag. Enligt Skatteverkets uppfattning bedriver bolaget således en icke-ekonomisk verksamhet gentemot detta sitt enda dotterbolag. Det förhållandet att dotterbolaget är vilande och saknar verksamhet medför enligt Skatteverkets uppfattning ingen annan bedömning. Inte heller den omständigheten att bolaget fakturerar tjänster till ett annat bolag i koncernen (ett dotterdotterdotterbolag) ändrar det faktum att bolaget, vid sidan om en sådan skattepliktig verksamhet, har en passiv holdingbolagsverksamhet, d.v.s. en icke-ekonomisk verksamhet.

Avdragsrätt saknas för ingående skatt på kostnader som avser transaktioner som faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Det innebär att till den del bolaget har en passiv holdingbolagsverksamhet (d.v.s. en icke-ekonomisk verksamhet) saknas avdragsrätt (se bl.a. C-108/14 Larentia + Minerva punkterna 28-29 och C-437/06 Securenta).

Det kan konstateras att bolaget endast fakturerar vidare en mindre del av sina kostnader i den skattepliktiga verksamhet som bolaget bedriver vid sidan av den passiva icke-ekonomiska verksamheten. Enligt Skatteverkets uppfattning talar detta för att bolaget till stor del har kostnader som avser den passiva holdingbolagsverksamheten. De i målet aktuella kostnaderna för börsintroduktion och nyemission är också sådana organisationsrelaterade kostnader som normalt får anses vara hänförliga till hela bolagets verksamhet, d.v.s. till både den skattepliktiga ekonomiska verksamheten och den passiva icke-ekonomiska holdingbolagsverksamheten.

Eftersom bolaget samtidigt bedriver ekonomisk verksamhet och icke-ekonomisk verksamhet ska en fördelning göras av ingående skatt som är gemensam för dessa verksamheter. Det är alltid den fördelningsnyckel som mest exakt speglar resursförbrukningen i verksamheten som ska användas (C-108/14 Larentia + Minerva punkterna 27-31, RÅ 2010 ref. 98 och HFD 2014 ref. 18 I).

Enligt Skatteverkets uppfattning kan en fördelning i det aktuella målet göras genom att jämföra de kostnader som finns med de utgående transaktioner som gjorts. En sådan fördelning bör kunna spegla användningen av förvärven mellan den skattepliktiga ekonomiska verksamheten och den icke-ekonomiska holdingbolagsverksamheten.

Mot bakgrund av ovanstående kommer Skatteverket att överklaga kammarrättens dom till HFD.

Referenser

8 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML)

8 kap. 13 § ML

C-108/14, Larentia + Minerva

C-437/06, Securenta

C-28/16, MVM

RÅ 2010 ref. 98

HFD 2014 ref. 18 I.