Områden: Inkomstskatt

Dnr: 8-1171114

Nytt: 2022-02-08

Genom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 2022-01-20, mål nr 3421-21 är denna rättsfallskommentar inte längre aktuell. Den ersätts av rättsfallskommentaren dnr 8-1476404.

SRN dnr 96-20/D (Skatterättsnämndens förhandsbesked den 26 maj 2021)

Sammanfattning

Ett bolag i Jersey har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.

Skatteverket delar nämndens bedömning vad gäller fråga 1. Skatterättsnämndens svar på fråga 2 går emot Skatteverkets ställningstagande När kan en utländsk juridisk person anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar? (2020-05-26, dnr 8- 154412), men Skatteverket vidhåller sin uppfattning.

Referat

A överväger att förvärva andelar i X Ltd genom sitt helägda bolag Z AB. X Ltd är skattemässigt hemmahörande i Jersey och obegränsat skattskyldigt där för sina inkomster. X Ltd tillhör kategorin icke-finansiella tjänsteföretag. X Ltd äger (…) procent av en kontorsfastighet i Jersey. Fastigheten hyrs ut till en extern hyresgäst. Hyresinkomsterna beskattas med en skattesats om 20 procent medan övriga inkomster beskattas med en skattesats om noll procent. Relationsspannet mellan fastighetsinkomster och utdelningsinkomster bedöms över tid vara (...).

Z AB vill veta om andelarna i X Ltd kommer att vara näringsbetingade (fråga 1) och om svaret förändras om fastighetsinnehavet avyttras och X Ltd ett senare beskattningsår endast uppbär inkomster som beskattas med en skattesats om noll procent (fråga 2).

Skatterättsnämnden anger att vid bedömningen av om ett utländskt företag motsvarar ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar ska både en civilrättslig och en skatterättslig jämförelse göras (RÅ 2009 ref. 100). Enligt lämnade förutsättningar motsvarar X Ltd civilrättsligt ett svenskt aktiebolag. Av praxis framgår att ett krav för att ett utländskt företag ska anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid den skatterättsliga jämförelsen är att företaget är ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland (RÅ 2009 ref. 100, HFD 2017 ref. 29 och HFD 2019 ref. 49).

Skatterättsnämnden anser att X Ltd utgör ett reellt inkomstskattesubjekt i Jersey då bolaget uppbär fastighetsinkomster som beskattas med 20 procent. Att det endast är en ringa del av bolagets totala inkomster som kommer att beskattas föranleder ingen annan bedömning enligt nämnden (fråga 1).

Vad gäller fråga 2 framhåller Skatterättsnämnden att X Ltd inte omfattas av något generellt undantag från inkomstbeskattningen och att skattefriheten inte grundas på bolagets klassificering utan på att bolaget inte uppbär några inkomster som ska beskattas. Enligt nämndens uppfattning kan det inte vara avgörande om företaget under ett visst år uppbär inkomster som beskattas eller inte utan en mer principiell bedömning bör göras. Avgörande bör då vara att företaget inte omfattas av något generellt undantag från beskattning utan faktiskt är ett skattesubjekt som kan uppbära skattepliktiga inkomster. X Ltd är inte undantaget från inkomstbeskattningen i Jersey och tillhör inte någon viss kategori av företag som är skattebefriade. Den omständigheten att bolaget, till följd av bestämmelser om skattefrihet för vissa inkomster, inte kommer att betala någon inkomstskatt saknar enligt Skatterättsnämndens uppfattning betydelse för bedömningen. X Ltd ska därför enligt nämndens bedömning anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar (fråga 2).

Tre ledamöter är skiljaktiga vad gäller fråga 2. De anför att en prövning av om kravet på att ett bolag är ett skattesubjekt i hemlandet är uppfyllt måste göras med utgångspunkt i syftet med bestämmelserna om närings­betingade andelar, d.v.s. att undvika beskattning i flera bolagsled. En prövning måste göras av om den skattemässiga behandlingen av bolaget är sådan att det inte bara formellt utan även reellt kan anses utgöra ett skattesubjekt i hemlandet. X Ltd är ett s.k. icke-finansiellt tjänsteföretag vars inkomster beskattas med noll procent. I praktiken är bolaget helt undantaget från inkomstbeskattning och kan därför inte reellt anses utgöra ett inkomstskattesubjekt. Om X Ltd endast uppbär inkomster som är skattefria kan det därmed inte anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Att bolaget rent formellt kan komma att beskattas för vissa inkomster föranleder inte annan bedömning.

Skatteverkets kommentar

Skatteverket delar nämndens bedömning vad gäller fråga 1. Att det endast är en ringa del av bolagets totala inkomster som kommer att beskattas föranleder i detta fall ingen annan bedömning (fråga 1).

Skatterättsnämndens svar på fråga 2 går emot Skatteverkets ställningstagande När kan en utländsk juridisk person anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar? (2020-05-26, dnr 8- 154412), men Skatteverket vidhåller sin uppfattning.

Prövningen av om X Ltd är ett inkomstskattesubjekt i hemlandet måste göras med utgångspunkt i syftet med bestämmelserna om näringsbetingade andelar, d.v.s. att eliminera kedjebeskattning av vinster i bolagssektorn. Av praxis framgår att prövningen ska göras för ett visst företag utifrån de aktuella omständigheterna i det enskilda fallet (RÅ 2009 ref. 100, HFD 2017 ref. 29, HFD 2019 ref. 49 och HFD 2020 not. 9). Att ett företag inte betalar inkomstskatt under ett visst år på grund av regler om förlustutjämning eller att utdelnings­inkomster och kapitalvinster undantas från beskattning i syfte att motverka kedjebeskattning medför inte att kravet på att det ska utgöra ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland inte kan anses vara uppfyllt (jfr HFD 2020 not. 9 punkt 15). Att X Ltd, om bolaget hade haft fastighetsinkomster, skulle ha beskattats för dessa medför enligt Skatteverkets uppfattning inte att den skattemässiga behandlingen av bolaget är sådan att andelarna ska anses vara näringsbetingade. I praktiken är X Ltd helt undantaget från inkomst­beskattning det år då samtliga de inkomster bolaget faktiskt uppbär beskattas med en nollskattesats. Det kan då, enligt givna förutsättningar i fråga 2, inte uppkomma någon faktisk dubbelbeskattning.

Förhands­beskedet har överklagats.

Referenser

RÅ 2009 ref. 100, HFD 2017 ref. 29, HFD 2019 ref. 49 och HFD 2020 not. 9.

2 kap. 2 § IL och 24 kap. 32 § IL.