Kapitalvinstbeskattning vid överföring av kryptotillgång till en plattform för utlåning, byte eller förvaring

1 Sammanfattning

Utlåning av bitcoin eller liknande kryptotillgång innebär att tillgången anses ha avyttrats, om låntagaren har rätt att sälja eller på annat sätt fritt förfoga över tillgången. En sådan utlåning (försträckning) medför därmed en kapitalvinstbeskattning.

Överföring av kryptotillgångar till en s.k. likviditetspool i utbyte mot en fordran (token) att senare återfå tillgångar ur poolen, anses som ett byte av tillgångar. Det har därmed skett en avyttring av de överförda tillgångarna, som medför en kapitalvinstbeskattning.

Överföring av en kryptotillgång för förvaring hos annan eller som säkerhet för en förpliktelse (pantsättning), innebär inte att äganderätten har övergått. Den överförda tillgången får i ett sådant fall inte omsättas till någon annan genom försäljning, byte eller utlåning. En sådan överföring för förvaring eller pantsättning innebär inte att tillgången anses ha avyttrats och medför därmed ingen kapitalvinstbeskattning.

Ställningstagandet gäller för inkomstslaget kapital och för kapitaltillgångar i inkomstslaget näringsverksamhet.

2 Frågeställning

Till inkomstslaget kapital räknas bl.a. inkomster i form av kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av tillgångar. För beskattningen är det alltså av stor vikt om en viss transaktion eller händelse innebär att en tillgång har avyttrats, vilket medför en kapitalvinstbeskattning.

2.1 Överföring till en centraliserad låneplattform

Bitcoin och liknande kryptotillgång kan överföras till en centraliserad låneplattform, som tillhandahåller utlåning av kryptotillgångar. Den som överför tillgången avhänder sig därmed sin förfoganderätt och erhåller i gengäld en rättighet/fordran att återfå samma mängd av tillgången vid ett senare tillfälle. Insättaren erhåller också ränta eller annan ersättning för att hen avhänder sig den omedelbara dispositionen över tillgången. Utlåning sker sedan av tillförda tillgångar och låntagaren betalar ränta eller annan liknande ersättning för lånet. Plattformen kan alltså liknas vid en bank som bedriver in- och utlåningsverksamhet.

A överför kryptotillgång till en låneplattform, som därefter ska kunna tillföra tillgången till en annan person genom utlåning. A har rätt att återfå samma mängd av den tidigare överförda tillgången. Överföringen kan ses som en form av utlåning av tillgången till plattformen.

Frågan är om A anses ha avyttrat tillgången som har överförts till låneplattformen, samt eventuella beskattningskonsekvenser när A senare återför tillgången.

2.2 Överföring till en decentraliserad digital plattform

Kryptotillgångar kan överföras till en s.k. likviditetspool. Verksamheten hanteras av en decentraliserad digital plattform, vilket innebär att det inte finns någon fysisk eller juridisk person som är mellanhand. Det är istället s.k. smartkontrakt som reglerar transaktionerna.

Investerare som tillför tillgångar till poolen har rätt till en viss andel av de samlade tillgångarna i poolen, vilket manifesteras genom en särskild digital tillgång (s.k. token). Tillgången i form av en token kan inlösas mot samma sorts kryptotillgångar som tidigare tillfördes poolen.

Plattformen erbjuder möjlighet att låna eller byta kryptotillgångar i poolen. Den som utnyttjar poolen för att låna eller byta kryptotillgångar betalar en ersättning till poolen, vilket därmed ökar värdet på investerarens erhållna token.

B överför kryptotillgångar till en likviditetspool och får i gengäld en särskild token som motsvarar hens rätt att återfå sin andel av de tillgångar som förvaras i poolen. B löser senare in sin token och får därmed ut en andel av tillgångarna i poolen.

Frågan är om B anses ha avyttrat de tillgångar som har överförts till likviditetspoolen samt eventuella beskattningskonsekvenser när B löser in sin token och därigenom får tillbaka tillgångar ur poolen.

2.3 Överföring till annan för förvaring

Kryptotillgångar kan överföras till en annan adress, som registreras i blockkedjan. Mottagaren har dock ingen rätt att fritt förfoga över tillgången. Det kan t.ex. avse förvaring av tillgången för annans räkning liknande en depå för aktier, eller som säkerhet (pant) för ett lån eller annan förpliktelse.

Frågan är om en sådan överföring av kryptotillgång innebär att den kan anses avyttrad mot ersättning i form av en rättighet att senare kunna återfå den direkta dispositionen över tillgången.

3 Gällande rätt m.m.

Till inkomstslaget kapital räknas bl.a. kapitalvinster och kapitalförluster, som uppkommer vid avyttring av tillgångar, samt ränteinkomster och andra inkomster på grund av innehav av tillgångar (41 kap. 1-2 §§ och 42 kap. 1 § inkomstskattelagen [1999:1229], IL).

Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar (44 kap. 3 § IL). Till avyttring räknas också att innehavaren får betalt för en fordran (44 kap. 4 § IL).

Kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången och utgifter för anskaffningen (44 kap. 13-14 §§ IL).

Kapitalvinster ska beskattas det beskattningsår då tillgången avyttras (44 kap. 26 § IL). Andra kapitalinkomster ska beskattas det beskattningsår då de kan disponeras (41 kap. 8 § IL).

Som avyttring anses inte att delägarrätter eller fordringsrätter lånas ut för blankning (44 kap. 9 § IL). Kapitalvinst på grund av att en lånad delägarrätt avyttras (blankningsaffär) ska tas upp som intäkt det beskattningsår då en delägarrätt återställs till långivaren (44 kap. 29 § IL).

I praxis har ränta i skatterättsligt hänseende definierats som en förutsebar ersättning för kredit som beräknas utifrån kreditbelopp och kredittid (HFD 2021 ref. 30 och RÅ 2001 ref. 21 I).

Högsta förvaltningsdomstolen anser att avyttring av bitcoin och liknande tillgång inte ska beskattas enligt bestämmelserna i 48 kap. IL om delägarrätter och fordringsrätter (bl.a. utländsk valuta). Beskattning ska istället ske enligt bestämmelserna i 52 kap. IL om avyttring av andra tillgångar (HFD 2018 ref. 72).

Högsta förvaltningsdomstolen anser att lån av aktier för blankning anses som ett köp av aktierna och att återlämnande av aktierna anses som en försäljning (RÅ 1965 ref. 19). Domen anger indirekt att utlånaren anses ha sålt utlånade aktier och att återlämnade aktier är förvärvade genom ett köp. Se också HFD 2015 ref. 23.

I doktrin har beskattning vid försträckning behandlats av bl.a. Adriana Krzymowska, Skattepliktiga överlåtelser i inkomstslaget kapital, jure 2018, s. 234 ff. och Cecilia Gunne, Skattenytt 1992, s. 163.

4 Bedömning

Bitcoin och liknande kryptotillgångar är s.k. fungibel egendom. Med det avses en tillgång utan individuella kännetecken, som därför kan bytas mot annan tillgång av samma slag. Andra exempel på fungibel egendom är aktier, sedlar som betalningsmedel, guld och råolja. Utlåning av en fungibel tillgång benämns i rättsligt hänseende som en ”försträckning”. I fortsättningen anges dock den mer vardagliga termen ”lån”.

4.1 Överföring till en centraliserad låneplattform

En kryptotillgång kan genom utlåning överföras till en annan person, som fritt får förfoga över tillgången genom att exempelvis sälja eller i sin tur låna ut tillgången. Långivaren avhänder sig således förfoganderätten till tillgången och erhåller istället en fordran på att senare återfå samma mängd av den utlånande tillgången.

4.1.1 Beskattning för utlåningen

Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar (44 kap. 3 § IL). Skatteverket anser att en grundläggande förutsättning för att en tillgång ska anses ha avyttrats i det här sammanhanget är att äganderätten kan anses ha frånhänts den som överför tillgången, vilket är fallet vid en försäljning eller vid ett byte av tillgångar.

Utlåning av en tillgång innebär att långivaren vid ett senare tillfälle ska återfå samma mängd av tillgången. Låntagaren har rätt att sälja eller på annat sätt förfoga över tillgången. Transaktionen kan alltså liknas vid en s.k. blankning av aktie eller annat värdepapper.

Utlåning av en kryptotillgång, som är fungibel egendom, innebär att långivaren avhänder sig äganderätten till tillgången och erhåller istället en fordran att återfå samma mängd av tillgången. Den utlånade kryptotillgången och fordran att senare återfå samma mängd av tillgången, är i grunden två skilda tillgångar och innehav. Utlåning av kryptotillgång är en transaktion som jämställs med en försäljning och är därmed en avyttring av tillgången (jfr. RÅ 1965 ref.19). Undantaget för blankning i 44 kap. 9 § IL är enbart tillämpligt vid utlåning av delägarrätter och fordringsrätter, vilka beskattas enligt bestämmelserna i 48 kap. IL. Bitcoin och liknande kryptotillgångar är inte en sådan tillgång, utan beskattas istället enligt 52 kap. IL (HFD 2018 ref. 72).

Försäljningsintäkten motsvarar värdet av den fordran som har erhållits som ersättning vid avyttringen, vilket i normalfallet motsvarar marknadsvärdet av de kryptotillgångar som har överförts. Motsvarande belopp blir också anskaffningsutgift för erhållen fordran.

4.1.2 Beskattning för återbetalningen av lånet

Långivaren har en fordran att återfå en viss mängd av tillgången och återbetalning innebär att fordran anses avyttrad (44 kap. 4 § IL), vilket medför en kapitalvinstbeskattning. Försäljningsintäkten motsvarar marknadsvärdet på den återbetalade tillgången. Återbetalningen av fordran anses också som ett köp av den återlämnade tillgången och anskaffningsutgiften är samma belopp som försäljningsintäkten för den avyttrade fordran.

4.1.3 Exempel

Anna har köpt 10 X-coin för sammanlagt 700 kr. Hon lånar ut sina X-coin och får därmed en fordran att återfå samma antal X-coin vid ett senare tillfälle. Anna får en ersättning, som beräknas efter lånets storlek och löptid (ränta) med 1 X-coin. Räntan ska utbetalas i samband med att lånet återbetalas. Vid utlåningen är 10 X-coin värda 1 000 kr. Anna återfår 11 X-coin (lånet inklusive ränta), som då är värda 1 650 kr (150 kr/st.).

1. Utlåningen av 10 X-coin innebär att de är sålda/avyttrade för marknadsvärdet 1 000 kr. Det uppkommer därmed en kapitalvinst med 300 kr (1 000 – 700). Anna har i utbyte för 10 X-coin erhållit en fordran. Anskaffningsutgiften för fordran är samma belopp som försäljningsintäkten för utlåningen av 10 X-coin, dvs. 1 000 kr.

2. Anna får ränta med 1 X-coin, som är värd 150 kr när den är disponibel för henne genom återbetalningen av lånet.

3. Återbetalningen av lånet innebär att hennes fordran att återfå 10 X-coin anses avyttrad för värdet av återbetalade X-coin. Anna anses således ha avyttrat sin fordran för 1 500 kr (10 x 150). Anskaffningsutgiften för fordran är 1 000 kr (se punkt 1) och kapitalvinsten blir därmed 500 kr (1 500 – 1 000).

Anna ska alltså redovisa två kapitalvinster med 300 + 500 = 800 kr (punkterna 1 och 3) samt ränta med 150 kr (punkten 2).

Efter återbetalningen äger Anna 11 X-coin med anskaffningsutgiften 1 650 kr (1 500 + 150), som motsvarar försäljningsintäkten för fordran och räntan enligt punkterna 2-3 ovan.

4.2 Överföring till en decentraliserad digital plattform

Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar (44 kap. 3 § IL). Skatteverket anser att en grundläggande förutsättning för att en tillgång ska anses ha avyttrats i det här sammanhanget är att äganderätten kan anses ha frånhänts den som överför tillgången, vilket är fallet vid en försäljning eller vid ett byte av tillgångar.

Syftet med att förvara kryptotillgångar i en likviditetspool är att de ska vara tillgängliga för andra som vill byta eller låna tillgångar ur poolen. Den som överför tillgångar till poolen (investeraren) har genom överföringen avhänt sig sin omedelbara disposition över tillgången och kan därför i den bemärkelsen anses ha avhänt sig äganderätten till tillgången. Överföringen kan därför liknas vid en utlåning av tillgången (se ovan under avsnitt 4.1)

Genom överföringen av tillgångar till poolen erhåller investeraren i gengäld en annan digital tillgång (en s.k. token), som är bärare av rätten till en viss andel av tillgångarna i poolen. En sådan token kan liknas vid en fordran att återfå en viss mängd av en viss tillgång och utgör därför en särskild tillgång, skild från de tillgångar som ursprungligen tillfördes poolen. Avyttring av en token medför kapitalvinstbeskattning enligt bestämmelserna i 52 kap. IL, i likhet med vad som gäller för bitcoin och andra digitala tillgångar.

Skatteverket anser således att överföring av tillgångar till poolen i utbyte mot en fordran (token) att utfå en viss andel av poolens tillgångar, är ett byte av tillgångar. Det har därmed skett en avyttring av de överförda tillgångarna, som medför en kapitalvinstbeskattning. Försäljningsintäkten motsvarar värdet av erhållen token, som i normalfallet motsvarar marknadsvärdet av de kryptotillgångar som har överförts.

Innehavare av token kan begära att den ska lösas in mot tillgångar i poolen. Skatteverket anser att en sådan inlösen av token mot ersättning i form av en andel av poolens kryptotillgångar, är ett byte av tillgångar. Inlöst token anses därmed vara avyttrad, vilket medför en kapitalvinstbeskattning. Försäljningsintäkten motsvarar värdet av de kryptotillgångar som har erhållits som ersättning vid bytet och motsvarande belopp blir också anskaffningsutgift för erhållna kryptotillgångar. Anskaffningsutgiften för inlöst token motsvarar det värde som fastställdes som försäljningsintäkt för tidigare överförda tillgångar till poolen.

4.2.1 Exempel

För att få avkastning på sina kryptotillgångar använder sig Björn av en decentraliserad handelsplats, vilket innebär att det inte finns någon fysisk eller juridisk person som är mellanhand. Det är istället ett smartkontrakt som reglerar transaktionerna.

Björn överför 100 Y-coin och 1 E-coin till en likviditetspool och får i gengäld en särskild token, som motsvarar en viss andel av tillgångarna i poolen. Vid överföringen är 100 Y-coin värda 100 000 kr och 1 E-coin är värd 40 000 kr. Tillgångarna i poolen är tillgängliga för handel och annan omsättning via den decentraliserade handelsplatsen. De som använder handelsplatsen betalar transaktionsavgifter som tillförs poolen, vilket ökar värdet på erhållna tokens.

Björn löser in sin token och erhåller i gengäld 80 Y-coin och 3 E-coin, motsvarande hans andel av tillgångarna i poolen vid det tillfället. Vid inlösen är 80 Y-coin värda 120 000 kr och 3 E-coin är värda 30 000 kr.

1. Genom överföringen till poolen har Björn avyttrat 100 Y-coin för marknadsvärdet 100 000 kr och 1 E-coin för marknadsvärdet 40 000 kr.

2. Björn har förvärvat en token för samma belopp som försäljningsintäkten ovan, dvs. för 140 000 kr.

3. Genom inlösen har Björn avyttrat sin token och istället erhållit 80 Y-coin och 3 E-coin. Försäljningsintäkten för inlöst token är marknadsvärdet för erhållna Y-coin och E-coin, dvs. 150 000 kr (120 000 + 30 000). Det uppkommer därmed en kapitalvinst med 10 000 kr (150 000 – 140 000).

4. De kryptotillgångar som Björn fick när han löste in sin token anses anskaffade för sitt marknadsvärde. Björn anses alltså ha köpt 80 Y-coin för 120 000 kr och 3 E-coin för 30 000 kr.

4.3 Överföring till annan för förvaring

Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar (44 kap. 3 § IL). Skatteverket anser att en grundläggande förutsättning för att en tillgång ska anses ha avyttrats i det här sammanhanget är att äganderätten kan anses ha frånhänts den som överför tillgången, vilket är fallet vid en försäljning eller vid ett byte av tillgångar.

Kryptotillgång kan överföras till en annan adress, vilket medför att den tidigare innehavaren har avhänt sig sin omedelbara disposition över tillgången. Mottagaren har dock ingen rätt att fritt förfoga över tillgången, utan uppträder mer som förvarare av tillgången för annan persons räkning. En sådan överföring medför inte att äganderätten har förändrats, varför tillgången inte heller kan anses ha avyttrats.

Överföringen kan också avse ställande av säkerhet för ett lån eller annan förpliktelse genom en pantsättning av tillgången. Panthavaren förvärvar inte äganderätten till den pantsatta tillgången, utan äganderätten kvarstår hos pantsättaren. Pantsättning av kryptotillgång innebär inte att tillgången är avyttrad och medför därför ingen kapitalvinstbeskattning. Avyttring av tillgången sker först i och med att panten eventuellt tas i anspråk för att reglera bakomliggande lån eller förpliktelse.

I vissa fall hålls inte förvaringen åtskild mellan olika personers innehav. Det kan alltså vara en sorts gemensam förvaring av kryptotillgångar på samma sätt som om flera personer förvarar sitt innehav av olja i samma tank. Varje person som tillför olja till tanken har en rätt att återfå samma kvantitet av olja från tanken. För beskattningen saknar det betydelse att den tillgång som kan återfås inte är helt identisk med den som överfördes, utan bara av samma mängd och slag, t.ex. 1 kubikmeter olja eller 3 bitcoin.

Sammantaget anser Skatteverket att överföring av en tillgång för förvaring hos annan, inte innebär att äganderätten har övergått och därför inte heller kan anses ha avyttrats. Överföring i syfte att tillgången endast ska förvaras hos annan person medför således ingen kapitalvinstbeskattning. En förutsättning för att det kan anses som en förvaring är att mottagaren av den överförda tillgången inte fritt får förfoga över tillgången. Tillgången får alltså i sin tur inte omsättas till någon annan genom exempelvis utlåning eller för byte av tillgångar.