Äganderättsövergång genom bodelning under bestående äktenskap utan att mål om äktenskapsskillnad pågår

1 Sammanfattning

När äganderätten till en ersättningsbostad övergår genom bodelning under bestående äktenskap, ska det inte ske någon beräkning av kapitalvinst. Ett uppskovsbelopp ska dock tas upp till beskattning när äganderätten övergår genom sådan bodelning.

Ett avtal om ”bodelning” är utan verkan som bodelningshandling, om det undertecknas innan makarna har anmält till Skatteverket att de önskar göra en bodelning under bestående äktenskap utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår. En äganderättsövergång genom sådan bodelning sker när makarna undertecknar en giltig bodelningshandling, efter det att de gjort en anmälan till Skatteverket.

2 Frågeställning

När en privatbostad säljs med vinst och en ersättningsbostad anskaffas kan säljaren under vissa förutsättningar få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten genom att ett s.k. uppskovsbelopp får dras av (47 kap. inkomstskattelagen [1999:1229], IL).

Ett sådant uppskovsbelopp ska återföras till beskattning när ersättningsbostaden avyttras men även vid en del andra äganderättsövergångar. Uppskovsbeloppet ska till exempel återföras till beskattning när ersättningsbostaden övergår genom en bodelning under bestående äktenskap (47 kap. 11 § IL).

Frågan är när en ersättningsbostad får anses ha övergått genom en bodelning under bestående äktenskap? Vad gäller när bodelningsavtalet skrivs under år 1 medan anmälan till Skatteverket sker först år 2. Frågan är avgränsad så att den avser sådan bodelning under bestående äktenskap som sker när ett mål om äktenskapsskillnad inte pågår. När det gäller bodelning som sker när ett mål om äktenskapsskillnad pågår, se ställningstagandet Återföring av uppskovsbelopp vid överlåtelse av ersättningsbostad genom bodelning, dnr 131 458055–12/111.

Ställningstagandet har vidare avgränsats så att det inte behandlar sådana fall där äganderätten till en ersättningsbostad på grund av förutsättningar i det enskilda fallet får anses ha övergått genom den som bodelningsavtal betecknade handlingen trots att äganderätten inte kan anses ha övergått genom bodelning under bestående äktenskap. En sådan äganderättsövergång får i normalfallet anses ha skett i form av en gåva eller en försäljning. Även vid sådana övergångar ska uppskovsbeloppet återföras. En övergång som har skett genom en försäljning ska kapitalvinstbeskattas, vilket övergångar genom gåva och bodelning inte ska.

3 Gällande rätt m.m.

Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses bland annat vinst och förlust vid avyttring av tillgångar (41 kap. 2 § inkomstskattelagen [1999:1229], IL).

Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelser av tillgångar (44 kap. 3 § IL).

Om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation (44 kap. 21 § IL).

När en privatbostad säljs med vinst och en ersättningsbostad anskaffas kan säljaren under vissa förutsättningar få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten genom att ett s.k. uppskovsbelopp får dras av (47 kap. IL).

Ett sådant uppskovsbelopp ska återföras till beskattning när ersättningsbostaden avyttras men även vid en del andra äganderättsövergångar. Uppskovsbeloppet ska till exempel återföras till beskattning när ersättningsbostaden övergår genom en bodelning under bestående äktenskap. När endast en del av bostaden har överlåtits ska den del av uppskovsbeloppet som avser den överlåtna delen återföras (47 kap. 11 § IL).

När ett äktenskap upplöses, ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelning behövs dock inte, om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken. Är makarna ense, får de efter skriftlig anmälan till Skatteverket fördela sin egendom genom bodelning under äktenskapet utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår. Anmälan ska registreras av Skatteverket (9 kap. 1 § äktenskapsbalken [1987:230], ÄktB).

Bodelning under äktenskapet utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då anmälan om bodelningen gjordes till Skatteverket (9 kap. 2 § andra stycket ÄktB).

Bodelningen förrättas av makarna tillsammans och ska dokumenteras i en skriftlig handling som skrivs under av båda makarna (9 kap. 5 § ÄktB).

Makar får inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad avtala om den kommande bodelningen eller om annat som har samband med denna (föravtal). Över avtalet skall upprättas en handling som undertecknas av makarna. Avtal som makar i annat fall har ingått om kommande bodelning är utan verkan, om det inte utgör äktenskapsförord (9 kap. 13 § ÄktB).

Make eller sambo som tillskiftats egendom vid bodelning är inte skyldig att söka lagfart på förvärvet utom när egendomen förut tillhört den andra maken eller sambon (20 kap. 1 § andra stycket jordabalken [1970:994], JB).

En som bodelningsavtal betecknad handling, vari makar innan talan väckts om äktenskapsskillnad förklarat sig träffa överenskommelse om delning av egendom i boet, har ansetts som ett föravtal och inte som ett bodelningsavtal. ”Av det anförda följer att förutsättningarna för makarna S att förrätta bodelning inte förelåg den 2 aug 1988, då talan om äktenskapsskillnad ännu inte hade väckts. Den nämnda dag upprättade handlingen utgjorde därför inte någon bodelning i ÄktB:s mening. Handlingen får i stället anses ha utgjort ett föravtal. Bestämmelserna i 9 kap ÄktB måste också anses medföra att föravtalet inte utan vidare, i och med att förutsättningar inträdde för att förrätta bodelning, blivit att anse som ett bodelningsavtal (jfr NJA 1985 s 432); det förhållandet att handlingen benämns bodelningsavtal och anger hur där angiven egendom skall delas föranleder inte någon annan bedömning. För att bodelning skulle komma till stånd har det alltså krävts att en bodelningshandling underskrivits efter det att talan väckts om äktenskapsskillnad. Eftersom föravtalet angav hur delning skulle äga rum, har detta kunnat ske genom att makarna bekräftade avtalet, något som för övrigt uttryckligen förutsattes i avtalet” (NJA 1997 s. 201).

Det är möjligt att göra en partiell bodelning under ett pågående äktenskap, alltså en bodelning av viss egendom (NJA 1991 s. 284).

Förvaltningsrätten angav att äganderätten inte kunde anses ha övergått förrän efter det att anmälan om bodelning inkom till tingsrätten den 7 januari 2008. Vidare fann förvaltningsrätten att fastigheten fick anses avyttrad den 31 januari 2008, när bodelningsavtalet undertecknades. Kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten. Domen vann laga kraft utan att ha överklagats (KRNS, 2011-05-05 mål nr 6493-10).

Bodelningen avser makarnas ekonomiska ställning den dag anmälan gavs in och ska därför i princip förrättas i tiden efter anmälan. Om något borgenärsintresse inte berörs därav finns det enligt vår mening inget hinder mot att godta en bodelningshandling som upprättats i omedelbar anslutning till anmälningen, även om den då strängt taget hänför sig till ställningen några dagar före (SOU 1981:85 s. 351).

Följande uttalas dock i den proposition som följde på nyss nämnt betänkande. ”Om bodelning förrättas under äktenskapet skall den föregås av en anmälan till tingsrätten” och ”Om makarna är överens om det, kan de efter skriftlig anmälan till tingsrätten förrätta bodelning utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår” (prop. 1986/87:1 s. 54 och 147).

En bodelning under äktenskapet ska hänföra sig till förhållandena den dag då anmälan om bodelningen gjordes, se 9 kap. 2 § andra stycket ÄktB. I detta ligger i och för sig med viss logik ett krav på att denna den s.k. kritiska tidpunkten har passerats när bodelningen förrättas. I okomplicerade förhållanden, där någon eller några dagars förskjutning inte kan antas spela någon roll, borde det dock vara möjligt att godtaga en bodelningshandling som ges in samtidigt med anmälningen (jfr SOU 1981:85 s. 351). I vart fall förefaller det väl formalistiskt att i lagtextens beskrivning inläsa ett absolut hinder mot det angivna förfarandet (Norstedts Juridik lagkommentar: Äktenskapsbalken 9 kap. 1 § andra stycket Tottie, Teleman).

”Över bodelningen skall en skriftlig handling upprättas, som skall skrivas under av båda makarna, 9:5 ÄktB. Det bör observeras att bodelningen kan göras först efter anmälan; bodelningshandlingen bör vara daterad efter dagen för anmälan” (Ekonomisk familjerätt 7:e upplagan s. 65, Folke Grauers).

4 Bedömning

Det är först när makarna har gjort en anmälan till Skatteverket (före 1 oktober 2011 till tingsrätten) om att de önskar företa en bodelning under bestående äktenskap utan att äktenskapsskillnad pågår, som de kan förrätta sådan bodelning (9 kap. 1 § andra stycket och 5 § ÄktB). En som bodelningsavtal betecknad handling kan före anmälningstidpunkten därmed endast ses som ett avtal om kommande bodelning. Ett avtal om en kommande bodelning i andra fall än inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad är utan verkan. Detta gäller under förutsättning att avtalet inte är ett äktenskapsförord (9 kap. 13 § ÄktB). Skatteverket anser att detta innebär att en äganderättsövergång genom bodelning under bestående äktenskap utan att äktenskapsskillnad pågår, ska föregås av en anmälan till Skatteverket. En som bodelningsavtal betecknad handling som skrivits under före sådan anmälan är utan verkan som bodelningshandling. Äganderätten övergår genom bodelning när en giltig bodelningshandling undertecknas efter anmälan.

Exempel

A och B är gifta med varandra och avser inte att skiljas. A äger 100 % av en fastighet som är en ersättningsbostad. Makarna har 20 november år 1 undertecknat en handling som de benämner bodelningshandling av vilken framgår att make A genom bodelning överför hela ersättningsbostaden till make B. Handlingen lämnas den 25 januari år 2 in till Skatteverket tillsammans med en anmälan om bodelning. När har äganderättsövergången skett? När ska uppskovet tas upp?

Skatteverket anser att någon äganderättsövergång genom bodelning inte har skett vare sig när avtalet undertecknades i november år 1 eller när anmälan lämnades in i januari år 2. Det är först när makarna undertecknar en giltig bodelningshandling, exempelvis i februari år 2, som det har skett en äganderättsövergång genom bodelning. Det är också då som den make som fastigheten har övergått till har fått en fångeshandling att söka lagfart med. Uppskovet ska tas upp till beskattning det år äganderättsövergången sker.