5 § ersättningslagen

Ingen ersättning till skattskyldig som inte själv bär kostnader för ombud

Kammarrättens i Sundsvall dom den 8 juni 2009, mål nr 330-09

Enligt 5 § första stycket lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. (ErsL) ska ersättning, när den bestäms, minskas med annan ersättning som den skattskyldige har fått eller kan antas komma att få för samma kostnader enligt annan författning eller enligt avtal.

Ett aktiebolag förlorade rätten till ett underskottsavdrag på grund av ett felaktigt råd från en skattekonsult. Konsulten hade en ansvarsförsäkring och hans försäkringsbolag betalade ut försäkringsersättning motsvarande avdragets värde. Aktiebolaget tog upp en del av ersättningen i sin självdeklaration. Sedan försäkringsbolaget informerat aktiebolaget om att ersättningen var skattefri redovisade aktiebolaget i följande års deklaration resten av ersättningen som inte skattepliktig intäkt och begärde omprövning av föregående års taxeringsbeslut. Skatteverket ändrade inte beslutet. Bolaget gav in ett överklagande. Vid den obligatoriska omprövningen fann verket att ersättningen var skattefri. Bolaget biträddes vid överklagandet av ett ombud och yrkade ersättning för kostnader i anledning härav. Skatteverket beviljade inte ersättning då bolaget inte hade åsamkats några kostnader eftersom ombudet enligt uppgift skulle fakturera bolaget för den ersättning detta tillerkändes i skatteärendet och eventuella kostnader utöver detta belopp skulle betalas av försäkringsbolaget. Aktiebolaget överklagade ersättningsbeslutet.

Länsrätten fann att försäkringsbolaget ansett att det som försäkringsgivare löpt risk att behöva svara för aktiebolagets kostnader i ärendet och, för att undvika ytterligare krav, åtagit sig att ersätta bolagets kostnader. Enligt länsrättens bedömning var det "inte fråga om annan ersättning som bolaget kan antas få för samma kostnader enligt avtal mellan bolaget och" försäkringsbolaget, varför aktiebolaget ansågs ha rätt till kostnadsersättning.

Skatteverket överklagade länsrättens dom. Kammarrätten biföll överklagandet då vad som framkommit i målet inte gav "tillräckligt stöd för annan slutsats än att överenskommelsen [mellan ombudet och försäkringsbolaget angående ersättningen för ombudets arbete i målet] innebär att, i den utsträckning ersättning inte utgår på annat sätt, betalas den av försäkringsbolaget. Bolaget kommer således aldrig att bära några ombudskostnader i målet. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till vad som uttalats i förarbetena om den aktuella bestämmelsen, finner kammarrätten att ErsL inte ger utrymme för att bevilja någon ersättning i detta fall."

Kommentar:

Avgöranden avseende tillämpning av 5 § ErsL är inte särskilt vanligt förekommande (se dock det skiljaktiga regeringsrådets uttalanden i RÅ 2002 not. 192). Kammarrättens nu aktuella avgörande är ett exempel på när minskad ersättning kan vara aktuell. Vanligare är att ersättning minskas på grund av ersättning från rättsskyddsförsäkring.

Det finns skäl att framhålla att utredning avseende ersättningsyrkanden ska innehålla underlag för att bedöma om 5 § ErsL är tillämplig — annars är risken stor att anledningar att minska ersättning inte uppmärksammas.

Skatteverkets dnr 470 191498-09/5918