När uppkommer statens fordran på återkrav avseende utbetalningar för hushållsarbete respektive skattereduktion för installation av grön teknik?

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att frågan om tidpunkten för en fordrans uppkomst bör besvaras på likartat sätt oavsett i vilket insolvensförfarande som frågan aktualiseras.

Om en ansökan om utbetalning för hushållsarbete som har lämnats in till Skatteverket innehåller felaktiga uppgifter så har Skatteverkets återkravsfordran uppkommit när Skatte­verket utbetalade beloppet till utföraren. Om återkravet i stället beror på att utföraren har betalat tillbaka ett belopp till köparen som tidigare legat till grund för beslut om utbetalning så har fordran på återkrav uppkommit först när utföraren återbetalar beloppet till köparen.

Samma synsätt gäller även vid återkrav av utbetalningar avseende skattereduktion för installation av grön teknik.

2 Frågeställning

Skatteverket kan besluta att en utförare av hushållsarbete ska betala tillbaka vad som felaktigt har betalats ut av Skatteverket och på motsvarande sätt kan Skatteverket besluta att en utförare av installation av grön teknik ska återbetala ett felaktigt utbetalat belopp.

Att kunna fastställa tidpunkten för när en fordran uppkommer har stor betydelse bl.a. vid olika insolvensförfaranden. I en konkurs avgör uppkomsttidpunkten om en fordran utgör en konkursfordran eller inte. I en företagsrekonstruktion avgör uppkomsttidpunkten om en fordran omfattas av ett betalningsförbud och om borgenären ska delta i planförhandlingen. Vid skuldsanering och F-skuldsanering avgör uppkomsttidpunkten om fordran omfattas av skuldsaneringen eller inte.

Ska man bedöma en fordrans uppkomst på samma sätt vid olika insolvensförfaranden eller finns det skillnader mellan dessa förfaranden som talar emot en sådan likabehandling?

När uppkommer statens fordran på återkrav av utbetalningar avseende hushållsarbete respektive utbetalningar vid skattereduktion för installation av grön teknik i de nämnda insolvenssituationerna? Ställningstagandet innebär i detta avseende en ändrad bedömning i Skatteverkets rättsliga vägledning.

3 Gällande rätt m.m.

Om Skatteverket har betalat ut ett belopp avseende hushållsarbete utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska verket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska återbetalas (14 § första stycket lagen [2009:194] om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, HUSFL). Återbetalningen ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattade beslutet om återbetalning (16 § HUSFL).

Om Skatteverket har betalat ut ett belopp avseende installation av grön teknik utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska verket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska återbetalas (13 § första stycket lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, GRÖNFL). Återbetalningen ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattade beslutet om återbetalning (15 § GRÖNFL).

Högsta domstolen (HD) har i NJA 2009 s 291 gjort följande allmänna uttalanden i fråga om tidpunkten för fordringars uppkomst.

”Tidpunkten för en fordrans uppkomst har betydelse för många rättsliga spörsmål […]. Att en fordran inte slutligt uppkommit vid en kritisk tidpunkt hindrar inte att den i en specifik tillämpningssituation ändå kan anses ha förelegat då, om åtminstone visst eller vissa – om än inte alla – för fordringens slutliga tillblivelse nödvändiga omständigheter förelegat vid tidpunkten. I några sammanhang anses det t.ex. att fordringen uppkommit redan med det avtal som den vilar på, trots att den först till följd av senare inträffade förhållanden blivit fullgången (så t.ex. i fråga om startpunkten för preskription […]). I andra sammanhang krävs det mer än så. Inte sällan tillmäts då parts möjlighet att styra över huruvida fordringen blir fullgången betydelse (så t.ex. vad det gäller tillämpningen av 6 kap. 7 § JB […]).

Av praxis framgår också att det inte finns någon för alla fall gällande princip för att bestämma när en fordran skall anses ha uppkommit […] Att fordringen inte sällan sägs ha uppkommit när den "väsentliga grunden" för den förelåg kan inte uppfattas som en tillämpning av en styrande rättsprincip, utan det torde närmast vara att förstå som ett sätt att legitimera eller bekräfta en slutsats som vilar på de överväganden som det särskilda fallet föranleder.

Av stor betydelse för frågan om en fordrans uppkomsttidpunkt – när omständigheterna är sådana att fordringen vid den kritiska tidpunkten kan sägas ha varit svävande – är syftet med den bestämmelse vars tillämpning är i fråga [hänvisningar uteslutna]. Huruvida fordringen skall anses ha funnits vid den kritiska tidpunkten trots att den inte var fullgången är alltså i hög grad beroende av ändamålet med den aktuella regeln.”

HD har i NJA 2016 s 73 uttalat att borgenärernas inbördes ställning inte bör påverkas av vilket slags insolvensförfarande det rör sig om.

HD har i NJA 2020 s 1101 anfört bl.a. följande som utgångspunkt för bedömningen av tidpunkten då fordran på studiemedel som återkrävs ska anses ha uppkommit vid ett skuldsaneringsförfarande anfört bl.a. följande.

” 12. Som framgått kan ett återkrav av studiemedel avse både vad som har betalats ut som studielån och som studiebidrag. Kravet avser inte en privaträttslig fordran, eftersom studiemedel lämnas under de förutsättningar och på de villkor som anges i studiestödslagen. Det hindrar inte att de principer som gäller för fordringsförhållanden i allmänhet bör tillämpas på sådana frågor som inte behandlas i studiestödsregleringen och som aktualiseras i detta mål.

[…]

15. Om ett beslut att bifalla ansökan och betala ut studiebidraget grundades på uppgifter som var oriktiga har den omständighet som utlöser en återbetal­nings­skyldighet avseende bidraget förelegat redan vid utbetalningen. Utbetal­nings­tillfället utgör då tidpunkten för fordrans uppkomst i den mening som avses i 30 § skuldsaneringslagen.

16. Om bidraget däremot grundats på t.ex. viss beräknad inkomst eller plan­erad studietid, så kan de verkliga förhållandena komma att avvika från vad som angavs i ansökan. Sådana avvikelser kan utlösa en återbetalnings­skyldig­het. Förpliktelsen att återbetala kan uppkomma vid olika tidpunkter beroende på vilken avvikelse det är fråga om. Vid t.ex. studieavbrott uppstår förpliktels­en att återbetala bidraget helt eller delvis när avbrottet äger rum eftersom avbrottet medför att den studerande för tiden därefter inte är berättigad till studiebidrag. Men när det är fråga om att den verkliga inkomsten blev högre än vad som angetts i ansökan, bör utgången av det inkomstår som uppgiften avsåg anses utgöra den tidpunkt då förpliktelsen att återbetala bidraget helt eller delvis uppstår eller med andra ord när fordran uppkommer i den mening som avses i 30 § skuldsaneringslagen.”

4 Bedömning

4.1 Frågor om fordrans uppkomst bör besvaras på ett likartat sätt oavsett i vilket insolvensförfarande som de aktualiseras

Det finns olika uppfattningar om man ska bedöma en fordrans uppkomst på samma sätt vid olika insolvensförfaranden. Ulrik Hägge menar att även om likheterna är stora mellan regleringen i lagen (1996: 764) om företagsrekonstruktion och konkurslagen (1987:762) så finns det stora underliggande skillnader som gör att en försiktighet är påkallad och som talar emot en lika­behandling. I konkurssituationen är frågeställningen mer komplicerad än vid rekonstruk­tion då alternativen till konkursfordran är att fordran utgör massafordran eller en fordran som inte kan göras gällande i konkursen. Syftet med de olika insolvensförfarandena är inte heller detsamma.¹ Jonatan Schytzer menar att doktrin och ett flertal utredningar lyfter fram att materiellt likartade regler motverkar att borgenärerna strävar efter något av förfarandena och därigenom att enskilda intressen styr de val som görs. Enligt honom finns det systematiska skäl för likabehandling inom insolvensrätten oavsett vilket insolvensförförfarande som det är frågan om.² Mikael Möller har hävdat att det ”utgör en grundbult i det insolvensrättsliga systemet att bedömningen av om och i vad mån en fordran omfattas av rättsverkningarna av konkurs och offentligt ackord följer enhetliga principer”³. HD har i NJA 2016 s 73 uttalat att borgenärernas inbördes ställning inte bör påverkas av vilket slags insolvensförfarande det rör sig om.

Skatteverket anser att frågan om tidpunkten för en fordrans uppkomst bör besvaras på likartat sätt oavsett i vilket insolvensförfarande som frågan aktualiseras.

4.2 Särskilt om fordrans uppkomst vid utbetalningar för hushållsarbete respektive skattereduktion för installation av grön teknik

HD har i NJA 2020 s 1101 uttalat sig om hur ett återkrav av felaktigt utbetalade studiemedel ska bedömas när det är fråga om ett skuldsanerings­förfarande.

Mikael Mellqvist konstaterar i en rättsfallskommentar att ”Om det vid dagen för utbetalning är bestämt om, hur och när återbetalning alternativt återkrav ska ske alldeles oavsett vad som händer efter det att stödet utbetalts, talar starka skäl för att utbetalningsdagen också är uppkomstdagen. Om däremot efter utbetalningen tillkommande omständigheter är avgörande för om återbetalning/återkrav ska ske kan det finnas starka skäl att förlägga uppkomsttidpunkten av en sådan fordran till en senare dag (t.ex. som i det aktuella fallet utgången av ett inkomstår).⁴”

Enligt Skatteverket bör HD:s synsätt som det kommit till uttryck i NJA 2020 s 1101 kunna tillämpas även på statens fordran på återkrav av utbetalningar avseende hushållsarbete respektive utbetalningar vid skattereduktion för installation av grön teknik i olika insolvens­situationer. Även sådana fordringar på återkrav kan uppkomma på olika sätt. Om t.ex. en ansökan som har lämnats in till Skatteverket innehåller felaktiga uppgifter så har Skatteverket tidigare ansett att fordran på återkrav uppkommit redan när den felaktiga ansökan lämnades till Skatteverket⁵. Mot bakgrund av HD:s avgörande bör istället utbetalningsdagen anses vara den korrekta tidpunkten för när denna fordran uppkommer. Om återkravet i stället beror på att utföraren har betalat tillbaka ett belopp till köparen som tidigare legat till grund för beslut om utbetalning så har Skatteverkets fordran på återkrav uppkommit först när utföraren återbetalar beloppet till köparen.

Fotnot

¹ Hägge/Fordrans uppkomst vid offentligt ackord, SvJT 2011 s 290 ff,.

² Schytzer/Fordrans uppkomst inom insolvensrätten, Iustus, 2020, sid 338 f, 404 f och 429 f .

³ Möller/Avtalsviten i insolvensrätten, Vänbok till Lena Olsen, Uppsala 2019, s 175 ff.

⁴ Mellqvist/Fordran i skuldsanering ändamålsenligt behandlad – Villkorade fordringar, Juridisk tidskrift nr 4 2021/22 sid 944

⁵ Skatteverkets rättsliga vägledning/Grundläggande regler om fordringars uppkomst, utgåva 2022