OBS: Detta är utgåva 2014.14. Sidan är avslutad 2023.
Försäljning av vissa tillgångar som köpts utan avdragsrätt är undantaget från mervärdesskatt.
Undantagsregeln innebär att en överlåtelse av andra tillgångar än omsättningstillgångar är undantagen från skatteplikt om den görs av någon som inte haft rätt till avdrag för eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9 eller 11−13 §§ ML av ingående skatt när tillgången förvärvades eller vid mera betydande förvärv av varor eller tjänster som tillförts tillgången (3 kap. 24 § första stycket 1 ML).
Omsättning av varor och tjänster är skattepliktig enligt huvudregeln i ML om inget särskilt undantag från skatteplikt finns i ML. Försäljning av tillgångar från en verksamhet som inte har medfört avdragsrätt eller återbetalningsrätt för ingående skatt skulle därmed medföra skattskyldighet om inte en särskild undantagsregel fanns för sådana transaktioner (3 kap. 1 § första stycket ML).
I artikel 136 a och b i mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om undantag från skatteplikt när avdragsrätt för ingående skatt inte fanns vid förvärvet av varan.
Säljaren har bevisbördan för att omsättningen är undantagen från skatteplikt.
Undantaget gäller bara för andra tillgångar än omsättningstillgångar. Det innebär att undantaget gäller för t.ex. inventarier, material, förbrukningsvaror, avfallsprodukter, olika rättigheter till varor, goodwill m.m. Överlåtelse av förbrukningsmaterial i en verksamhet som inte medför skattskyldighet är därför undantagen från skatteplikt. Försäljning av t.ex. tandguldskrot i en tandläkarpraktik medför inte skattskyldighet (prop. 1993/94:99 s. 157–158).
Bestämmelsen gäller försäljning av tillgångar både från den som är skattskyldig och från den som bedriver verksamhet som inte medför skattskyldighet för mervärdesskatt. Som exempel på det första fallet kan nämnas försäljning av en personbil som säljaren inte haft avdragsrätt för vid sitt inköp på grund av avdragsförbudet för personbilar. Exempel på det andra fallet är när ett företag, som tillhandahåller sjukvård som är undantagen från mervärdesskatt, säljer ett inventarium som köpts till den verksamheten.
Vid bedömningen måste hänsyn tas till att undantagen från skatteplikt kan ha ändrats genom åren. Rätt till avdrag kan ha funnits vid tidpunkten för inköpet av en vara till en verksamhet som numera inte medför skattskyldighet. I ett sådant fall blir försäljningen av varan skattepliktig.
Ett avdrag för s.k. fiktiv skatt, som kan ha erhållits före den 1 november 1995, ska jämställas med att avdragsrätt fanns vid inköpet och det innebär att undantaget i 3 kap. 24 § ML inte gäller vid försäljningen av den varan. Skattskyldighet uppkommer vid omsättning av en sådan tillgång.
När ett företag som varken haft avdragsrätt eller återbetalningsrätt, överlåter sin verksamhet undantas omsättningen från skatteplikt enligt denna bestämmelse. Det behöver därför inte göras någon prövning av förutsättningar för undantag enligt 3 kap. 25 § ML,
Den rätt till ersättning som kommunerna har för viss mervärdesskatt är inte att jämställa med avdragsrätt. När kommunerna säljer sådana tillgångar där kommunen inte haft avdragsrätt så omfattas försäljningen därför av undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 24 § ML. Kommunerna blir i stället i vissa fall skyldiga att justera ersättningen.
Undantag från skatteplikt gäller vid omsättning av en tillgång som tidigare uttagsbeskattats hos säljaren på grund av att den förts över från en verksamhet som medfört skattskyldighet eller rätt till återbetalning till en annan verksamhet som inte medfört skattskyldighet eller rätt till återbetalning.
Som en första förutsättning gäller att företaget ska ha haft avdragsrätt eller återbetalningsrätt vid förvärvet av tillgången.
Därefter ska uttagsbeskattning ha skett på grund av att tillgången överförts till en verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av skatt enligt 10 kap. 9, 11–13 §§ ML. Tillgången är då belastad med skatt på samma sätt som om den hade förvärvats direkt till denna verksamhet.
Som exempel kan nämnas ett företag som bedriver handel med datorer och tar en dator ur lagret för att använda i en verksamhet som inte medför skattskyldighet. En sådan överföring medför uttagsbeskattning. När datorn senare säljs i denna verksamhet är omsättningen undantagen från skatteplikt (3 kap. 24 § första stycket 2 ML, 2 kap. 2 § punkt 2 ML).
EU-domstolen har uttalat sig om tillämpningen av motsvarande undantag från skatteplikt i artikel 136 a och b i mervärdesskattedirektivet. Enligt domstolen avser undantaget enbart försäljning av varor för vilka avdrag för debiterad mervärdesskatt inte har medgivits vid förvärvet enligt nationell lagstiftning (C-280/04, Jyske Finans).
Nedanstående ställningstaganden behandlar Skatteverkets syn på tillämpningen av regeln i 3 kap. 24 § ML.
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att avdragsrätt för ingående mervärdesskatt inte finns vid utköp av leasade personbilar från leasegivaren när förvärvet görs av någon som inte bedriver yrkesmässig bilhandel. Skatteverket anser därför att undantaget i 3 kap. 24 § första stycket 1 ML är tillämpligt vid vidareförsäljning av personbilar när säljaren inte haft avdragsrätt för mervärdesskatt vid sitt inköp. Det gäller även om säljaren avyttrar bilarna redan en kort tid efter köpet RÅ 2000 not. 98, Skatteverket 2005-09-16, dnr 131 484706-05/111).
Om någon mervärdesskatt inte debiterades på grund av att den föregående ägaren inte var skattskyldig, ska bestämmelsen i 3 kap. 24 § första stycket 1 ML inte tillämpas. Skatteverket anser att det som EU-domstolen uttalat i C-280/04, Jyske Finans ska gälla vid tolkning av 3 kap. 24 § första stycket 1 ML. En förutsättning för att omsättningen ska undantas från skatteplikt är att varken avdragsrätt eller rätt till återbetalning funnits för en debiterad mervärdesskatt (Skatteverket 2006-06-29, dnr 131 391387-06/111).
Staten har varken avdragsrätt för ingående mervärdesskatt eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11–13 §§ ML. Den kompensationsrätt för ingående mervärdesskatt som statliga myndigheter kan ha ska inte jämställas med avdragsrätt vid tillämpningen av 3 kap. 24 § ML. Statens försäljning av anläggningstillgångar undantas därför som regel från skatteplikt utom i sådana fall då en tillgång ändrat karaktär (8 kap. 8 § ML, Förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående skatt, RSV 2002-12-13, dnr 9999-02/100).
Undantaget kan inte tillämpas vid försäljning av en tillgång som vid inköpet vinstmarginalbeskattades. För att bestämmelsen i 3 kap. 24 § första stycket ML ska kunna tillämpas krävs det att tillgången inköpts med debiterad mervärdesskatt som köparen inte har haft avdragsrätt eller rätt till återbetalning för. Vid inköp av en vara från någon som vid försäljningen tillämpat reglerna om vinstmarginalbeskattning (VMB) ska det inte finnas någon mervärdesskatt debiterad på fakturan (9 a kap. ML, Skatteverket 2006-06-29, dnr 131 391387-06/111).
Skatteverket anser att en anläggningstillgång i vissa situationer kan ändra karaktär till omsättningstillgång. Stöd för den uppfattningen finns i förarbetena där det sägs att så länge varan behåller sin karaktär av inventarium och inte blir omsättningstillgång ska mervärdesskatt inte tas ut. Det bör gälla bara i sådana fall där försäljningen sker i form av stadigvarande butiksförsäljning eller liknande som är helt jämförbart med motsvarande konkurrerande kommersiella verksamheter (prop. 1993/94:99 s.159, RSV 2002-12-13, dnr 9999-02/100).