OBS: Detta är utgåva 2015.1. Visa senaste utgåvan.

Punkterna 1–2

Punkterna 1–2 motsvarar artikel 30 punkt 2 i OECD:s modellavtal. Det nordiska skatteavtalet trädde i kraft den 11 maj 1997 och lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna trädde i kraft den 31 december 1997 (SFS 1997:658). När det gäller de särskilda avtalen med Danmark och Norge som ingåtts därefter, se Avtalets uppbyggnad.

Punkt 3

Artikel 15 punkt 3 innebär att både den anställdes hemviststat och den stat i vilken skeppet är registrerat (flaggstaten) får beskatta inkomsten. Enligt motsvarande bestämmelse i 1989 års nordiska skatteavtal fick inkomsten beskattas endast i den stat i vilken skeppet är registrerat. Övergångsbestämmelsen i artikel 31 punkt 3 innebär att detsamma ska gälla under de tre första åren efter det att det nu gällande avtalet trädde i kraft.

Sverige har ensidigt beslutat att tillämpa denna övergångsbestämmelse utan tidsbegränsning (6 § första stycket första meningen lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Det innebär att Sverige inte beskattar inkomst av arbete ombord på ett skepp i internationell trafik som är registrerat i ett annat nordiskt land. Det gäller även om personen har hemvist i Sverige. Övriga avtalsslutande staters rätt att beskatta anställda på grund av hemvist enligt artikel 15 punkt 3 påverkas inte av detta.

När Sverige tillämpar artikel 31 punkt 3 och avstår från beskattningsrätt avstår Sverige även från sin rätt till subsidiär beskattning enligt artikel 26 punkt 2 om beskattning inte sker i det andra landet (6 § första stycket andra meningen lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Det kan alltså bli så att inkomsten inte beskattas i något av länderna.

Färjor mellan Sverige och Danmark

I ett avtal mellan Sverige och Danmark år 1999 finns bestämmelser om inkomst av arbete ombord på vissa färjor mellan länderna (bilaga 2 till lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna).

Sverige har ensidigt beslutat att inte beskatta inkomst som en person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark. I stället ska artikel 31 punkt 3 tillämpas (6 § andra stycket lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Danmarks rätt att beskatta anställda på grund av hemvist enligt 1999 års avtal påverkas inte av detta.

När Sverige tillämpar artikel 31 punkt 3 och avstår från beskattningsrätt avstår Sverige även från sin rätt till subsidiär beskattning enligt artikel 26 punkt 2 om beskattning inte sker i Danmark (6 § andra stycket lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Det kan alltså bli så att inkomsten inte beskattas i något av länderna.

Punkt 4

Bestämmelsen är självförklarande.

Punkt 5

Gränsgångarreglerna i protokollspunkt VI gäller inte mellan Sverige och Danmark. I artikel 31 punkt 5 anges när en person ska fortsätta att omfattas av gränsgångarreglerna mellan Sverige och Danmark i 1989 års nordiska skatteavtal. Detta avtal införlivades i svensk rätt genom den numera upphävda lagen (1989:933) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. 1989 års gränsgångarregler gäller endast personer som har hemvist i Sverige (artikel 4 i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor [bilaga 4 till lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna]).

Av artikel 31 punkt 5 framgår att den grundläggande förutsättningen för att en person ska fortsätta att omfattas av 1989 års gränsgångarregler är att personen den 1 januari 1997 uppfyllde och för tid därefter alltjämt uppfyller villkoren i dessa. En person som efter den 1 januari 1997 upphör att uppfylla villkoren kan därefter inte omfattas av reglerna igen. Reglerna kan inte heller tillämpas på andra personer än de som uppfyllde villkoren den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:44 s. 57).

Begreppet "kortare avbrott" i artikel 31 punkt 5 definieras i 4 § andra och fjärde styckena lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. I tredje och sista styckena i samma lagrum finns bestämmelser om hur sjukfrånvaro och kortvariga anställningar påverkar möjligheten att tillämpa gränsgångarreglerna.

De gränsgångarregler i 1989 års avtal som fortfarande kan tillämpas finns i punkt 2 i protokollspunkt VII (enskild tjänst) och i punkt 2 i protokollspunkt VIII (offentlig tjänst). Vid tillämpningen gäller även villkoren och definitionerna i punkterna 4–6 i dessa protokollspunkter (4 § femte stycket lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna).

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2 eller artikel 19 punkt 1 beskattas inkomst, vilken person med hemvist i Sverige förvärvar på grund av varaktigt personligt arbete som utförs i Danmark, endast i Sverige, under förutsättning att denna person regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad i Sverige (punkt 2 i protokollspunkt VII respektive VIII). Detta gäller endast om arbetet pågår under en sammanhängande tid av minst sex månader (punkt 4 i protokollspunkt VII respektive VIII).

Med ”varaktigt personligt arbete” avses anställningsförhållande som ingåtts i avsikt att vara den skattskyldiges huvudsakliga sysselsättning (punkt 5 i protokollspunkt VII respektive VIII). Med uttrycket "regelmässigt uppehåller sig" avses att den skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har hemvist. För att en skattskyldig ska anses uppehålla sig i sin fasta bostad ska vistelsen i hemviststaten omfatta minst två dagar. Med "dag" avses också del av dag (punkt 6 i protokollspunkt VII respektive VIII).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Övrigt

  • sfs 1997:658 [1]