Vad innebär skuldsanering?

Syftet med en skuldsanering

Det huvudsakliga syftet med lagen om skuldsanering är att den ska vara rehabiliterande på så sätt att svårt skuldsatta personer får en möjlighet att lösa sina ekonomiska problem. De ska på det sättet få en chans till ett dräg­ligare och mer samhälls­nyttigt liv. En skuldsanering medför flera positiva effekter för gäldenären. Förutom att han eller hon blir kvitt sin skuldbörda så motiveras även personen att förbättra sin ekonomiska situation över huvud taget. Samtidigt måste rehabiliteringssyftet vägas mot borgenär­ernas intressen av att få betalt för sina fordringar.

Ett annat syfte är att möjligheterna till skuldsanering ska verka preventivt genom att det inte blir lika lätt att få krediter och att färre människor därför hamnar i situationer med en övermäktig skuld­börda.

Slutligen är ett syfte att borgenärerna ska gynnas av en skuldsanering på så sätt att gäldenären kan betala åtminstone någon del av sina skulder. I förlängningen bör också sam­hället i stort gynnas eftersom man kan förvänta sig att det kan bidra till ökade skatteintäkter och minskade sociala kostnader.

En skuldsanering måste bygga på ett ekonomiskt betraktelsesätt (prop 1993/94:123 s. 97).

Vilken verkan har ett beslut att inleda skuldsanering?

Om KFM bedömer att gäldenärens ansökan varken ska avvisas eller genast avslås så ska myndigheten snarast besluta att ett skuldsaneringsförfarande ska inledas (ett inledandebeslut), 14 § andra stycket SksanL.

Beslutet kungörs i Post- och Inrikes Tidningar så att var och en som har en fordran mot gälde­nären ska kunna anmäla denna till KFM. I kungörelsen anges dagen för beslutet att inleda skuldsanering och vilken som är den sista dagen för att anmäla ford­ringar mot gäldenären. Borge­närerna har normalt en månad på sig att anmäla sina ford­ringar. KFM skickar även det inledande­ beslutet till Skatteverket, 15 § SksanL.

Fordran som inte anmäls i tid prekluderas

Om en borgenär inte anmäler sin fordran i rätt tid så faller denna bort (preklusion). Fordringen kommer att ingå i ett beslut om skuldsanering men borgenären får ingen betalning och kan inte heller i något annat sammanhang göra fordringen gällande mot gäldenären.

Beträffande redan kända borgenärer (d.v.s. huvudsakligen sådana som har tagits upp i gäldenärens ansökan eller som på annat sätt är kända) inträder ingen preklusion enbart av det skälet att borgenären underlåtit att anmäla sina fordringar ”i rätt tid”. Det är underlåtenheten att överhuvudtaget anmäla sin fordran i ärendet som kan leda till preklusion (se NJA 2004 s. 220). Skatteverket kan således anmäla en skattefordran så länge beslutet om skuldsanering inte har vunnit laga kraft.

Fordringar som uppkommit före beslutet påverkas

I en skuldsanering ska alla fordringar som har uppkommit före inledandebeslutet ingå, 7 § SksanL. Det finns ingen särskild reglering i fråga om uppkomsten av skatte- och avgiftsfordringar. De allmänna principer som utarbetats genom domstolarnas praxis är alltså tillämpliga även på sådana fordringar.

Ett beslut om att inleda ett skuldsaneringsförfarande medför att sådana fordringar som har uppkommit före detta beslut inte kan verkställas i enlighet med UB:s regler. KFM kan varken besluta om utmätning eller betalningssäkring för en sådan fordran (22 § SksanL).

En fordran på skatt eller avgift som uppkommit efter ett inledandebeslut ska redovisas och betalas av gäldenären som vanligt. Det kan alltså även bli fråga om verkställighet enligt utsökningsbalken för en sådan fordran. Fordringar som påförs av andra myndig­heter bevakas och överlämnas till KFM för verkställighet av de debiterande myndigheterna själva.

Om nya fordringar uppkommer mellan inledandebeslutet och beslutet om skuldsanering så ska Skatteverket informera KFM om dessa i samband med Skatteverkets yttrande över förslaget till skuldsanering. Detta kan leda till att KFM avslår en ansökan om skuldsanering med motiveringen att förutsättningarna för skuldsanering inte är uppfyllda (13 § andra stycket SksanL).

Hur ska gäldenärens fordran på återbetalning av skatt hanteras vid ett skuldsaneringsförfarande?

Frågan om borgenärens rätt att i samband med en skuldsanering kvitta sin fordran mot en fordran som gäldenären har mot honom regleras inte i skuldsaneringslagen.

I NJA 1999 s 248 uppkom frågan om hur överskjutande skatt ska hanteras i ett skuldsaneringsärende. Enligt HD kan en avräkning av överskjutande skatt inte genomföras så att det allmänna gottgörs för skattefordringar i större omfattning än vad som följer av en lagakraftvunnen betalningsplan. Om det kan förutses att gäldenären kommer att få överskjutande skatt, efter att betalningsplanenhar vunnit laga kraft, så får gäldenärens betalningsförmåga bedömas och betalningsplanen utformas med hänsyn till den förväntade återbetalningen. Skattebeloppet kommer då alla borgenärer till godo.

KFM ska alltså ta hänsyn till ett beräknat överskott av slutlig skatt när myndigheten beslutar om en betalningsplan. Det kan inträffa att det preliminära beloppet ändras när Skatteverket, efter det att skuldsaneringen vunnit laga kraft, fattar beskattningsbeslutet. Om överskottet visar sig överstiga det beräknade beloppet så ska gäldenären erhålla mellanskillnaden. En borgenär kan i sådant fall överväga om han eller hon ska begära omprövning av skuldsaneringen. Skatteverket har sällan anledning att överväga detta om det inte är fråga om större belopp. Om överskottet understiger det beräknade beloppet kan gäldenären begära omprövning om denne i och med detta inte kan fullfölja betalningarna enligt planen.

Vilken verkan har ett beslut om skuldsanering?

Skuldsanering innebär att gäldenären genom ett beslut av KFM (eller domstol) helt eller delvis befrias från ansvar för betalning av sina skulder (23 § SksanL). Genom beslutet befrias gäldenären även från betalning av fordringar som inte är kända i skuldsaneringsärendet.

Vissa fordringar är undantagna

KFM kan bestämma att vissa fordringar inte ska ingå i skuldsaneringen, 7 § 2 st SksanL.

Det finns även fordringar som alltid är undantagna från skuldsanering. Om KFM har utmätt egendom innan inledandebeslutet så har denna fordran fått förmånsrätt och deltar inte i förfarandet. Det gör inte heller fordringar med panträtt till den del panten räcker till betalning. Om gäldenären helt eller delvis bestrider en fordran så anses denna vara tvistig och ska då inte heller vara med i förfarandet. Ett typfall på en tvistig fordran är alltså när gäldenären har överklagat en skattefordran. Skattefordringar för vilka anstånd har beviljats enligt bestämmelser i SFL ska också hållas utanför förfarandet. En fordran på familjerättsligt underhåll deltar normalt inte heller i ett skuldsaneringsförfarande (prop. 1993/94:123 s. 216, 7 § 3 stycket SksanL).

Efter en skuldsanering kan borgenären alltid kräva full betalning av en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för fordringen.

Frivilliga betalningar kan gäldenären inte få tillbaka

Om gäldenären betalar en fordran som ingår i skuldsaneringen efter det att skuldsaneringsförfarandet har inletts så kan gäldenären inte återkräva betalningen. Rättsläget är jämförbart med betalning av en fordran som har preskriberats (prop. 1993/94:123 s. 105 samt Hellners & Mellqvist, Skuldsaneringslagen [1 mars 2013, Zeteo] kommentaren till 23 § SksanL).

Det händer att Skatteverket skickar ut betalningskrav trots att skatteskulden ingår i en skuldsanering. Betalningskrav skickas ut automatiskt så länge skulden finns kvar på skattekontot. Det blir problem när gäldenären betalar skattefordran efter att Skatteverket felaktigt har skickat ut ett betalningskrav eller vidtagit andra åtgärder för att få betalt. Om en gäldenär betalar en skattefordran som ingår i en skuldsanering ska Skatteverket

om betalningen inte kan anses som frivillig. En återbetalning ska bara göras med det belopp som överstiger vad gäldenären totalt ska betala enligt beslut om skuldsanering.

Vad händer om gäldenären avlider?

En ansökan om skuldsanering förfaller om gäldenären avlider (32 § tredje stycket SksanL). Om gäldenären avlider efter det att skuldsanering har beviljats så gäller beslutet även för gäldenärens dödsbo om beslutet hade vunnit laga kraft när gäldenären avled. Om skuldsaneringen innehåller en betalningsplan bör dödsboet kunna göra gällande det uppskov med betalningen som planen innebär (Hellners & Mellqvist, Skuldsaneringslagen [1 mars 2013, Zeteo] kommentaren till 32 § SksanL). I bouppteckningen ska skulden tas upp enligt skuldsaneringsbeslutet.

Vilken betydelse för svenska fordringar har en skuldsanering som har beslutats i ett annat land?

Möjligheten att få skuldsanering finns även i andra länder än Sverige, t.ex. i våra nordiska grannländer. Sverige har dock inte träffat några mellanstatliga överenskommelser inom detta område.

En skuldsanering har endast rättsverkan i den beslutande staten. Ett skuldsaneringsbeslut som meddelas i ett annat land har därför inte någon rättsverkan i Sverige såvitt avser sådana svenska fordringar där Skatteverket företräder staten. Om en skuldsanering eller motsvarande har meddelats i ett insolvensförfarande som omfattas av förordning nr 1346/2000 om insolvensförfaranden (EU:s insolvensförordning) har beslutet dock rättsverkan inom hela EU med undantag för Danmark. Av bilaga A och B till förordningen framgår vilka förfaranden som medlemsstaterna har anmält. Ett beslut om skuldavskrivning som meddelats inom ramen för ett sådant ­förfarande har därför rättsverkan inom hela EU. Europeiska kommissionen har nyligen föreslagit vissa ändringar av förord­ning­en som bl.a. skulle innebära att även det svenska skuld­sanerings­förfarandet kommer att omfattas av förordningen. Förslaget har ännu inte trätt i kraft.

Även gäldenärer i andra EU-länder kan ansöka om skuldsanering

Om gäldenären beviljas skuldsanering i ett annat land kan han eller hon tänkas komma in med en begäran till Skatteverket om mot­svarande eftergift för svenska skatter m.m. Tidigare har det ansetts att en sådan begäran inte kunde tas upp som en ansökan om skuldsanering eller nedsättning av fordran eftersom gälde­nären inte har hemvist i Sverige (4 § SksanL). EU-domstolen har dock den 8 november 2012 ansett att hemvistkravet i 4 § SksanL strider mot artikel 45 i FEUF, skyddet för fri rörlighet för personer (461/11, Radziejewski), se även KFM:s kommentar till domen (2013-05-06, dnr 831 14825-13/121). KFM ska pröva om omständigheterna är sådana att det är klarlagt att sökanden har en sådan stark och faktisk anknytning till Sverige att skuldsanering kan komma ifråga.