Betalningssäkring för annans skuld

Betalningssäkring för sidoansvar som beslutas av Skatteverket

Reglerna om sidoansvar finns i 59 kap SFL. Skatteverket beslutar om ansvar

• för arbetsgivare för ej avdragen skatt
• för näringsidkare för annans F-skatt
• för en betalningsmottagares ansvar för arbetsgivaravgifter
• för en delägare i ett handelsbolag
• för en företrädare
• för redare
• för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp
• för den som avyttrat ett skalbolag.

Den som är sidobetalningsansvarig för annans skuld är också betalningsskyldig i den mening som avses i reglerna om betalningssäkring. Betalningssäkring kan alltså beslutas även mot sidobetalningsansvarig.

Betalningssäkring för företrädaransvar

Betalningsskyldigheten för en företrädare för en juridisk person fastställs, efter ansökan av Skatteverket, av allmän förvaltingdomstol med förvaltningsrätten som första instans (59 kap. 12–14 §§ SFL). Mer om företrädaransvar publiceras senare.

Skatteverket har fr.o.m. den 1 januari 2008 fått en utökad borgenärsroll och har i samband med detta blivit ensam behörig myndighet att föra talan om företrädaransvar (8 § BorgL). Det innebär att Skatteverket ska ansöka om företrädaransvar även för sådana fordringar som debiteras av andra myndigheter och som hanteras utanför skattekontosystemet. Möjligheten att göra gällande företrädaransvar för ”externa” fordringar är lagtekniskt anordnad på så sätt att den lag som reglerar huvudfordringen hänvisar till bestämmelserna om företrädaransvar i SFL.

Betalningssäkring mot den juridiska personen och företrädaren

I samband med att Skatteverket genomför en skatteutredning mot en juridisk person kan det bli aktuellt att betalningssäkra även för ett eventuellt företrädaransvar. När inte hela skatten kan säkras hos den juridiska personen kan det finnas anledning att ansöka om betalningssäkring av tillgångar hos företrädaren för ett sannolikt företrädaransvar. Om Skatteverket vid skatteutredningen kan konstatera att den juridiska personen saknar tillgångar ska betalningssäkringen riktas endast mot företrädaren och dennes tillgångar.

Sannolika skäl

För att företrädarens tillgångar ska kunna betalningssäkras måste det finnas sannolika skäl

1. för att fordringarna kommer att fastställas mot den juridiska personen om de inte är fastställda
2. att domstolen kommer att utdöma ett företrädaransvar.

Skatteverket ska i ansökan om betalningssäkring mot före-trädaren redogöra för grunderna för betalningsskyldigheten såväl för den juridiska personen som för företrädaren.

Skatteverket ska redovisa de omständigheter som gör att uppsåt eller grov oaktsamhet föreligger för den som var företrädare vid den för företrädaransvaret relevanta tidpunkten, dvs. den ursprungliga förfallodagen (59 kap.13 § SFL).

När ansvaret för företrädaren beror på att den juridiska personen tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt med ett för stort belopp krävs istället att Skatteverket redovisar på vilket sätt företrädaren varit grovt oaktsam eller haft uppsåt när han lämnat den oriktiga uppgiften (59 kap 14 § SFL).

Om företrädaren inte har gjort skatteavdrag med rätt belopp eller anmälan om F-skatt enligt 10 kap. 14 § SFL är den som var företrädare vid den tidpunkt när skatten ursprungligen skulle ha dragits av eller anmälan skulle ha gjorts som kan göras ansvarig (59 kap. 12 § SFL).

Befrielsegrund

Skatteverket måste också beakta om det finns särskilda skäl för hel eller delvis befrielse från betalningsansvaret. Endast om det framstår som sannolikt att någon befrielse av betalningsskyldigheten inte kommer att beviljas får betalningssäkring beslutas. Skatteverket ska därför i sin ansökan visa på att det inte framkommit någon grund för befrielse (59 kap. 15 § SFL och prop. 1978/79:28 s. 147).

Skattetillägg

Till den del huvudfordringen utgörs av skattetillägg finns det ingen ursprunglig förfallodag att knyta företrädarens ansvar till. Ansvaret måste istället knytas till den förfallodag som bestäms vid beslutet om skattetillägg. Först vid en underlåten betalning på denna förfallodag kan ett företrädaransvar för skattetillägget anses ha uppkommit och först härefter kan en betalningssäkring för skattetillägget initieras mot företrädaren. Företrädaransvar och betalningssäkring för ett sannolikt skattetillägg kan alltså inte göras gällande. När det gäller sidobetalningsansvar enligt 2 kap. 20 § HBL och 59 kap. 11 § SFL finns det inget sådant hinder.

Förfallna skatter betalas inte av den juridiska personen

Sedan domstolen beslutat om företrädaransvar ska Skatteverket debitera företrädaren ansvarsbeloppet. Det tar en viss tid innan ett obetalt ansvarsbelopp överlämnas till KFM för indrivning. Under denna tid kan det finnas en risk för att företrädaren gör sig av med tillgångar eller på annat sätt försvårar verkställigheten. Det kan därför i vissa situationer finnas behov av att ansöka om betalningssäkring mot företrädaren även när företrädaransvaret är fastställt.

Också i dessa fall kan betalningssäkring göras dels hos den juridiska personen, dels hos företrädaren.

Löpande kontroll av huvudfordringen m.m.

Skatteverket måste fortlöpande kontrollera att inte grunden för företrädarens betalningsskyldighet har ändrats. Har huvudfordringen ändrats påverkar detta också företrädarens ansvar.

Det kan också ha framkommit nya uppgifter som innebär att uppsåt eller grov oaktsamhet inte längre kan påvisas eller att det finns skäl för befrielse från betalningsansvaret.

Om den löpande kontrollen visar att förutsättningarna för företrädaransvaret bortfaller helt eller delvis måste betalningssäkringen hävas i samma omfattning.

Riskbedömningen

Ett beslut om betalningssäkring får endast meddelas om det finns en påtaglig risk att en betalningsskyldig försöker undandra sig att betala fordringen. Det innebär att Skatteverket måste kunna påvisa de konkreta omständigheter som talar för att det finns en påtaglig risk för att företrädaren inte kommer att betala ett av domstol senare fastställt betalningsansvar (46 kap. 6 § SFL).

Exempel: situationer där en konkret risk kan finnas

• Om en företrädare medverkat till att den juridiska personen undanhållit stora inkomster från beskattning. Det kan tyda på att han eller hon inte är benägen att fullgöra sin egen betalningsskyldighet.
• Om det finns omständigheter som pekar på att företrädaren avser att göra sin egendom oåtkomlig för en kommande verkställighet. Han eller hon kan t.ex. överlåta tillgångar på familjemedlemmar eller på andra närstående personer.
• Om det framkommer att företrädaren planerar att flytta utomlands.
• Om företrädaren tidigare visat betalningsovilja och försökt att komma från sina betalningsförpliktelser eller har bristfälliga räkenskaper.

I övrigt måste också övriga förutsättningar som anges i 46 kap. 6–8 §§ SFL vara uppfyllda för att en betalningssäkring mot en företrädare ska få ske.

Läs mer om påtaglig risk.

Betalningssäkring av företrädaransvar för tull hanteras av Tullverket

Tullverket debiterar tull. Blir det aktuellt för Skatteverket att göra gällande företrädaransvar för tull kan det också finnas skäl att betalningssäkra för företrädarens sidoansvar. Sidoansvaret anses också avse tull. Det är Tullverket som är behörigt att ansöka om betalningssäkring för tull (1 kap. 8 § TullL och prop. 2010/11:165 s. 906).

Betalningssäkring mot delägare i handels- eller kommanditbolag

Skatteverket har egen behörighet att besluta om delägares ansvar enligt 2 kap. 20 § HBL avseende skatt och avgift enligt SFL (59 kap. 11 § SFL). Bestämmelsen i HBL innebär att samtliga bolagsmän i ett vanligt handelsbolag (HB) svarar solidariskt för bolagets förpliktelser. I ett kommanditbolag (KB) är det endast komplementärerna som omfattas av det solidariska ansvaret. Ansvaret är inte bara solidariskt utan även primärt, dvs. borgenärerna kan vända sig direkt till en ansvarig bolagsman och kräva betalning av denne, utan att först rikta något krav mot bolaget. Mer om solidariskt ansvar publiceras senare.

I samband med att Skatteverket genomför en skatteutredning av ett HB eller KB kan det, oavsett om det är fråga om en skriv-bordskontroll eller en revision, bli aktuellt att begära betalningssäkring hos en bolagsman för att tillförsäkra staten betalning för en skattefordran mot bolaget som omfattas av bolagsmannens solidariska ansvar. Om betalningssäkring riktas mot såväl bolaget som bolagsmannen bör betalningssäkringen mot bolagsmannen, även med beaktande av dennes identiska ansvar, begränsas till den del av skattebeloppet som inte kan säkras genom ianspråktagande av tillgångar hos den juridiska personen.

När det gäller skattetillägg kan betalningssäkring göras för ett sannolikt skattetillägg på grund av den ansvarsidentitet som finns mellan bolaget och bolagsmannen (jmf. HFD 2011 ref. 88).

Sannolika skäl

För att en bolagsmans tillgångar ska kunna betalningssäkras måste det finnas sannolika skäl såväl för att skatterna kommer att fastställas mot bolaget som att bolagsmannen är solidariskt ansvarig enligt reglerna i HBL. I praktiken är det främst den grundläggande beskattningsfrågan som kan behöva sannolikhetsprövas.

Det solidariska ansvaret enligt HBL innebär att det föreligger ansvarsidentitet mellan bolaget och bolagsmannen.

Ansvarsidentiteten innebär att bolagsmannens ansvar uppkommer i samma stund som fordringen mot bolaget uppkommer. Om fordringen är uppkommen men inte fastställd gäller dock att betalningssäkring inte får ske förrän tidsperioden gått till ända (46 kap. 8 § SFL).

Bolagsmannens ansvar är strikt och går inte att jämka på grund av omständigheter som inte är hänförliga till bolaget.

Skulle bolagsmannen ha utträtt ur bolaget måste det beaktas att det är den faktiska tidpunkten för avgången som är avgörande för omfattningen av bolagsmannens ansvar (RÅ 1990 ref. 50).

Fastställda skatter betalas inte av den juridiska personen

Det kan finnas behov av att betalningssäkra även när det finns en fastställd och förfallen fordran mot bolaget. Betalningssäkring kan ske dels mot bolaget, dels mot den bolagsman som Skatteverket har för avsikt att rikta ett ansvarsbeslut mot.

Betalningssäkring mot bolagsmannen får endast ske om det finns en påtaglig risk att denne försöker undandra sig att betala fordringen.

Fordringen måste vidare uppgå till ett betydande belopp och proportionalitetsprincipen ska iakttas.

Betalningssäkring i samband med andra beslut om ansvar för annans skuld

Det kan vara aktuellt att ansöka om betalningssäkring mot den som är betalningsskyldig för annans skuld även i andra fall.

Ansökan ska också i dessa fall innehålla en redogörelse både för grunden för huvudfordran och för de förutsättningar som är grund för sidoansvaret.