Dröjsmålsavgift för fordonsskatt och saluvagnsskatt

När och varför tar man ut en dröjsmålsavgift?

En dröjsmålsavgift tas ut när fordonsskatten eller saluvagnsskatten för ett visst fordon betalas för sent (5 kap. 17 § VSL). Syftet med dröjsmålsavgiften är först och främst att styra att betalningen görs senast på förfallodagen och att bidra till en snabb betalning även efter förfallodagen. Avgiften ska även ge staten en rimlig ersättning för de extra uppbördskostnader som uppstår, täcka statens ränteförlust och utgöra en kostnad för en faktiskt utnyttjad kredit (prop. 1991/92:93 s.74 ff.).

Beräkna dröjsmålsavgiften

Dröjsmålsavgiften är 2 procent på belopp som betalas efter förfallodagen men före förfallomånadens utgång.

Om förfallodagen infaller i slutet av månaden och betalningen görs inom tio dagar, så är dröjsmålsavgiften 2 procent. I fråga om fordonsskatt är det vanligast att denna regel tillämpas när man påför skatt för ett skatteår eller en skatteperiod, eftersom skatten då normalt ska betalas den sista dagen i betalningsmånaden.

Dröjsmålsavgiften är 4 procent på belopp som betalas under första månaden efter förfallomånaden.

Dröjsmålsavgiften är 6 procent på belopp som betalas under andra månaden efter förfallomånaden.

Från och med tredje månaden efter förfallomånaden ökar dröjsmålsavgiften med en procentenhet för varje påbörjad månad.

Dröjsmålsavgiften avrundas till närmast lägre hela krontal.

Reglerna om hur man beräknar dröjsmålsavgiften finns i 2 § lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift.

Exempel: skatten betalas före utgången av förfallomånaden

A debiteras 7 002 kr i fordonsskatt. Skatten skulle ha betalats senast den 8 mars, men A betalar först den 17 mars, alltså för sent, och ska påföras en dröjsmålsavgift. Mars är förfallomånaden för skatten. Skatten har betalats före utgången av den månaden. Dröjsmålsavgiften blir därför 2 procnet på 7 002 kr: 140 kr.

Exempel: skatten betalas inom 10 dagar efter förfallodagen

B debiteras 6 750 kr i fordonsskatt för sin släpvagn. Skatten skulle ha betalats senast den 31 mars, men B betalar inte skatten förrän den 8 april. Eftersom skatten betalas inom 10 dagar efter sista betalningsdagen blir dröjsmålsavgiften 2 procent på 6 750 kr: 135 kr.

Ingen dröjsmålsavgift för tiden efter det att beloppet överlämnats för indrivning

Dröjsmålsavgift ska inte beräknas för tiden efter det att beloppet överlämnats för indrivning. I stället ska ränta tas ut på kapitalbeloppet efter en räntesats som för varje kalenderår beräknas med ledning av emissionsräntorna för Riksgäldskontorets statsskuldväxlar och statsobligationer för de senaste tre åren (4 a § lagen [1997:484] om dröjsmålsavgift).

Om fordonsskatten eller saluvagnsskatten är nedsatt

Om fordonsskatt efter en omprövning har fastställts till ett lägre belopp än vad som tidigare har påförts, ska dröjsmålsavgiften beräknas endast på det belopp som återstår att betala efter nedsättningen.

Vid en nedsättning av en obetald fordonsskatt enligt 5 kap. 14 § VSL beräknas dröjsmålsavgiften bara på det belopp som återstår att betala efter nedsättningen.

Delbetalning av fordonsskatt eller saluvagnsskatt

På delbelopp som betalas för sent påförs en dröjsmålsavgift på det delbelopp som har betalats efter den procentsats som gällde när beloppet betalades.

Betalningssammandrag – dröjsmålsavgift för varje fordon för sig

Om en fordonsägare som får ett betalningssammandrag (ett inbetalningskort där skatt för flera fordon samlats ihop) har betalat skatten för sent, tas en dröjsmålsavgift ut för varje fordon för sig. Detsamma gäller om saluvagnsskatten betalas för sent. Dröjsmålsavgiften beräknas alltså inte på totalsumman enligt inbetalningskortet.

Dröjsmålsavgiften är alltid minst 100 kr

Dröjsmålsavgiften är minst 100 kr, även om den enligt den tillämpliga procentsatsen skulle vara lägre, 3 § lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Även små obetalda skatte- och avgiftsbelopp förorsakar kostnader på uppbördsstadiet. Därför bör även dröjsmålsavgiften ha en gräns för hur lågt belopp som kan tas ut, prop. 1991/92:93 s. 79.

Exempel: dröjsmålsavgiften är minst 100 kr

E ska betala fordonsskatt med 3 000 kr och beloppet ska vara betalt den19 april. Beloppet bokfördes som betalt först den 29 april. Dröjsmålsavgiften blir då 2 procent på 3 000 kr: 60 kr. Eftersom det lägsta beloppet för dröjsmålsavgift är 100 kr, ska E betala 100 kr i dröjsmålsavgift.

Undantag: den lägsta dröjsmålsavgiften får inte överstiga det ursprungligen obetalda beloppet

Den lägsta dröjsmålsavgiften får inte överstiga det ursprungligen obetalda beloppet, d.v.s. det belopp som var obetalt vid förfallodagens utgång. Detta innebär att om det ursprungligen obetalda beloppet exempelvis var 90 kr, så kan dröjsmålsavgiften aldrig bli högre än 90 kr.

Befrielse från dröjsmålsavgiften

Skatteverket får befria från dröjsmålsavgiften om det finns särskilda skäl (5 kap. 17 § tredje stycket VSL). Skatteverket anser att en befrielse från dröjsmålsavgift normalt inte komma i fråga så länge någon del av skattebeloppet är obetalt.

Vid återbetalning av fordonsskatt enligt 5 kap. 12 § första eller andra stycket VSL, bör Skatteverket inte bevilja befrielse från dröjsmålsavgiften.

Om Skatteverket fastställer att någon annan är skattskyldig

Om Skatteverket slår fast att någon annan är skattskyldig än den som tidigare påförts fordonsskatt eller saluvagnsskatt och dröjsmålsavgift, bör Skatteverket bevilja befrielse från dröjsmålsavgiften utan ansökan.

Om sjukdom eller en olyckshändelse har försvårat inbetalningen avsevärt

För att en betalningsskyldig ska kunna befrias från dröjsmålsavgiften bör omständigheterna vara sådana att han eller hon inte kunnat förutse eller råda över dem. Vid sjukdom eller en olyckshändelse bör det normalt finnas särskilda skäl av ett sådant slag att betalningen på förfallodagen försvårats avsevärt, prop. 1991/92:93 s. 81.

Om betalningsförmedlaren gjort fel

När en betalning är försenad på grund av ett handhavandefel av betalningsförmedlaren, t.ex. tillfälliga handhavandefel eller stopp i datakommunikationen, bör Skatteverket bevilja befrielse från dröjsmålsskatten.

Andra omständigheter som den betalningsskyldige inte har kunnat råda över

Även andra omständighet som den betalningsskyldige inte har kunnat råda över bör göra att det finns särskilda skäl för befrielse från dröjsmålsavgift. Om den betalningsskyldige tidigare har misskött sina skyldigheter bör detta dock vägas in i bedömningen.

Delvis befrielse från dröjsmålsavgiften

Skatteverket kan i vissa fall bevilja befrielse från dröjsmålsavgiften. Även vid delvis befrielse gäller att det ska finnas särskilda skäl.

Om dröjsmålsavgiften är 100 kr eller lägre bör delvis befrielse inte komma ifråga. Av praktiska och administrativa skäl kan dock Skatteverket avstå från att kräva betalning om dröjsmålsavgiften är under 100 kr och om det endast är dröjsmålsavgiften som återstår att betala.

Korta dröjsmål

Dröjsmålsavgiften har anpassats för att inte framstå som oacceptabelt hög vid korta dröjsmål. Därför finns det bara begränsade möjligheter att befria från avgiften endast på grund av att dröjsmålet varit kort. Om dröjsmålet bara har varat någon dag kan det dock finnas skäl att åtminstone delvis befria från dröjsmålsavgiften, särskilt om den betalningsskyldige haft anledning att räkna med att betalningen skulle ske i rätt tid, prop. 1991/92:93 s. 81.

Om det finns särskilda skäl bör befrielsen från dröjsmålsavgiften kunna ske till 0,25 procent av det för sent inbetalda beloppet, dock lägst till 100 kr.

Andra fall när delvis befrielse kan komma ifråga

Skatteverket kan delvis befria från dröjsmålsavgiften om det finns omständigheter som kan utgöra skäl för befrielse, men dessa skäl inte kan anses tillräckligt starka för att motivera hel befrielse. Normalt bör delvis befrielse leda till att dröjsmålsavgiften minskar till hälften, dock lägst till 100 kr.

Ingen befrielse från dröjsmålsavgiften

Nedan anges några av de situationer där en befrielse från dröjsmålsavgift för fordonsskatt inte bör komma i fråga.

Om fordonsägaren eller den som har saluvagnslicens överlåter till någon annan att betala skatten

Om den betalningsskyldige har överlåtit åt någon annan att betala in skatten, men personen inte har gjort det, bör detta inte utgöra skäl för befrielse.

Om fordonsägaren eller den som har en saluvagnslicens inte har fått något inbetalningskort

Om fordonsägaren eller den som har en saluvagnslicens inte får något inbetalningskort för fordonsskatt eller saluvagnsskatt är det i regel inte något skäl för befrielse från dröjsmålsavgift. Det beror på att fordonsägare och personer med saluvagnslicens som inte har fått något inbetalningskort ska anmäla detta till Transportstyrelsen senast en vecka innan skatten ska vara betald (8 § andra stycket vägtrafikskatteförordningen [2006:242]). Transportstyrelsen skickar då ett nytt inbetalningskort eller lämnar de uppgifter som behövs för att den skattskyldige ska kunna betala skatten.

Om det däremot visar sig att fordonsägaren eller personen med saluvagnslicens har gjort en anmälan till Transportstyrelsen inom föreskriven tid, bör Skatteverket befria honom eller henne från dröjsmålsavgiften.

Rättsfall: fordonsägaren har inte fått något inbetalningskort

Att fordonsägaren inte har fått något inbetalningskort för fordonsskatten utgör inte en giltig ursäkt för att inte betala skatten i tid, KRNG 19 oktober 1994, mål nr 2846-1994.

Om det står fel adress i vägtrafikregistret

Om en skattskyldig inte har fått något inbetalningskort för fordonsskatt eller saluvagnsskatt på grund av att fel adress varit införd i vägtrafikregistret, är det inte ett skäl som ger befrielse från dröjsmålsavgiften.

Om fordonsägaren eller innehavaren av en saluvagnslicens har varit bortrest

Om fordonsägaren eller innehavaren av en saluvagnslicens inte har betalat skatten i tid på grund av att han eller hon varit bortrest, är det inte ett skäl som ger befrielse från dröjsmålsavgiften.

Rättsfall: den skattskyldige är bortrest

Fordonsägaren vistades utomlands och betalade skatten därifrån, vilket fick till följd att skatten betalades för sent och att ägaren påfördes en dröjsmålsavgift. Den som inte fått något inbetalningskort för fordonsskatten är skyldig att anmäla detta senast en vecka innan skatten ska vara betald. Kammarrätten ansåg att det inte fanns några skäl att befria fordonsägaren från dröjsmålsavgiften, KRNG 13 juni 1995, mål nr 743-1995.

Omprövning och överklagande av beslut om dröjsmålsavgift

Vid omprövning av beslut om dröjsmålsavgift gäller samma bestämmelser som vid omprövning av fordonsskatt och saluvagnsskatt.

Ett beslut om dröjsmålsavgift får överklagas på det sätt som gäller när man överklagar beslutet om den skatt, avgift eller ränta som föranlett dröjsmålsavgiften (7 § lagen [1997:484] om dröjsmålsavgift).