Mellan Skatteverket och andra myndigheter

Informationsutbyte mellan myndigheter

Myndigheter ska hjälpa varandra inom ramen för den egna verksamheten (6 § FL). En viktig del i detta samarbete är utbyte av information mellan myndigheterna och även mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet. Det är ofrånkomligt att ett sådant samarbete även innebär utbyte av sekretessbelagd information (prop. 1979/80:2 Del A s. 89). Rätten att ta del av allmänna handlingar, offentlighetsprincipen, gäller även mellan myndigheter (JK 1985 s. 104). En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna ut uppgifter som den förfogar över om inte uppgiften är sekretessbelagd (6 kap. 5 § OSL). Denna skyldighet omfattar alla uppgifter som myndigheten förfogar över, dvs. även sådana uppgifter som inte finns i en allmän handling. Observera att en myndighet inte på eget initiativ kan lämna ut offentliga uppgifter om det saknas lagstöd för detta. Rätten att ta del av allmänna handlingar gäller enbart på begäran från annan. Om en myndighet skulle lämna ut offentliga uppgifter på eget initiativ strider detta mot den s.k. likhetsprincipen i 1 kap. 9 § RF som innebär att alla är lika inför lagen, och att alla ska behandlas lika.

Om samverkan mellan myndigheter

Om myndigheter deltar i någon form av samverkansprojekt som bygger på ömsesidigt uppgiftslämnande är det viktigt att komma ihåg att sådan samverkan mellan myndigheter inte innebär någon förändrad tillämpning av gällande sekretesslagstiftning. Myndigheter kan enbart utbyta uppgifter när det är rättsligt tillåtet (SOU 2010:29 s. 211).

Myndigheter och självständiga verksamhetsgrenar kan utbyta sekretessbelagd information

Observera att utbyte av uppgifter inte kan ske helt fritt. Detta beror på att sekretessen gäller även mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet (8 kap. 1 § OSL). För att myndigheter ska kunna utföra sina uppgifter måste de kunna få tillgång även till sekretessbelagd information hos andra myndigheter. Därför finns det sekretessbrytande bestämmelser. De vanligaste finns i 10 kap. OSL.

Specialbestämmelse om sekretess gentemot utländsk myndighet och mellanfolklig organisation

Sekretessbelagda uppgifter får enligt huvudregeln inte lämnas ut till utländska myndigheter eller organisationer (8 kap. 3 § OSL). Det finns två undantag i 8 kap. 3 § OSL från denna huvudregel:

• Utlämnandet sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, t.ex. lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden.
• Uppgiften skulle i motsvarande fall få lämnas till en svensk myndighet och utlämnandet är förenligt med svenska intressen.

Prövningen av den senare frågan görs av myndigheten som sådan och inte av en enskild tjänsteman. Det är endast den tjänsteman som enligt arbetsordningen får besluta på myndighetens vägnar som är behörig. Vid behov bör samråd ske med Utrikesdepartementet (prop. 1981/82:186 s. 59).

Reglerna i OSL om rätt för myndighet att överklaga ett beslut om avslag på begäran om att få ut en allmän handling gäller inte för utländsk myndighet. En utländsk myndighet har däremot rätt att överklaga till allmän förvaltningsdomstol (22 a § FL).

Skatteavtal och sekretessbrytande regler

När Sverige har tagit emot uppgifter från en annan stat med stöd av ett skatteavtal får vissa sekretessbrytande regler inte tillämpas om det strider mot sekretessreglerna i det aktuella avtalet (27 kap. 5 § tredje stycket OSL).

Omprövning av ett beslut eller en åtgärd

När en myndighet ska ompröva en annan myndighets beslut eller åtgärd behöver den ofta få sekretessbelagda uppgifter från den andra myndigheten. Sekretess hindrar då inte detta utlämnande (10 kap. 16 § OSL). När t.ex. förvaltningsrätten behöver uppgifter för att kunna pröva ett överklagande av Skatteverkets beslut utgör sekretessen inte hinder mot att verket lämnar uppgiften till förvaltningsrätten. Det finns inte någon generell bestämmelse om överföring av sekretess till en myndighet som omprövar en annan myndighets beslut eller åtgärd.

Nödvändigt uppgiftslämnande

Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut både till enskild och till annan myndighet (eller verksamhetsgren) om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten (eller verksamhetsgrenen) ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL). Observera att det enbart handlar om den utlämnande myndighetens verksamhet. Bestämmelsen ska enligt förarbetena tillämpas restriktivt (prop. 1979/80:2 Del A s. 465 och 494 och prop. 2008/09:150 s. 322 och 366). Sekretessbelagda uppgifter får bara lämnas när det är nödvändigt för att en myndighet ska kunna fullgöra en viss skyldighet. Det är inte tillräckligt att handläggaren anser att myndighetens arbete blir mer effektivt om uppgiften lämnas ut (prop. 1979/80:2 Del A s. 465).

Bestämmelsen är exempelvis tillämplig när en myndighet behöver lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet för att få ett remissyttrande.

Misstanke om ett begånget brott

Myndigheter kan på begäran lämna sekretessbelagda uppgifter som angår en misstanke om ett begånget brott till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet (10 kap. 24 § OSL). Följande förutsättningar ska då vara uppfyllda:

• brottet är begånget (vanligen har förundersökning inletts)
• fängelse är föreskrivet för brottet
• brottet kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.

Skatteverket är i sin brottsutredande verksamhet (SBE) en sådan myndighet som har att ingripa mot brott.

Observera att bestämmelsen innebär en möjlighet för myndigheter att lämna ut uppgifter om brottsmisstankar, men att det inte är fråga om någon uppgiftsskyldighet. Det finns inte någon allmän skyldighet för myndigheter att underrätta polis eller åklagare om misstankar om brott. Däremot kan det finnas en lagstadgad uppgiftsskyldighet som är särskilt reglerad.

En myndighet kan även lämna uppgifter med stöd av 10 kap. 24 § OSL på eget initiativ till en annan myndighet, men det är viktigt att kontrollera att samtliga förutsättningar för ett utlämnande verkligen är uppfyllda i dessa fall. En straffrättslig bedömning behöver alltid göras. Att lämna ut uppgifter på myndighetens eget initiativ med stöd av 10 kap. 24 § OSL är inte samma sak som att i Skatteverkets beskattningsverksamhet tillämpa de specifika reglerna om brottsanmälan.

Bestämmelsen gör ingen skillnad på om brottet riktar sig mot ett intresse inom en myndighets eget ansvarsområde eller om det riktar sig mot någon annan myndighet eller någon enskild (JO 1993/94 s. 464). Det avgörande är att myndigheten har fått reda på brottet i sin verksamhet. Vilken grad av misstanke som krävs har inte uttryckligen reglerats i bestämmelsen, men det är viktigt att de uppgifter som lämnas ut är så tillförlitliga och konkreta som möjligt (prop. 1983/84:142 s. 31). Det kan vara svårt att bedöma om det är troligt att domstolen kommer att döma till en strängare påföljd än böter, men det ställs inte alltför stora krav på underlag för en sådan bedömning (prop. 1983/84:142 s. 30). Uppgiftslämnandet bör ske skriftligen för att det ska gå att kontrollera bl.a. vilka uppgifter som har lämnats ut och vem som har gjort detta. Om uppgifter lämnas muntligen, t.ex. när det gäller ett brådskande ärende, är det viktigt att skriva en tjänsteanteckning.

Några exempel på brott med anknytning till redovisning och betalning av skatt som har fängelse i straffskalan är

• skattebrott (2 § SkBrL)
• vårdslös skatteuppgift (5 § SkBrL)
• skatteavdragsbrott (6 § SkBrL)
• skatteredovisningsbrott (7 § SkBrL)
• vårdslös skatteredovisning (8 § SkBrL)
• försvårande av skattekontroll (10 § SkBrL).
• bokföringsbrott (11 kap. 5 § BrB).

Delgivning

Vissa uppgifter om en enskild kan lämnas till en myndighet om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (10 kap. 26 § första stycket OSL). Dessa uppgifter är

• adress
• telefonnummer
• arbetsplats
• fotografisk bild av den enskilde.

Dessa uppgifter kan även lämnas när de är s.k. skyddade personuppgifter (JO 2004/05 s. 29).

Andra uppgifter om den som söks för delgivning än de uppräknade kan inte fås med stöd av denna bestämmelse. Frågan om uppgiftslämnande måste i så fall prövas enligt den s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL.

Bestämmelsen kan även tillämpas vid bistånd med delgivning, t.ex. när svenska utlandsmyndigheter bistår svenska myndigheter med delgivning utomlands (prop. 2012/13:182 s. 38).

Det finns inte någon generell rätt för auktoriserade delgivningsföretag att få tillgång till uppgifter som omfattas av sekretess. För att stämningsmän vid privata auktoriserade delgivningsföretag ska kunna vara säkra på att en handling lämnas till rätt person har de tillgång till fotografier som i vanliga fall är sekretessbelagda (22 kap. 3 a § OSL).

Uppgift till riksdagen eller regeringen

Sekretessbelagda uppgifter får lämnas till riksdagen eller regeringen (10 kap. 15 § OSL). Däremot har t.ex. en enskild riksdagsledamot ingen egen rätt att få sekretessbelagda uppgifter.

Uppgiftsskyldighet mellan myndigheter

Myndigheter kan lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet om uppgiftsskyldighet är föreskrivet i lag eller förordning (10 kap. 28 § första stycket OSL). Bestämmelsen är tillämplig även på självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. En allmän bestämmelse om serviceskyldighet eller reglerna i 6 kap. 5 § OSL och 6 § FL är inte tillräckligt för att 10 kap. 28 § OSL ska bli tillämplig.

Det är viktigt att notera hur den aktuella bestämmelsen är utformad. Det är viktigt att skilja på bestämmelser som innebär en skyldighet att lämna uppgifter och sådana som innebär en möjlighet att lämna uppgifter. Det är skillnad på om uppgiftsskyldigheten gäller enbart på begäran, på myndighetens eget initiativ eller båda delarna.

EG-förordningar

EG-förordningar anses likställda med svensk lag (prop. 1999/2000:126 s. 272 och 283). Detta innebär att uppgiftsskyldighet som följer av en EG-förordning bryter sekretessen enligt 10 kap. 28 § OSL (Skatteverkets ställningstagande EG-förordningarnas förhållande till 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen).

Utlämnande från Skatteverket

Bestämmelser som innebär att Skatteverket är skyldigt att lämna uppgifter till andra myndigheter finns i flera olika lagar och förordningar.

Brottsanmälan

Skatteverkets beskattningsverksamhet ska med vissa undantag göra en anmälan till åklagare så snart det finns anledning att anta att brott enligt skattebrottslagen eller vissa andra lagar har begåtts (17 § SkBrL och 18 kap. 8 § SFF). Anmälningsskyldigheten får fullgöras till SBE om det inte finns skäl att anta att brottet föranleder annan påföljd än böter och den misstänkte kan antas erkänna brottet och har fyllt 21 år. Övriga anmälningar än de som får göras till SBE måste göras till åklagaren direkt. Uppgifter som ligger till grund för en brottsanmälan är sekretessbelagda enligt bestämmelserna i 27 kap. OSL (KRNS 2003-09-15, mål nr 5471-03). Om SBE begär hos beskattningsverksamheten att få ta del av anmälningar eller uppgifter ur sådana när en brottsanmälan har gjorts till åklagare, krävs därför att någon sekretessbrytande regel är tillämplig.

Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån har beslutats eller betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp ska bl.a. Skatteverket lämna en underrättelse om detta till den myndighet eller organisation som har fattat beslutet (3 § första stycket lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen). Lagen gäller ekonomiska förmåner som avser personligt ändamål som har betalats ut av

• Migrationsverket
• Försäkringskassan
• Pensionsmyndigheten
• CSN
• Arbetsförmedlingen
• en kommun
• en arbetslöshetskassa.

Underrättelseskyldigheten inträder när omständigheterna i ett ärende är sådana att det finns anledning att anta att beslutet eller utbetalningen är felaktig med utgångspunkt i de omständigheter som Skatteverket får kännedom om. Skyldigheten gäller inte antaganden om framtida felaktigheter (prop. 2007/08:48 s. 24 och 27). Avsikten är inte att Skatteverket ska göra någon särskild utredning av felaktigheten utan den ytterligare utredning som behövs får göras av ansvarig myndighet (prop. 2007/08:48 s. 23). Detta innebär bl.a. att när den utbetalande myndigheten hör av sig till Skatteverket efter att Skatteverket har lämnat en underrättelse och vill ha ytterligare information, är det de vanliga sekretessbrytande reglerna som ska tillämpas. Normalt sett kan Skatteverket inte lämna sekretessbelagda uppgifter till t.ex. socialtjänst, arbetsförmedling eller A-kassa.

Observera att underrättelseskyldigheten inte gäller i SBE:s verksamhet.

Underrättelseskyldighet föreligger inte om det finns särskilda skäl (3 § andra stycket lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen). Exempel på sådana situationer är

• om den myndighet eller organisation som har fattat beslutet redan känner till felaktigheten
• när det är ett antagande om ett enstaka fel gällande ett försumbart belopp.

Editionsplikt

Allmänna handlingar som kan antas ha betydelse som bevis ska tillhandahållas domstol med vissa undantag (38 kap. 8 § RB). Den myndighet som ska lämna ut handlingen har ingen prövningsrätt av om handlingen kan ha ett bevisvärde. Begärda handlingar ska lämnas till domstolen som har beslutat om editionsplikt. Domstolen gör sedan en sekretessprövning av handlingarna.

Vittnesförhör

De sekretessregler som gäller vid vittnesförhör i domstol står i 36 kap. 5 § RB. Sekretesslagstiftningens regler viker för lagregler angående vittnesplikt (prop. 1979/80:2 Del A s. 399). Lagrådets tolkning av detta innebär att t.ex. en revisor vid Skatteverket kan avlägga vittnesmål om iakttagelser som har gjorts vid en revision (prop. 1979/80:2 Del A s. 482).

Utlämnande från Skatteverket till en myndighet i annat land

Om Sverige har träffat överenskommelse med myndigheter i andra stater om handräckning i skatteärenden får deklarationer och övriga uppgifter som har lämnats till Skatteverket enligt SFL och enligt 19 kap. 6 § SFF lämnas ut till en sådan myndighet (20 kap. 5 § SFF). Detta gäller också för uppgifter i handlingar som har upprättats eller som har tagits om hand för granskning av Skatteverket vid tillämpning av SFL. Andra uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för kontroll av att bestämmelserna i SFL har följts får lämnas ut.

Vanligt förekommande bestämmelser om uppgiftsskyldighet för Skatteverket

Nedan följer en uppräkning av de övriga bestämmelser om uppgiftsskyldighet som är av störst betydelse för Skatteverket. Observera att uppräkningen inte är fullständig.

Mottagande myndighet/ verksamhetsgren	Slag av uppgift	Författning
Arbetslöshetskassa	Uppgifter om inkomst-grundad ålderspension eller inkomstrelaterad efterlevandepension, om uppgiften behövs för samordning med ersättning.	110 kap. 41 § SFB
Centrala studiestödsnämnden, CSN	Vissa uppgifter ur beskattningsdatabasen ska lämnas på begäran för kontroll av ansökningar i vissa uppräknade fall.	6 § SdbF
Folkhälsomyndigheten	Överträdelser av alkohollagens bestämmelser som Skatteverket upptäcker i sin skattekontroll (prop. 2009/10:125).	9 kap. 16 § AL
Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, allmän förvaltningsdomstol	Uppgifter som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av SFB. Enbart på begäran.	110 kap. 31 § SFB
Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten	Registrering av adoption eller av annan person än förälder eller vårdnadshavare som barn under 18 år är bosatt hos.	8 § Fdbf
Försäkringskassan	Uppgifter om person-liga assistenter och dem som bedriver yrkesmässig verksam-het med personlig assistans som behövs för Försäkringskassans kontroll av använd-ningen av assistans-ersättning. Enbart på begäran.	110 kap. 34 a § SFB
Försäkringskassan	Vissa uppgifter ur beskattningsdatabasen ska lämnas när de behövs för angiven beräkning, kontroll m.m.	7 § SdbF
Försäkringskassan	Summan av beslutade sjukförsäkringsavgifter per kalenderår, ålderspensionsavgift som enligt SFL inte anses betald samt ålderspensionsavgift och allmän pensions-avgift som betalats på visst sätt.	18 kap. 2 § SFF
Inspektionen för socialförsäkringen	Vissa uppgifter som inspektionen behöver för sin systemtillsyn och effektivitetsgranskning	7 b § SdbF
Kronofogden	Uppgifter om gälde-närens ekonomiska förhållanden som kan antas vara av betyd-else för indrivningen av statlig fordran, lämnas på eget initiativ.	7 § indrivnings-förordningen (1993:1229)
Kronofogden, domstol	Uppgifter om gälde-närens personliga och ekonomiska förhåll-anden som behövs för prövning av ärende om skuldsanering, lämnas på begäran.	36 § skuld-saneringslagen (2006:548)
Kronofogden	Uppgifter i beskatt-ningsdatabasen (2 kap. 3 § 1-3 SdbL) ska lämnas ut på begäran. Även uppgifter i 2 kap. 3 § 4, 5, 8, 10 och 11 SdbL ska lämnas ut, t.ex. om en person som har ansökt om skuldsanering. Även vissa uppgifter vid direktåtkomst till beskattnings-databasen.	4 § SdbF
Kronofogden	Uppgift om överskott på skattekonto i vissa fall.	18 kap. 4-5 §§ SFF
Kronofogden	När ett beslut om betalningssäkring som har överlämnats till Kronofogden för verkställighet upphävs helt eller delvis.	18 kap. 6 § SFF
Kronofogden	När Skatteverket eller allmän förvaltnings-domstol meddelar ett beslut som rör en fordran på obetald skatt eller avgift som har lämnats till Krono-fogden för indrivning.	18 kap. 7 § SFF
Pensionsmyndigheten	Vissa uppgifter ur beskattningsdatabasen när det behövs för beräkning och kontroll i angivna fall.	7 c § SdbF
Pensionsmyndigheten	Allmän pensionsavgift som enligt SFL inte anses betald samt ålderspensionsavgift och allmän pensions-avgift som betalats på visst sätt.	18 kap. 3 § SFF
Polismyndigheten	Uppgifter som behövs för inspektioner för att kontrollera anställning av utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige i vissa fall	7 d § SdbF
Revisorsnämnden	Omständighet angående en revisor eller ett registrerat revisionsbolag som kan vara av betydelse för Revisorsnämndens verksamhet. Skyldigheten gäller inte SBE:s verksamhet.	31 § revisorslagen (2001:883)
Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet, SBE	Uppgifter i beskattningsdatabasen (2 kap. 3 § 1-5, 7, 8, 10 och 11 SdbL) ska lämnas på begäran.	5 b § SdbF
Socialnämnden	Uppgifter om enskilda avseende inkomst-slaget kapital enligt IL eller återbetalning av skatt enligt SFL. Både begäran och på Skatteverkets initiativ.	11 kap. 11 b § SoL, 8 a § SdbF
Socialnämnden	När ett barn har folkbokförts eller registrerats enligt 1 § andra stycket FOL och faderskapet till barnet inte följer av 1 kap. 1 § FB eller annan lag, gemensam vårdnad om barn har registrerats efter en anmälan enligt 6 kap. 4 § andra stycket 2 FB, ett barn saknar registrerad vårdnadshavare eller sekretessmarkering i fråga om ett barn har förts in i databasen.	7 § Fdbf
Socialstyrelsen	När uppgift om ingivare och utfärdare av dödsbevis har registrerats.	9 § Fdbf
Statens tjänstepensionsverk, SPV	Vissa uppgifter ur beskattningsdatabasen när det behövs för beräkning och kontroll i angivna fall.	7 a § SdbF
Statens tjänstepensionsverk, SPV	Vissa inkomstuppgifter	8 a § SdbF
Statistiska centralbyrån, SCB	Vissa uppgifter ur beskattningsdatabasen, bl.a. sådana som behövs för fram-ställning av officiell statistik.	8 § SdbF
Statistiska centralbyrån, SCB	Preliminära och slutliga sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomster.	18 kap. 9 § SFF
Statistiska centralbyrån, SCB	När registrering har skett av födelse av dödfött barn, adoption, avregistrering som försvunnen, invandring eller utvandring, eller annan person än förälder eller vårdnadshavare som barn under 18 år är bosatt hos.	6 § Fdbf
Tillsynsmyndighet enligt alkohollagen (2010:1622), AL, ofta en kommun	Uppgifter som till-ståndsmyndigheten behöver för sin till-ståndsprövning eller tillsyn. (Skatteverkets ställningstagande Utlämnande av uppgifter till tillståndsmyndighet i serveringstillstånds-ärenden.)	9 kap. 8 § fjärde stycket AL
Transportstyrelsen	Omständighet som kan vara av betydelse för prövningen av om en tillståndshavare ska underrättas enligt artikel 13.1 i förordning (EG) nr 1071/2009 eller om tillståndet ska återkallas eller tillfälligt dras in.	5 kap. 1 § Yrkestrafik-förordningen (2012:237)
Transportstyrelsen	Uppgifter som behövs för prövning eller tillsyn. Lämnas på begäran.	5 kap. 2 § Yrkestrafik-förordningen (2012:237)
Tullverket	Uppgifter i beskatt-ningsdatabasen (2 kap. 3 § 1-5, 10 och 11 SdbL) ska på begäran lämnas för gäldenär enligt tullagstiftningen m.fl. Även uppgifter i 2 kap. 4 a § SdbL samt vissa uppgifter vid direktåtkomst till beskattningsdatabasen	5 § och 5 a § SdbF

JK, JO, riksdagsutskott och Riksrevisionen

Justitiekanslern, JK, har rätt att få tillgång till domstolars och förvaltningsmyndigheters protokoll och handlingar (9 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn) och detsamma gäller för JO (13 kap. 6 § andra stycket RF). Domstolar och förvaltnings-myndigheter samt anställda hos staten eller kommuner ska även lämna de upplysningar och yttranden som JO begär.

En statlig myndighet ska normalt lämna upplysningar och avge yttrade när detta begärs av ett riksdagsutskott (10 kap. 8 § riksdagsordningen).

Statliga myndigheter ska på begäran lämna Riksrevisionen den hjälp och de uppgifter och upplysningar som den behöver för sin granskning (6 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.).

Utlämnande till Skatteverket

Bestämmelser som innebär att andra myndigheter är skyldiga att lämna uppgifter till Skatteverket finns i flera olika lagar och förordningar.

Uppgifter till Skatteverket med stöd av SFF

I 19 kap. SFF regleras skyldighet för myndigheter i vissa fall att lämna uppgifter till Skatteverket.

Skyldighet för alla myndigheter

Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för kontroll eller beslut enligt SFL ska med vissa undantag lämnas till Skatteverket om Skatteverket begär det (19 kap. 6 § SFF).

Skyldighet för vissa angivna myndigheter

Kronofogden ska enligt 19 kap. 1–3 §§ SFF lämna följande underrättelser till Skatteverket:

• om det finns anledning att anta att ett godkännande för F-skatt ska återkallas
• vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av överskott på skattekonto
• resultatet av verkställighet av beslut om betalningssäkring
• när säkerhet har tagits emot i vissa fall.

Försäkringskassan ska lämna Skatteverket de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bestämma storleken på egenavgifter (19 kap. 4 § SFF).

Allmän förvaltningsdomstol ska underrätta Skatteverket om beslut i mål enligt SFL, även när Skatteverket inte är part i målet (19 kap. 5 § SFF).

Vanligt förekommande bestämmelser om uppgiftsskyldighet till Skatteverket

Nedan följer en uppräkning av de övriga bestämmelser om andra myndigheters uppgiftsskyldighet som är av störst betydelse för Skatteverket.

Mottagande myndighet	Slag av uppgift	Författning
Skatteverket m.fl.	Enskildas adress, arbetsgivares namn och adress, ekonomiska förhållanden samt tidsperiod för utgiven ersättning. Ska lämnas av Försäkringskassan och Pensions-myndigheten på begäran om uppgifterna behövs i ett ärende hos Skatteverket.	3 § förordningen (1980:995) om skyldighet för Försäkringskassan och Pensions-myndigheten att lämna uppgifter till andra myndigheter
Skatteverket	Om utbetald ekonomisk hjälp, ska lämnas av Socialnämnden på begäran om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar eller en felaktig beskattning.	12 kap. 7 § första stycket SoL
Skatteverket	Uppgifter om import eller export av varor ska lämnas av Tullverket på begäran.	11 kap. 6 § tullagen (2000:1281)
Skatteverket	Fotografisk bild av enskild ska lämnas av Transport-styrelsen på begäran.	4 kap. 13 § förordningen (2001:650) om vägtrafikregistret
Skatteverket	Enskilds adress för kontroll av skatt eller avgift, eller i utredning om rätt folkbokföringsort, ska lämnas av den som bedriver post-verksamhet om uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende.	2 kap. 15 § postlagen (2010:1045)
Skatteverket	Abonnemang, t.ex. hemligt telefon-nummer, vid väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende som avser kontroll av skatt eller avgift eller rätt folkbokföringsort.	6 kap. 22 § 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
SBE m.fl.	Abonnemang t.ex. hemligt telefon-nummer, om uppgiften gäller misstanke om brott.	6 kap. 22 § 2 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL

Sekretessbelagda uppgifter får lämnas till en annan myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, enligt den s.k. generalklausulen (10 kap. 27 § första stycket OSL). Bestämmelsen är subsidiär till 2, 3, 5 och 15–26 §§ OSL, vilket innebär att den inte ska tillämpas när någon av dessa regler kan tillämpas. Observera att om det uttömmande anges i en lag eller förordning i vilka fall som uppgifter får lämnas mellan myndigheter eller självständiga verksamhetsgrenar så kan generalklausulen inte tillämpas.

Viss sekretess, t.ex. hälso- och sjukvårdssekretess och socialtjänstsekretess, har ansetts så angelägen att upprätthålla gentemot andra myndigheter att den har undantagits från generalklausulens tillämpningsområde (10 kap. 27 § andra stycket OSL). Detsamma gäller om utlämnandet strider mot lag, förordning eller föreskrift som har meddelats med stöd av PuL (10 kap. 27 § tredje stycket OSL).

Avsikten med generalklausulen

Sekretessreglerna gäller även mellan myndigheter. Detta beror på lagstiftarens restriktiva inställning till utbyte av känslig information mellan myndigheter. Myndigheterna ska däremot inte hindras från att utväxla upplysningar när intresset av att uppgifterna lämnas ut enligt allmänna värderingar måste ges företräde framför intresset av att uppgifterna inte lämnas ut (prop. 1979/80:2 Del A s. 90). Bestämmelserna i 10 kap. 15–26 §§ OSL täcker inte alla situationer där det finns ett legitimt behov av att en myndighet lämnar en hemlig uppgift till en annan. Genom generalklausulen vill lagstiftaren motverka att oförutsedda hinder uppkommer i myndighetens verksamhet på grund av sekretessreglerna.

Generalklausulen bygger på att ett rutinmässigt uppgiftsutbyte av sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter eller olika verksamhetsgrenar i regel ska vara särskilt författningsreglerat (prop. 1979/80:2 Del A s. 327 och 81). Normalt sett kan 10 kap. 27 § OSL därför inte användas för rutinmässigt uppgiftsutbyte mellan myndigheter.

Vid tillämpningen av generalklausulen kan utlämnande ske både på förfrågan av annan myndighet eller verksamhetsgren eller på myndighetens eget initiativ (prop. 1979/80:2 Del A s. 327).

Att lämna ut uppgifter på myndighetens eget initiativ med stöd av 10 kap. 27 § OSL är inte samma sak som att i Skatteverkets beskattningsverksamhet tillämpa de specifika reglerna om brottsanmälan.

Intresseavvägningen när generalklausulen tillämpas

När generalklausulen tillämpas krävs det att man gör en avvägning mellan två olika intressen, intresset av om uppgiften ska lämnas ut respektive intresset av att skydda uppgiften. Vilket intresse som väger tyngst i den enskilda situationen beror på flera olika faktorer. Den viktigaste faktorn är om det handlar om myndigheter eller verksamhetsgrenar inom samma verksamhetsområde.

Inom samma verksamhetsområde

Sekretessbelagda uppgifter bör nästan utan undantag kunna utväxlas mellan myndigheter som har samma sakliga behörighet men skilda lokala kompetensområden och mellan myndigheter med närbesläktade funktioner (prop. 1979/80:2 Del A s. 326). Exempel på myndigheter som har närbesläktade funktioner (prop. 1979/80:2 Del A s. 26) med Skatteverkets beskattningsverksamhet är

• Tullverkets administration av skatt
• Kronofogdens indrivning av skatter och avgifter.

Sammanfattningsvis kan utbyte av uppgifter mellan myndigheter och verksamhetsgrenar inom skatteområdet ske med stöd av 10 kap. 27 § OSL om uppgifterna behövs för verksamheten.

Mellan olika verksamhetsområden

När det gäller utbyte av uppgifter i övrigt mellan skatteområdet och andra verksamhetsområden gäller en annan utgångspunkt. Myndigheten bör vara restriktiv till sådant uppgiftsutbyte, även om den ska beakta att informationsutbyte mellan myndigheter kan minska den enskildes uppgiftslämnande och statsförvaltningens kostnader och även möjliggöra angelägna kontroller (prop. 1979/80:146 s. 26). Vid den intresseavvägning som måste göras bör uppgiftsutbyte med stöd av 10 kap. 27 § OSL bara vara tillåtet när intresset av utlämnande klart bedöms väga tyngre än risken för ett otillbörligt integritetsintrång. Då ska bl.a. följande omständigheter beaktas:

• vilka är de olika sekretessområdena

• hur stark blir sekretessen hos den mottagande myndigheten.

Om en myndighet överväger att lämna ut en sekretessbelagd uppgift med stöd av 10 kap. 27 § OSL bör den vara mer restriktiv om uppgiften blir offentlig eller får ett svagare sekretesskydd efter utlämnandet (prop. 1979/80:2 Del A s. 91). Detta gäller särskilt för uppgifter som både

• är sekretessbelagda av hänsyn till enskildas intressen
• har lämnats i en förtroendesituation.

Det är viktigt att de uppgifter som lämnas ut med stöd av 10 kap. 27 § OSL verkligen är begränsade till vad den mottagande myndigheten behöver i sin verksamhet. Ofta är det nödvändigt att avgränsa det överlämnade materialet och inte lämna ut hela akter, revisionspromemorior och liknande, utan bara de delar som den andra myndigheten verkligen har behov av i sin verksamhet.

Mellan beskattningsverksamheten och folkbokföringsverksamheten

Beskattningen och folkbokföringen är olika slags verksamheter inom Skatteverket med helt separata regelsystem och de är självständiga i förhållande till varandra i OSL:s mening (prop. 1990/91:53 s. 30). Ett utlämnande av uppgifter mellan dessa är att därför att betrakta som ett utlämnande mellan skilda myndigheter. Dessa två verksamhetsområden har betydelse för varandra till viss del och det motiverar utlämnande av vissa uppgifter. Information bör kunna lämnas från beskattnings-verksamheten till folkbokföringsverksamheten med stöd av 10 kap. 27 § OSL, t.ex. om uppgift om en ny adress som har lämnats i en deklaration (1996/97:JO1 s. 241) och när den ”skattemässiga” bosättningen ändras i förhållande till folkbokföringsuppgifterna.

På förfrågan från folkbokföringsverksamheten bör beskattnings-verksamheten med stöd av 10 kap. 27 § OSL kunna lämna

• uppgifter om arbetsgivare
• närmare uppgifter om fastighetsförhållanden.

Mellan beskattningsverksamhet och Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet, SBE

Generalklausulens förarbeten ger inget entydigt stöd för att man i någon större utsträckning ska kunna lämna sekretessbelagda uppgifter från beskattningsverksamheten till SBE innan en brottsanmälan görs eller före det att en förundersökning har inletts. Skatteverket arbetar tillsammans med ett antal andra myndigheter för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, enligt ett regeringsuppdrag från 2008. Om uppgifter lämnas från beskattningsverksamheten till SBE med stöd av 10 kap. 27 § OSL när fråga är om denna typ av ärenden, måste det även här ske en intresseavvägning i det enskilda fallet. Vid den bedömning som ska göras i varje enskilt fall ska man utöver vad som angetts ovan bl.a. även ta hänsyn till följande omständigheter:

• graden av den brottslighet som utreds
• omfattningen av den brottslighet som utreds
• hur långt brottsutredningen har kommit
• samhällsintresset (t.ex. kostnader, säkerhet).

Från Skatteverket till åklagarmyndighet och Polismyndigheten

Det finns olika bestämmelser som reglerar utlämnande av sekretessbelagda uppgifter vid misstanke om brott etc. Skatteverket ska i vissa situationer göra brottsanmälan, ett uppgiftslämnande som utgår från 10 kap. 28 § OSL. Bestämmelsen i 10 kap. 24 § OSL aktualiseras när misstanke finns om ett begånget brott och uppgifter om ett misstänkt mindre allvarligt brott kan lämnas med stöd av 10 kap. 2 § OSL, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin egen verksamhet. När dessa bestämmelser inte är tillämpliga kan 10 kap. 27 § OSL bli aktuell i vissa fall (prop. 1983/84:142 s. 32). Exempel på sådana fall är:

• uppgifter om misstankar som angår förestående brott
• uppgifter om vissa brott som inte kan antas medföra annan påföljd än böter (vid intresse av att beivra även bötesbrottslighet samtidigt som sekretessintresset inte är så starkt)
• uppgifter om brottsmisstankar utan någon uttrycklig begäran från annan myndighet
• anmälan av överträdelser av näringsförbud till polisen (prop. 1979/80:83 s. 49).

Förhandsbesked inom Skatteverket

Beslut av Skatterättsnämnden i ärenden om förhandsbesked i skattefrågor är sekretessbelagda. I de fall där det allmänna ombudet är part i ett förhandsbeskedsärende kan sekretessbelagda uppgifter överföras till Skatteverkets beskattningsverksamhet med stöd av 10 kap. 27 § OSL om informationen är relevant för att skapa en enhetlig rättstillämpning inom Skatteverket (Skatteverkets ställningstagande Hur får information ur förhandsbeskedsärenden användas i beskattningsverksamheten?).

Rättspraxis angående generalklausulen

• Socialförvaltningen i en kommun fick inte preliminära arbetsgivaruppgifter från RFV för ett ärende om serveringstillstånd (RÅ 1981 Ab 242).
• Bedömning av frågan om uppgiftslämnande från dåvarande Riksskatteverket till Domstolsverket av uppgifter angående skatteprocesser (NJA 2003 s. 447).
• Jordbruksverket fick inte ut uppgifter från en dåvarande skattemyndighet om vissa namngivna företag hade varit föremål för revision och ev. resultat av revisionen för att kunna göra riskanalyser och hitta företag som fått viss typ av stöd från EU (Fi1999/1149).
• BRÅ fick ut akter i brottsutredningar om bokföringsbrott från en dåvarande skattemyndighet bl.a. eftersom uppgifterna skulle användas i forskning om bokföringsbrott och redovisas i form av statistik (Fi2001/2650).
• En länsstyrelse fick ut uppgifter om aktieägare och ägarfördelning i namngivna bolag från en dåvarande skattemyndighet eftersom uppgifterna skulle användas när länsstyrelsen var internrevisor och kontrollerade EU-bidrag (Fi2003/3860).
• Ett universitet fick inte för forskningsändamål ut uppgifter ur självdeklarationer från en dåvarande skattemyndighet (Fi3585/88).
• En polismyndighet fick inte ut uppgifter från Skatteverket om vissa personers arbetsgivare när uppgifterna skulle användas för spaning (Fi2005/3363).
• Skatteverkets folkbokföringsverksamhet fick ut uppgifter från en arbetsförmedling om ett antal namngivna personer. Uppgifterna hade betydelse i utredningen för om och var de skulle vara folkbokförda (A2007/81/A).

Kompletterande information

• Överföring av sekretess.
• SOU 2011:80 Informationsutbyte vid samarbete mot grov organiserad brottslighet.
• Ds 2014:30 Informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet