Äktenskap

Reglerna gäller makar och registrerade partner

Makars förvärv av efternamn regleras i 9–10 §§ NL. Reglerna om efternamn för makar gäller även för registrerade partner.

Giftasnamn

Det efternamn som en person får genom ett äktenskap eller ett registrerat partnerskap kallas för giftasnamn. Efternamnet kan ha förvärvats både vid vigseln eller senare under äktenskapet eller partnerskapet.

Makar kan byta efternamn genom anmälan vid vigsel

När två personer ingår äktenskap kan de välja något av följande:

• att behålla sina tidigare efternamn
• att ta mannens efternamn som gemensamt efternamn
• att ta kvinnans efternamn som gemensamt efternamn.

Den som har anmält ett namnbyte förvärvar det nya efternamnet vid vigseln.

Även om den ena eller båda makarna väljer att behålla sitt efternamn ska Skatteverket registrera detta i folkbokföringen. Namnförvärvet, det vill säga den omständigheten att maken eller makan behåller sitt efternamn, gäller från vigseldagen.

Den ena maken eller makan måste godkänna att den andre tar hans eller hennes efternamn vid vigseln.

Det är inte möjligt att som gemensamt efternamn välja ett så kallat giftasnamn, det vill säga ett efternamn som någon av makarna har fått genom ett tidigare äktenskap.

Om makarna inte har gjort någon anmälan om efternamn före vigseln bör Skatteverket utgå från att de väljer att behåller sina respektive efternamn. Skatteverket bör då informera om deras möjligheter att senare ingå namngemenskap.

För dem som ingår ett äktenskap i utlandet är det ofta omöjligt att anmäla namnändring vid vigseln. I sådana fall registrerar inte Skatteverket några nya efternamn för makarna. Skatteverket ska däremot ge makarna tillfälle att anmäla efternamn.

Skatteverket registrerar namn som ogift i folkbokföringen

Namn som ogift är det efternamn som någon har burit som ogift, det vill säga det efternamn personen bar omedelbart innan personen ingick sitt första äktenskap.

I samband med att Skatteverket registrerar ett efternamn för en person ska uppgift om personens namn som ogift registreras i folkbokföringen. Registreringen görs endast vid personens första äktenskap eller registrering av partnerskap. Uppgiften om namn som ogift ändras därefter endast om det registreras en ändring av efternamn efter ett beslut från PRV.

Makar kan byta efternamn under äktenskapet

Den som är gift kan under äktenskapet byta till makens eller makans efternamn. En gift person som inte har förvärvat sitt efternamn genom äktenskap kan byta till en förälders namn (10 § första stycket NL och 5 § första stycket NL).

Makar som är gifta och som bär samma efternamn kan också efter en ansökan till Patent- och registreringsverket (PRV) gemensamt byta till ett annat efternamn (11 § första stycket NL).

Den som är gift och som har bytt till sin makas eller makes efternamn kan byta tillbaka till sitt namn som ogift genom en anmälan till Skatteverket (10 § 2 stycket NL). Därefter kan makarna inte få någon ny namngemenskap genom en anmälan till Skatteverket.

I följande fall kan den som har behållit sitt efternamn vid vigseln inte byta till den andra makens efternamn under äktenskapet (10 § NL):

• om maken eller makan har förvärvat sitt efternamn genom äktenskap
• om maken eller makan har förvärvat sitt efternamn genom att under äktenskapet byta till sitt namn som ogift
• om maken eller makan har förvärvat sitt efternamn genom att under äktenskapet byta till en förälders eller adoptivförälders efternamn.

En gift person som under äktenskapet har bytt till ett annat efternamn kan inte därefter byta till makens eller makans efternamn (10 § tredje stycket NL).

Om en gift person har förvärvat sitt efternamn genom en ansökan hos PRV kan maken eller makan däremot ta samma efternamn.

Samtycke krävs för att en make eller maka ska få den andres efternamn under äktenskapet.

Byte av efternamn efter äktenskapsskillnad

Den som vid vigseln eller under äktenskapet har tagit sin makes eller makas efternamn kan under eller efter äktenskapet ta tillbaka sitt namn som ogift. Detsamma gäller för den som i äktenskapet har behållit ett efternamn som förvärvats genom ett tidigare äktenskap (10 § andra stycket NL).

Dubbelnamn

Ett dubbelnamn är ett efternamn som består av två namn. Det är ofta ett bindestreck mellan de två namnen.

Före år 1964 kunde en kvinna inte behålla enbart sitt efternamn som ogift i äktenskapet. Däremot kunde hon bära ett så kallat dubbelnamn som bestod av hennes och makens efternamn förenade med ett bindestreck, till exempel Eriksson-Berglund. Dubbelnamnet betraktas, enligt övergångsbestämmelserna, som ett efternamn förvärvat genom äktenskap. En kvinna med ett sådant dubbelnamn kan därmed behålla det namnet i ett senare äktenskap. Den nya maken kan däremot inte ta hennes dubbelnamn. Om makarna gemensamt vill ta kvinnans efternamn som ogift måste hon återta sitt namn som ogift före giftermålet.