OBS: Detta är utgåva 2015.5. Visa senaste utgåvan.

Här hittar du information om vem som får göra avdrag för avsättningar till ersättningsfonder. Du får veta vad syftet med bestämmelserna är, vilken ersättning som ger rätt till avdrag samt hur mycket man får dra av i olika situationer.

Syftet med ersättningsfonden

Om en näringsidkare får en ersättning för tillgångar som har skadats genom brand eller någon annan olyckshändelse, är ersätt­ningen normalt skattepliktig. Man har dock ansett att det finns ett behov av att i vissa fall få göra avdrag för ersättningen, p.g.a. att skatteplikten kan göra det svårt för näringsidkaren att skaffa nya tillgångar som ersätter de skadade tillgångarna.

Vem får göra avdrag?

Den som har inkomst av näringsverksamhet och som fått ersättning för t.ex. inventarier eller byggnader med anledning av brand eller någon annan olyckshändelse får göra avdrag för den summa han eller hon sätter av till ersättningsfonden. Man kan även göra en avsättning till en ersättningsfond vid expropriation eller liknande.

Den som är skyldig att upprätta en årsredovisning eller ett årsbokslut, enligt bokföringslagen får endast göra avdrag under för­ut­sättning att motsvarande avsättning görs i räkenskaperna (31 kap. 3 § IL). Detta gäller dock inte för en ersättningsfond för mark.

För svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för bolaget och inte för delägarna.

Utnyttja fonden inom tre år

Om ersättningsfonden inte utnyttjats inom en treårsperiod åter­förs den till beskattning, om inte näringsidkaren har fått tidsfristen förlängd. I vissa fall ska avdraget för avsättningen till fonden åter­föras till beskatt­ning innan treårsfristen löpt ut, t.ex. om näringsverksamheten upphört eller överlåtits. En er­sättningsfond kan i vissa fall överlåtas tillsammans med näringsverksamheten.

Vilken ersättning ger rätt till avdrag?

Man har rätt att göra avdrag för skatte­plik­tig ersättning för inventarier, byggnader, mark­anlägg­ning­ar, mark eller för djurlager (jordbruk eller renskötsel) som har skadats genom brand eller någon annan olyckshändelse (31 kap. 4 § IL).

Med inventarier avses i detta sammanhang inte sådana till­gångar som nämns i 18 kap. 1 § andra stycket IL, t.ex. patent, licenser, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon annan (31 kap. 1 § IL).

Man får också göra avdrag om man fått skattepliktig ersättning för inventarier, byggnader och markanläggningar eller mark i samband med att

  • en fastighet tas i anspråk på grund av tvång, t.ex. expropriation eller liknande
  • en fastighet avyttras under sådana förhållanden att det måste anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den skulle ha avyttrats om det inte hade funnits nå­g­ot tvång
  • en fastighet avyttras som ett led i åtgärder för jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering
  • en fastighet avyttras till staten på grund av flygbuller
  • förfoganderätten till en fastighet inskränks för obegränsad tid, med stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författningar, under förutsättning att ersätt­ningen är en engångsersättning (31 kap. 5 § IL).

Man får enbart göra avdrag för byggnader, markanläggningar och mark om tillgångarna är kapital­tillgångar (31 kap. 6 § IL). Därmed är djurlager den enda omsättningstillgång som ger rätt till avdrag för avsättning till ersättningsfond.

Ersättningar som inte ger rätt till avdrag

Det finns även ersättningar som inte ger rätt till avdrag. Ett exempel är ersättning för en frivillig allframtidsupplåtelse som alltså inte omfattas av bestämmelserna om ersättningsfond.

Tvångsliknande situation

Att en fastighet avyttras i en tvångsliknande situation innefattar bl. a. fall där det finns ett hot om expropriation. Tvånget att sälja ska vara rättslig grundat. Även en avyttring av en fastighet på offentlig auktion enligt reglerna om samäganderätt kan ses som en tvångs­liknande situation. Förutsättningen är dock att det är en annan delägare än den skattskyldige som ansökt om försälj­ningen.

Det kan normalt inte anses som en tvångsliknande situation om försäljningen initierats av den skattskyldige. En utförlig genomgång av praxis finns i SOU 1985:39.

En avsättning kan inte samtidigt utgöra en intäkt

Skatte­verket anser att en del av en försäkrings­ersätt­ning för skog som avsätts till en ersättningsfond inte samtidigt kan utgöra en intäkt som medför rätt till skogs­avdrag eller insättning på skogskonto eller skogsskadekonto.

Ersättning för avverkningsrätt eller avyttring av skog kan inte sättas av till en ersättningsfond

Ersättning för upplåtelse av avverkningsrätt eller för avyttring av skogsprodukter kan inte heller sättas av till en ersätt­nings­fond, även om avyttringen skett på grund av storm eller liknande.

Hur mycket får man dra av?

Det högsta belopp som kan sättas av till en ersättningsfond i ett försäkringsfall är den skattepliktiga försäkringsersättning som erhållits. Avser avdraget i stället ersättning för avyttrad fas­tighet får avdraget inte överstiga summan av kapitalvinsten och återförda värdeminskningsavdrag som tagits upp som intäkt av närings­verksamhet på grund av avyttringen (31 kap. 7 § IL).

Obser­vera att det är hela kapitalvinsten som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Den skatt­skyldige måste inte sätta av hela kapitalvinsten till ersätt­nings­fonden utan kan välja ett lägre belopp.

Avdraget för avsättningen till ersätt­nings­fonden ska minskas med det förhöjda värde­minsk­nings­av­draget för inventarier, byggnader eller mark­anlägg­ningar, som erhållits med anledning av skadan eller avytt­ringen (31 kap. 8 § IL).

Avdrag för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jord­bruk och renskötsel får inte överstiga ett belopp som motsvarar minsk­ningen av lagerreserven under beskattnings­året (31 kap. 9 § IL).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Försäkringsersättning för skog [1]

Övrigt

  • SOU 1985:39 [1]