OBS: Detta är utgåva 2016.13. Visa senaste utgåvan.

Den som ansöker

Den som vill bli godkänd för F-skatt måste själv ansöka om det. Ansökan ska enligt 3 kap. 1 § SFF göras enligt ett fastställt formulär, Skatte- och avgiftsanmälan, SKV 4620. Utländska skattskyldiga ska ansöka på blankett SKV 4632. Ansökan från enskilda näringsidkare ska skrivas under av sökanden och ansökan från juridiska personer av behörig firmatecknare.. Om sökanden är en juridisk person och firman enligt bolagsordningen eller föreningsstadgarna ska tecknas av flera personer, måste samtliga skriva under. Ansökan kan även lämnas in via verksamt.se .

Ett godkännande för F-skatt gäller tills vidare, alltså tills det återkallas på grund av egen begäran eller annat skäl, se prop. 2010/11:165 s. 327.

Den som bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet

Skatteverket ska enligt 9 kap. 1 § första stycket SFL efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt. Detta är grundförutsättningen för godkännande för F-skatt. Med näringsverksamhet enligt 3 kap 14 § SFL och 13 kap. 1 § IL inkomstskattelagen avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Med yrkesmässigt menas att verksamheten ska bedrivas varaktigt och med vinstsyfte.

Bedömningen av om det är fråga om näringsverksamhet eller inte (framför allt självständighetskriteriet) ska göras utifrån de faktiska förhållandena när den uppgivna verksamheten verkligen har kommit igång och inte utifrån situationen när ansökan görs. Lagen reglerar inte hur lång tid innan en verksamhet har kommit i gång som ett beslut om godkännande för F-skatt kan fattas. I normalfallet bör Skatteverket kunna besluta om godkännande för F-skatt om verksamheten beräknas komma igång inom tre månader från ansökningsdagen, se SKV A 2012:6.

Om beslutet om godkännande för F-skatt baseras på en avsikt att bedriva näringsverksamhet, ska Skatteverket informera den sökande om att bedömningen är preliminär. Skatteverket kan komma att göra en annan bedömning senare om de verkliga förhållandena visar att förutsättningarna för näringsverksamhet inte har uppfyllts. Det kan ske t.ex. i samband med beslut om slutlig skatt. Informationen om att bedömningen är preliminär bör lämnas i sådan form att det framgår att den inte är en del av beslutet, se prop. 2010/11:165 s. 726. Sökanden är en fysisk person

När en fysisk person ansöker om godkännande för F-skatt ska Skatteverket bedöma att verksamheten är att betrakta som näringsverksamhet, det vill säga att alla tre kriterierna varaktighet, självständighet och vinstsyfte är uppfyllda.

Varaktighet – gränsdragning kapital/näringsverksamhet

Kriteriet varaktighet utgör gräns mot inkomstslaget kapital. Skatteverket ska bedöma om en viss inkomst ska räknas som kapital eller näringsverksamhet. Om det är fråga om en enstaka affärshändelse som avser avyttring eller upplåtelse av en tillgång uppfylls inte regeln om varaktighet, t.ex. vid försäljning av ett fritidshus. Om det däremot är fråga om flera försäljningar av liknande karaktär i löpande tidsföljd är det i regel fråga om näringsverksamhet.

Självständighet – gränsdragning tjänst/näringsverksamhet

Graden av självständighet och i någon mån vinstsyftet är avgörande för gränsdragningen mot inkomstslaget tjänst. Bedömningen av om en inkomst ska räknas som tjänst eller näringsverksamhet görs därför i första hand utifrån frågeställningen om inkomsten har uppkommit i en verksamhet som kan jämställas med ett anställningsförhållande – tillfälligt eller varaktigt – eller om inkomsten kommer från en självständigt bedriven verksamhet. För att bestämma graden av självständighet görs en genomgång av alla kriterier som talar för respektive emot självständighet. Avgörande är hur verksamheten faktiskt bedrivs.

Särskilt kan dessa kriterier lyftas fram:

  • vad som avtalats med uppdragsgivaren
  • i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren
  • i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet.

Den gemensamma avsikten parterna emellan har stor betydelse.

Förutom verksamheter som uppfyller alla ovanstående kriterierna och därmed är näringsverksamhet enligt huvuddefinitionen, kan vissa verksamheter som inte uppfyller alla krav också anses vara näringsverksamhet.

Skatteverket har vid tolkningen av 13 kap. 1 § andra stycket IL uttalat sig särskilt om vissa verksamheter vid bedömning av om kriterierna för näringsverksamhet kan anses vara uppfyllda.

Kriterierna anses vara uppfyllda t.ex. för följande verksamheter:

  • Uthyrning av arbetskraft ifall någon hyr ut sig själv eller hyrs ut via ett bemanningsföretag för kortare uppdrag (kortare än två månader) till flera olika uppdragsgivare i syfte att ersätta ordinarie anställda.
  • Försäljningsverksamhet då säljare som arbetar på provisionsbasis och som har sitt tjänsteställe i bostaden eller i en egen lokal om han eller hon inte är inordnad i en uppdragsgivares verksamhet.
  • Verksamhet som dagbarnvårdare som tar hand om tre eller fler barn förutom sina egna.
  • Konsultverksamhet, t.ex. inom ekonomi eller IT, där den sökande påbörjar sin näringsverksamhet med bara enstaka kunder och där den tidigare arbetsgivaren är en av uppdragsgivarna.
  • Arbete som styrelseledamot för ett bolag som inte ägs av personen själv eller någon närstående om det finns minst tre sådana fortlöpande uppdrag.

Vinstsyfte - gränsdragning hobby/näringsverksamhet

En verksamhet som bedrivs både varaktigt och självständigt och som saknar vinstsyfte uppfyller inte kravet för näringsverksamhet. Det kan handla om inkomster från försäljning av alster eller produkter som någon tagit fram i en självständig verksamhet. Det kan också handla om verksamheter som har privat intresse som grund, t.ex. idrott, fritidsfotografering eller olika former av mindre hästverksamheter. Det avgörande för om verksamheten uppfyller kriterierna för näringsverksamhet i dessa fall är vinstsyftet. Idrottsutövare t.ex. skidåkare som elitsatsar inom sin idrott och säger sig ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet måste visa att verksamheten uppfyller kravet på vinstsyfte. Det innebär att verksamheten måste ge ett överskott inte bara enstaka år utan mer långsiktigt. För att verksamheten ska kunna ge vinst långsiktigt måste utövaren enligt Skatteverkets uppfattning vara känd inom sin idrott. Det innebär att han/hon ska ha placerat sig på internationella mästerskapstävlingar eller åtminstone vara uttagen till landslag eller liknande. Att man hårdsatsar på en idrottskarriär och får verksamheten att gå runt utan något överskott räcker alltså inte för att verksamheten ska anses vara näringsverksamhet. En sådan verksamhet ska om den visar ett överskott enligt 10 kap. 1 § IL andra stycket beskattas som inkomst av tjänst.

Sökanden är en utländsk näringsidkare som inte beskattas i Sverige

Den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige kan godkännas för F-skatt oavsett om han eller hon är skattskyldig i Sverige eller inte.

För godkännande för F-skatt krävs inte heller att sökanden har fast driftställe i Sverige.

Sökanden är en juridisk person

Huvudregeln för juridiska personer är att verksamheten alltid beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Skatteverket ska därför inte behöva göra någon mer ingående utredning av om ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening bedriver eller avser att bedriva näringsverksamhet.

Aktiebolag eller ekonomisk förening

Ett aktiebolag eller en ekonomisk förening bedriver näringsverksamhet och kan därför alltid bli godkända för F-skatt om andra hinder inte finns.

Handelsbolag eller kommanditbolag

Ett handelsbolag eller kommanditbolag kan godkännas för F-skatt, trots att de inte är inkomstskattesubjekt.

Ideell förening

En ideell förening som bedriver näringsverksamhet kan godkännas för F-skatt även om föreningen inte är skattskyldig för näringsverksamheten.

Konkursbo

Ett konkursbo som driver gäldenärens verksamhet vidare kan godkännas för F-skatt.

Utländsk juridisk person som inte beskattas i Sverige

En utländsk juridisk person som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige kan godkännas för F-skatt, oavsett om personen är skattskyldig i Sverige eller inte. För godkännande för F-skatt krävs inte heller att sökanden har fast driftställe i Sverige.

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om godkännande för F-skatt [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3]
  • Skatteförfarandeförordning (2011:1261) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2]

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 1 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]
Till toppen