OBS: Detta är utgåva 2016.13. Visa senaste utgåvan.

Huvudregel är att räkenskapsinformation som företaget själv upprättar, s.k. egenupprättad räkenskapsinformation, ska vara på svenska, danska, norska eller engelska. Om det finns särskilda skäl får man använda andra språk, efter tillstånd av Skatteverket.

Vilket språk ska användas i egenupprättad räkenskapsinformation?

Räkenskapsinformation som ett företag själv upprättar, s.k. egenupprättad räkenskapsinformation, ska vara skriven på svenska, danska, norska eller engelska (1 kap. 4 § BFL). Exempel på räkenskapsinformation är verifikationer och sådana sammanställningar av uppgifter som finns i en bokföring för presentation i registreringsordning och i systematisk ordning. Även årsbokslutet ska upprättas på något av ovanstående språk.

Årsredovisningen ska alltid vara upprättad på svenska (2 kap. 5 § ÅRL, 2 kap. 2 § ÅRKL respektive 2 kap. 2 § ÅRFL). Detsamma gäller koncernredovisning och delårsrapporter (7 kap. 7 § ÅRL respektive 9 kap. 1 § ÅRL).

Handlingar som erhålls utifrån omfattas inte av regeln

Handlingar som företaget har erhållit utifrån och som utgör räkenskapsinformation i företaget omfattas inte av bestämmelsen, exempelvis leverantörsfakturor.

Kundfakturor omfattas av regeln

En faktura som företaget skickar till en kund är räkenskapsinformation som företaget själv upprättar. Därför omfattas den av regeln och måste alltså vara skriven på svenska, danska, norska eller engelska.

Annat språk kräver tillstånd av Skatteverket eller Finansinspektionen

Om det finns särskilda skäl får Skatteverket ge dispens och tillåta att ett företag själv upprättar räkenskapsinformation på ett annat språk (1 kap. 4 § andra stycket BFL). I förarbetena till bestämmelsen (prop. 2005/06:116 s. 156) ges följande exempel på särskilda skäl för att få använda ett annat språk:

  • gränsöverskridande koncern
  • företagaren är same
  • företagaren är sverigefinne eller tornedaling inom ett visst förvaltningsområde
  • företagaren har utländsk bakgrund och att göra bokföringen på svenska skulle innebära oproportionerliga svårigheter.

Det kan även finnas övriga skäl till dispens (SKV M 2008:1).

Skatteverket har gett ut ett allmänt råd om denna dispensregel (SKV A 2008:2). Skatteverket har också lämnat information om dispensregeln i SKV M 2008:1.

Tillstånd för företag som står under Finansinspektionens tillsyn ges av Finansinspektionen (1 kap. 4 § tredje stycket BFL).

Gränsöverskridande koncern

Enligt förarbetena är det möjligt att få dispens i det fall då ett företag har en naturlig anknytning till det land där det önskade språket används. Dispens bör också kunna komma ifråga för företag som ingår i gränsöverskridande koncerner och som har koncerngemensamma ekonomisystem eller koncerngemensam administration (prop. 2005/06:116 s. 156).

Företagaren är same, sverigefinne eller tornedaling inom visst förvaltningsområde

Företag som har hemvist inom ett geografiskt område som utgör ett sådant förvaltningsområde där ett minoritetsspråk får användas i kontakter med myndigheter och domstolar bör normalt medges dispens för att få använda detta minoritetsspråk. Dispens kan då medges för att få använda finska, samiska och meänkieli. Av Skatteverkets meddelande framgår närmare vilka förvaltningsområden som avses (SKV M 2008:1).

Bokföring på svenska skulle innebära oproportionerliga svårigheter

Av förarbetena framgår att dispens bör medges om företagaren har utländsk bakgrund och skulle innebära oproportionerliga svårigheter att upprätta bokföringen på svenska i förhållande till verksamhetens omfattning (prop. 2005/06:116 s. 156).

Restriktiv bedömning

Det kan finnas andra skäl än de som räknas upp i förarbetena. Det ligger dock i sakens natur att en bedömning av dessa skäl görs restriktivt (SKV M 2008:1).

Övergripande bedömning vid dispensprövningen

För att dispens ska medges ska det vara klart att möjligheten att upprätta bokföringen på annat språk inte missbrukas och att det inte medför någon påtaglig nackdel för det allmänna. Myndigheten bör även vara mer restriktiv om det är fråga om ett språk där en översättning är svår att göra. Tillstånd bör däremot ges mer generöst om det är fråga om ett språk som kan översättas enkelt och utan stora kostnader (SKV M 2008:1).

Översättning av materialet hanteras och bekostas av företaget

Om en myndighet begär det är företaget som har fått dispens skyldig att översätta räkenskapsinformationen till något av de språk som är tillåtna enligt huvudregeln. Företaget får bekosta översättningen själv (1 kap. 4 § andra stycket BFL).

För att ett företag ska få tillstånd att använda ett annat språk än svenska, danska, norska eller engelska ska företaget göra sannolikt att det har resurser att på ett godtagbart sätt göra en översättning av räkenskapsinformationen och att översättningen kan ske inom rimligt tid (SKV A 2008:2).

Överklaga Skatteverkets beslut

Skatteverkets beslut i tillståndsfrågor får överklagas hos förvaltningsrätten (9 kap. 1 § BFL). Förvaltningsrättens beslut får, sedan prövningstillstånd meddelats, överklagas hos kammarrätten.

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om tillstånd, dispens, att i räkenskapsinformation som företaget självt upprättar använda annat språk än svenska, danska, norska eller engelska [1] [2]

Lagar & förordningar

  • Bokföringslag (1999:1078) [1] [2] [3] [4] [5]
  • Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag [1]
  • Lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag [1]
  • Årsredovisningslag (1995:1554) [1] [2] [3]

Meddelanden

  • Skatteverkets information om tillstånd, dispens, att i räkenskapsinformation som företaget självt upprättar använda annat språk än svenska, danska, norska eller engelska [1] [2] [3] [4] [5]

Propositioner

  • Proposition 2005/06:116 Förenklade redovisningsregler, m.m. [1] [2] [3]