Avdrag för arbetsresor

Bestämmelserna om avdrag

Bestämmelserna om avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor) finns i 12 kap. 26–30 §§ IL. Skatteverket har också utfärdat allmänna råd (SKV A 2015:25) om sådana resor.

Avdrag medges för skäliga utgifter

En person medges avdrag för skäliga utgifter för resor till och från arbetsplatsen om denna ligger på ett sådant avstånd från bostaden att man behöver använda något transportmedel (12 kap. 26 § IL).

Avdrag medges bara när man faktiskt har använt något transportmedel för sina arbetsresor. Den som yrkar avdraget ska göra sannolikt

• att han eller hon har använt något transportmedel
• omfattningen av arbetsresorna

• vilka utgifter han eller hon har haft.

Avstånd på minst 2 km mellan bostad och arbetsplats

Avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen ska vara minst 2 km för att man ska få avdrag (SKV A 2015:25). Om avståndet är kortare än 2 km kan man ändå få avdrag i vissa fall, t.ex. vid hög ålder, sjukdom och funktionshinder.

Billigaste transportmedlet

Avdrag medges som regel för resor med det billigaste allmänna transportmedlet som man har kunnat använda (SKV A 2015:25).

En resa i vardera riktningen

Avdrag medges i regel endast för en resa i vardera riktningen per dag.

Men om arbetstiden är uppdelad i flera pass med minst några timmars mellanrum medges avdrag för resorna till de olika arbetspassen. Det förekommer t.ex. inom sjukvården. Kostnad för hemresa vid lunchrast eller för middagsmål vid övertidsarbete är dock inte avdragsgill.

Avdrag medges för två resor i vardera riktningen om en person behöver skjutsas till och från arbetsplatsen eftersom det saknas allmänna kommunikationer och personen inte själv kan köra (RÅ 1971 ref. 48).

Ordinarie bostaden

Man får avdrag bara för resor till och från den ordinarie bostaden. Avdrag medges inte för resor till och från sommarstuga eller någon annan plats om kostnaderna därigenom ökar.

En person som

har tillfälligt arbete eller dubbel bosättning får avdrag för dagliga resor mellan den tillfälliga bostaden och arbetsplatsen (RÅ 1978 1:100).

Båtresor

En person, som bodde på en ö, använde sin egen båt för en del av resan till och från arbetsplatsen på fastlandet. Han fick avdrag för resorna med båten trots att det fanns en allmän färjeförbindelse mellan ön och fastlandet. HFD ansåg att en viss jämförelse med tidsvinstreglerna för bil motiverade avdraget. Avdrag medgavs dock inte för kostnaden för själva båten utan endast för drivmedel och en båtplats på fastlandet (RÅ 1989 ref. 36).

Långt mellan arbetsplats och bostad – höga avdrag

En polisman bodde och arbetade i Stockholm. Han flyttade till Gotland, men arbetade kvar i Stockholm. HFD medgav avdrag för arbetsresor mellan Gotland och Stockholm med skäligt belopp (RÅ 1986 not. 826).

En annan polisman fick avdrag för arbetsresor mellan bostaden i Kristinehamn och arbetsplatsen i Göteborg trots att han där hade tillgång till ett litet övernattningsrum. Rummet var möblerat med i stort sett bara en säng och disponerades även av andra och räknades därför inte som bostad (RÅ 1989 ref. 69).

Avdrag i vissa fall för taxiresor

En anställd kan få avdrag för kostnaden för taxiresor om det finns risk för överfall. Detta gäller även om sträckan mellan arbetsplatsen och bostaden är kortare än två km och det finns allmänna transportmedel (RÅ 1990 ref. 61 I och II samt RÅ 1991 not. 218). Den anställde ska ha gjort resan mellan 23:00 och 06:00 för att avdrag ska medges om det finns allmänna transportmedel (SKV A 2015:25 avsnitt 3).

En anställd kan också få avdrag för taxiresor trots att det finns allmänna transportmedel, när han eller hon snabbt tvingas att bege sig till ett tillfälligt tjänsteställe för ett akut ärende. Det kan t.ex. gälla en tolk som i ett brådskande fall kallas till ett sjukhus.

Årskort

Avdrag för utgifter medges vanligen för det år man har haft utgiften (kontantprincipen). Köp av årskort för allmänt transportmedel är dock ett undantag från kontantprincipen.

En person som köper ett årskort i december år 1 som han eller hon ska använda år 2 får göra avdrag för reskostnaden först när resorna är gjorda. Det innebär att han eller hon inte kan yrka avdrag förrän i deklarationen för år 2 (RÅ 1985 1:3).

Om en person köper ett årskort år 1 som gäller för t.ex. tiden 1 juli år 1–30 juni år 2 får han eller hon dra av halva kostnaden vid beskattningen för år 1 och andra halvan vid beskattningen år 2 (RÅ 1988 ref. 17).

Beloppsgräns

Man får göra avdrag för arbetsresor bara för den del av utgifterna som under beskattningsåret överstiger 10 000 kr (12 kap. 2 § tredje stycket IL).

Fria arbetsresor

Om arbetsgivaren t.ex. låter de anställda åka gratis med arbetsgivarens buss till och från arbetet eller på annat sätt betalar de anställdas arbetsresor ska de anställda redovisa värdet av arbetsresorna i sin inkomstdeklaration. De anställda har sedan rätt till avdrag under samma förutsättningar som om de själva hade betalat resorna.