OBS: Detta är utgåva 2016.13. Sidan är avslutad 2023.
Från skatteplikt undantas omsättning av dentaltekniska produkter och tjänster avseende sådana produkter, när produkten eller tjänsten tillhandahålls av tandläkare eller tandtekniker (3 kap. 4 § andra stycket andra strecksatsen ML).
Bestämmelsen motsvaras av artikel 132.1 e i mervärdesskattedirektivet. Enligt direktivets lydelse undantas tandteknikers tillhandahållande av tjänster inom ramen för deras yrkesutövning samt leveranser av tandproteser av tandläkare och tandtekniker.
Från och med den 1 januari 2015 har undantaget i ML ändrats så att det ska överensstämma med artikel 132.1 e i mervärdesskattedirektivet. Numera är därför en förutsättning för undantaget att de dentaltekniska produkterna eller tjänsterna avseende sådana produkter tillhandahålls av tandläkare eller tandtekniker (3 kap. 4 § andra stycket andra strecksatsen ML).
Med dentaltekniska produkter avses exempelvis tandbryggor och proteser. Undantaget gäller såväl omsättning, unionsinternt förvärv som import av dentaltekniska produkter eller tjänster avseende sådana produkter när produkterna eller tjänsterna tillhandahålls av tandläkare eller tandtekniker (jfr EU-domstolens dom i de förenade målen C-144/13, C-154/13 och C-160/13, VDP Dental Laboratory).
Skatteverket anser att titankomponenter som är avsedda att användas i käkkirurgi men som levereras i olika längder och som ännu inte avpassats till en viss patient inte är sådana dentaltekniska produkter som undantas från skatteplikt enligt ML. Med hänsyn till förarbetena och syftet med lagstiftningen får dentaltekniska produkter anses vara en sådan produkt som avpassats för en viss patient av en tandtekniker efter direktiv från en tandläkare eller motsvarande (Prop. 1973:163 s. 122 f och s. 132).
Enligt EU-domstolen gäller inte undantaget i artikel 132.1 e i mervärdesskattedirektivet leveranser av tandproteser av en mellanhand som inte är tandläkare eller tandtekniker. Enligt domstolen framgår det klart av ordalydelsen i artikel 132.1 e i mervärdesskattedirektivet att inte alla leveranser av tandproteser är undantagna från skatteplikt utan endast leveranser från de specifikt angivna yrkesgrupperna, d.v.s. tandläkare och tandtekniker. Vad gäller tjänster av tandtekniker ansåg domstolen att undantaget är tillämpligt på all verksamhet som sker inom ramen för dennes yrkesutövning (C-401/05, VDP Dental Laboratory).
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked, där Skatterättsnämnden ansett att begreppet dentaltekniska produkter inte kunde anses omfatta den apnéskena som bolaget omsatte och att undantaget i 3 kap. 4 § ML därför inte var tillämpligt. Syftet med apnéskenan är inte att komma tillrätta med några tandproblem som patienten har utan syftar till att åstadkomma en utvidgning av luftvägarna och därigenom förhindra snarkningar eller obstruktiv sömnapné (HFD 2015 ref. 34).
Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked ansett att ett bolag kan ses som tandtekniker enligt 3 kap. 4 § andra stycket andra strecksatsen ML eftersom det har anställda tandtekniker som tar aktiv del, vilket kräver tandteknisk kompetens, i hela den process som leder fram till den slutliga fysiska dentalprodukten. De aktuella tandteknikerna tillverkar inte de individuellt anpassade dentaltekniska produkterna men bistår vid frågor om design, materialval och andra tekniska frågeställningar i samband med framtagandet av den digitala ritningen. De arbetar också med uppföljning, support och problemlösning utifrån de individuella behov som uppstår när förhållandena i munhålan förändras. Varken av aktuell bestämmelse i ML eller motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet kan enligt nämndens mening utläsas något krav på att tandteknikerna måste vara delaktiga i den fysiska tillverkningen av produkten (SRN 2015-05-20, dnr 32-14/I).