För vem ska kontrolluppgift lämnas?

Vem omfattas av kontrolluppgiftsskyldigheten

Kontrolluppgifter ska lämnas för (22 b kap. 3 § SFL)

1. fysiska personer som har skatterättslig hemvist i något annat land än Sverige eller USA
2. enheter som har skatterättslig hemvist i något annat land än Sverige eller USA
3. passiva icke-finansiella enheter där det bestämmande inflytandet innehas av en eller flera fysiska personer som har skatterättslig hemvist i något annat land än Sverige eller USA

4. de fysiska personer som har ett bestämmande inflytande över en sådan passiv icke-finansiell enhet under förutsättning att personen har skatterättslig hemvist i något annat land än Sverige eller USA.

I lagtexten i SFL och IDKAL används uttrycket ”annan stat eller jurisdiktion”. Med det menas en annan stat eller jurisdiktion än Sverige eller USA (2 kap. 22 § IDKAL). I stället för begreppet ”annan stat eller jurisdiktion” används här begreppet ”annat land”.

Skulle en person eller en enhet ha hemvist i USA gäller istället reglerna om utbyte av finansiella uppgifter till följd av FATCA-avtalet i IDKL och 22 a kap. SFL.

En förutsättning för att omfattas av uppgiftskyldigheten är att personen eller enheten har ett rapporteringspliktigt konto samt anses vara innehavare av kontot (22 b kap. 3 § SFL och 2 kap. 16 § IDKAL).

Hemvist

Hemvistbegreppet är viktigt eftersom syftet med bestämmelserna är att utbyta kontrolluppgifter för personer och enheter när dessa har hemvist i ett land och tillgångar i ett annat.

Med hemvist i ett annat land avses att en fysisk person eller en enhet har sin skatterättsliga hemvist i det andra landet. Detta gäller även dödsbo efter en person som hade sin skatterättsliga hemvist där. För att en fysisk person eller enhet ska ha skatterättlig hemvist i ett land ska personen eller enheten vara obegränsat skattskyldig i det landet. Om en enhet inte har någon skatterättslig hemvist ska den behandlas som om den har sin skatterättsliga hemvist i den stat eller jurisdiktion där platsen för dessa faktiska företagsledning finns (2 kap. 14 § IDKAL).

På OECD:s webbplats finns en portal om automatiskt informationsutbyte. För att underlätta bedömningen kommer det att finnas beskrivningar på när en person eller en enhet ska anses ha skatterättslig hemvist (prop. 2015/16:29 s. 84). Informationen kommer att finnas under CRS Implementaion and Assistance. De principer som olika länder använder för att avgöra om någon är obegränsat skattskyldig medför att en person eller en enhet kan ha skatterättslig hemvist i mer än ett land.

Fysiska personer

Rapporteringsskyldiga finansiella institut ska lämna kontrolluppgifter för fysiska personer som har hemvist i ett annat land om personen har ett rapporteringspliktigt konto och anses vara innehavare av kontot (22 b kap. 3 § SFL). Detta innebär att inte bara den som står registrerad för kontont utan även vissa ombud, förvaltare och förmånstagare anses vara innehavare av kontot (2 kap. 16 § och 8 kap. 4-5 §§ IDKAL).

Om en eller flera fysiska personer som har hemvist i ett annat land har ett bestämmande inflytande över en passiv icke-finansiell enhet ska det finansiella instiutet även lämna kontrolluppgift för dessa personer.

Företag (enheter)

I lagtexten har man man valt att använda sig av begreppet enhet i stället för företag. Med en enhet avses en juridisk person eller en annan juridisk konstruktion t.ex. ett bolag, en delägarbeskattad juridisk person, en trust eller en stiftelse (2 kap. 22 § IDKAL). Även svenska värdepappersfonder och specialfonder är sådana andra juridiska konstruktioner som är enheter trots att de inte är juridiska personer (prop. 2015/16:29 s. 108).

De enheter för vilka kontrolluppgift ska lämnas är sådana som (6 kap. 1 § IDKAL)

• har hemvist i ett annat land
• är passiva icke-finansiella enheter där det bestämmande inflytandet innehas av en eller flera fysiska personer som har hemvist i ett annat land.

När det gäller passiva icke-finansiella enheter ska kontrolluppgift lämnas både för enheten och för de fysiska personerna med bestämmande inflytande (22 b kap. 3 § andra stycket SFL). Det saknar betydelse om enheten har hemvist i Sverige eller i något annat land. Det avgörande är i stället om personerna med det bestämmande inflytandet har hemvist i ett annat land än Sverige eller USA (prop. 2015/16:29 s. 212).

Passiva icke-finansiella enheter

En passiv icke-finansiell enhet är en enhet som varken är ett finansiellt institut eller en aktiv icke-finansiell enhet (2 kap. 22 § IDKAL). Vad som är en aktiv icke-finansiell enhet framgår av 2 kap. 2–4 §§ IDKAL. Till exempel anses en enhet vara en aktiv icke-finansiell enhet om enhetens intäkter till mindre än 50 procent utgörs av passiva inkomster, och enhetens tillgångar till mindre än 50 procent utgörs av tillgångar som genererar eller innehas i syfte att generera passiva inkomster.

Exempel på passiv inkomst är följande (2 kap. 19 § IDKAL och prop. 2015/16:29 s. 106):

• utdelning
• ränta
• hyra
• royalty
• kapitalvinst.

En enhet anses också vara en aktiv icke-finansiell enhet om dess andelar är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad.

Om enheten inte omfattas av något av kriterierna i 2 kap 2-4 §§ IDKAL är det frågan om en passiv icke-finansiell enhet.

Begreppet bestämmande inflytande

Definitionen på en person med bestämmande inflytande är en fysisk person som utövar kontroll över en enhet (2 kap. 18 § IDKAL).

Vilka personer som är personer med bestämmande inflytande ska bedömas i enlighet med vad som anges i rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (Financial Action Task Force, FATF). Av kommentaren till rekommendationerna framgår bl.a. att ett bestämmande inflytande kan anses uppkomma om en person äger mer än 25 procent av bolaget.

Kontroll kan utövas genom ägarintresse eller på något annat sätt. Om en fysisk person som utövar kontroll genom ägarintresse är en person med bestämmande inflytande beror på enhetens ägarstruktur (prop. 2015/16:29 s. 175).