OBS: Detta är utgåva 2016.9. Visa senaste utgåvan.

Skuldsanering är en möjlighet för svårt skuldsatta personer att lösa sina ekonomiska problem.

Syftet med en skuldsanering

Det huvudsakliga syftet med lagen om skuldsanering är att den ska vara rehabiliterande på så sätt att svårt skuldsatta personer får en möjlighet att lösa sina ekonomiska problem. De ska på det sättet få en chans till ett dräg­ligare och mer samhälls­nyttigt liv. En skuldsanering medför flera positiva effekter för gäldenären. Förutom att han eller hon blir kvitt sin skuldbörda så motiveras även personen att förbättra sin ekonomiska situation över huvud taget. Samtidigt måste rehabiliteringssyftet vägas mot borgenär­ernas intressen av att få betalt för sina fordringar.

Ett annat syfte är att möjligheterna till skuldsanering ska verka preventivt genom att det inte blir lika lätt att få krediter och att färre människor därför hamnar i situationer med en övermäktig skuld­börda.

Slutligen är ett syfte att borgenärerna ska gynnas av en skuldsanering på så sätt att gäldenären kan betala åtminstone någon del av sina skulder. I förlängningen bör också sam­hället i stort gynnas eftersom man kan förvänta sig att det kan bidra till ökade skatteintäkter och minskade sociala kostnader.

En skuldsanering måste bygga på ett ekonomiskt betraktelsesätt (prop 1993/94:123 s. 97).

Vilken verkan har ett beslut att inleda skuldsanering?

Om Kronofogden bedömer att gäldenärens ansökan varken ska avvisas eller genast avslås så ska myndigheten snarast besluta om att inleda ett skuldsaneringsförfarande (ett inledandebeslut) (14 § andra stycket SksanL).

Inledandebeslutet kungörs i Post- och Inrikes Tidningar så att var och en som har en fordran mot gälde­nären ska kunna anmäla denna till Kronofogden. I kungörelsen anges dagen för beslutet och vilken som är den sista dagen för att anmäla ford­ringar mot gäldenären. Borge­närerna har normalt en månad på sig att anmäla sina ford­ringar (15 § SksanL).

Fordran som inte anmäls i tid prekluderas

Om en borgenär inte anmäler sin fordran i rätt tid så faller denna bort (preklusion). Preklusion innebär att fordringen kommer att ingå i ett beslut om skuldsanering men borgenären får ingen betalning och kan inte heller i något annat sammanhang göra fordringen gällande mot gäldenären (23 § SksanL).

Beträffande redan kända borgenärer (d.v.s. huvudsakligen sådana som har tagits upp i gäldenärens ansökan eller som på annat sätt är kända) inträder ingen preklusion enbart av det skälet att borgenären underlåtit att anmäla sina fordringar ”i rätt tid”. Det är underlåtenheten att överhuvudtaget anmäla sin fordran i ärendet som kan leda till preklusion ( NJA 2004 s. 220). Skatteverket kan således anmäla en skattefordran så länge beslutet om skuldsanering inte har vunnit laga kraft.

Fordringar som uppkommit före inledandebeslutet påverkas

I en skuldsanering ska alla fordringar som har uppkommit före inledandebeslutet ingå (7 § SksanL). Det finns ingen särskild reglering i fråga om uppkomsten av skatte- och avgiftsfordringar. De allmänna principer som utarbetats genom domstolarnas praxis är alltså tillämpliga även på sådana fordringar.

Ett beslut om att inleda ett skuldsaneringsförfarande medför att sådana fordringar som har uppkommit före detta beslut inte kan verkställas i enlighet med UB:s regler. Kronofogden kan varken besluta om utmätning eller betalningssäkring för en sådan fordran (22 § SksanL).

Fordringar som uppkommit efter inledandebeslutet påverkas inte

En fordran på skatt eller avgift som uppkommit efter ett inledandebeslut ska redovisas och betalas av gäldenären som vanligt. Det kan alltså även bli fråga om verkställighet enligt utsökningsbalken för en sådan fordran. Fordringar som påförs av andra myndig­heter bevakas och överlämnas till KFM för verkställighet av de debiterande myndigheterna själva.

Om nya fordringar uppkommer kan Skatteverket i begränsade fall bevilja ett kort betalningsanstånd på grund av synnerliga skäl (63 kap. 15 § SFL). Det ska vara fråga om enstaka tillfälliga betalningssvårigheter som uppkommit oförvållat och som kan avhjälpas genom ett kortare anstånd (tre månader) med betalningen. Anstånd på annan grund är i princip utesluten.

Om nya fordringar uppkommer mellan inledandebeslutet och beslutet om skuldsanering så ska Skatteverket informera KFM om dessa i samband med Skatteverkets yttrande över förslaget till skuldsanering. Detta kan leda till att KFM avslår en ansökan om skuldsanering med motiveringen att förutsättningarna för skuldsanering inte är uppfyllda (13 § andra stycket SksanL).

Hur ska gäldenärens fordran på återbetalning av skatt hanteras vid ett skuldsaneringsförfarande?

Frågan om borgenärens rätt att i samband med en skuldsanering kvitta sin fordran mot en fordran som gäldenären har mot honom regleras inte i skuldsaneringslagen.

Möjligheten till kvittning vid skuldsanering avgörs enligt allmänna civilrättsliga principer. Eftersom kvittningen kan göras ända fram tills att beslutet om att bevilja skuldsanering vinner laga kraft, så kan det inträffa att statens fordran minskar genom kvittning som sker efter att Kronofogden redan har beslutat om betalplan. I de fallen ska gäldenären inte betala mer än beräknat utifrån vad fordran uppgår till efter kvittningen.

Kronofogden ska ta hänsyn till ett beräknat överskott av slutlig skatt när myndigheten beslutar om en betalningsplan (NJA 1999 s. 248). Det kan inträffa att det preliminära beloppet ändras när Skatteverket, efter det att skuldsaneringen vunnit laga kraft, fattar beskattningsbeslutet. Om överskottet visar sig överstiga det beräknade beloppet så ska gäldenären få mellanskillnaden. En borgenär kan i sådant fall överväga om han eller hon ska begära omprövning av skuldsaneringen. Skatteverket har sällan anledning att överväga detta om det inte är fråga om större belopp. Om överskottet understiger det beräknade beloppet kan gäldenären begära omprövning om denne i och med detta inte kan fullfölja betalningarna enligt planen.

Vilken verkan har ett beslut om skuldsanering?

Skuldsanering innebär att gäldenären genom ett beslut av Kronofogden (eller domstol) helt eller delvis befrias från ansvar för betalning av sina skulder (23 § SksanL). Genom beslutet befrias gäldenären även från betalning av fordringar som inte är kända i skuldsaneringsärendet.

En överenskommelse som innebär att gäldenären eller tredje man tillförsäkrar någon borgenär bättre villkor än enligt skuldsaneringen är ogiltig (35 § SksanL).

Vissa fordringar är undantagna

Kronofogden kan bestämma att vissa fordringar inte ska ingå i skuldsaneringen (7 § andra stycket SksanL).

Det finns även fordringar som alltid är undantagna från skuldsanering. Om Kronofogden har utmätt egendom innan inledandebeslutet så har denna fordran fått förmånsrätt och deltar inte i förfarandet. Det gör inte heller fordringar med panträtt till den del panten räcker till betalning.

Nytt: 2016-03-09

Uttrycket panträtt avser bara sådan panträtt som gäldenären har upplåtit i sin egen egendom. En fordran för vilken säkerhet har ställts av tredje man (tredjemanspant) omfattas av skuldsaneringen (Högsta Domstolen 2016-02-25 mål nr Ö 4325-14).

Om gäldenären helt eller delvis bestrider en fordran så anses denna vara tvistig och ska då inte heller vara med i förfarandet. Ett typfall på en tvistig fordran är alltså när gäldenären har överklagat en skattefordran. Skattefordringar för vilka anstånd har beviljats enligt bestämmelser i SFL ska också hållas utanför förfarandet. En fordran på familjerättsligt underhåll deltar normalt inte heller i ett skuldsaneringsförfarande (prop. 1993/94:123 s. 216), (7 § tredje stycket SksanL).

Efter en skuldsanering kan borgenären alltid kräva full betalning av en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för fordringen.

Frivilliga betalningar kan gäldenären inte få tillbaka

Om gäldenären betalar en fordran som ingår i skuldsaneringen efter det att skuldsaneringsförfarandet har inletts så kan gäldenären inte återkräva betalningen. Rättsläget är jämförbart med betalning av en fordran som har preskriberats (prop. 1993/94:123 s. 105 samt Hellners & Mellqvist, Skuldsaneringslagen [1 mars 2013, Zeteo] kommentaren till 23 § SksanL).

Det händer att Skatteverket skickar ut betalningskrav trots att skatteskulden ingår i en skuldsanering. Betalningskrav skickas ut automatiskt så länge skulden finns kvar på skattekontot. Det blir problem när gäldenären betalar skattefordran efter att Skatteverket felaktigt har skickat ut ett betalningskrav eller vidtagit andra åtgärder för att få betalt. Om en gäldenär betalar en skattefordran som ingår i en skuldsanering ska Skatteverket återbetala pengarna till gäldenären om betalningen inte kan anses som frivillig. En återbetalning ska bara göras med det belopp som överstiger vad gäldenären totalt ska betala enligt beslut om skuldsanering.

Vid återbetalning med anledning av en ofrivillig inbetalning under skuldsanering behöver bestämmelserna om hinder mot återbetalning inte beaktas.

Vad händer om gäldenären avlider?

En ansökan om skuldsanering förfaller om gäldenären avlider (32 § tredje stycket SksanL). Om gäldenären avlider efter det att skuldsanering har beviljats så gäller beslutet även för gäldenärens dödsbo om beslutet hade vunnit laga kraft när gäldenären avled. Om skuldsaneringen innehåller en betalningsplan bör dödsboet kunna göra gällande det uppskov med betalningen som planen innebär (Hellners & Mellqvist, Skuldsaneringslagen [1 mars 2013, Zeteo] kommentaren till 32 § SksanL). I bouppteckningen ska skulden tas upp enligt skuldsaneringsbeslutet.

Vilken betydelse för svenska fordringar har en skuldsanering som har beslutats i ett annat land?

Möjligheten att få skuldsanering finns även i andra länder än Sverige, t.ex. i våra nordiska grannländer. Sverige har dock inte träffat några mellanstatliga överenskommelser inom detta område.

Läs här om hantering av en eventuell avbetalningsplan.

En skuldsanering har endast rättsverkan i den beslutande staten. Ett skuldsaneringsbeslut som meddelas i ett annat land har därför inte någon rättsverkan i Sverige såvitt avser sådana svenska fordringar där Skatteverket företräder staten. Om en skuldsanering eller motsvarande har meddelats i ett insolvensförfarande som omfattas av förordning nr 1346/2000 om insolvensförfaranden (EU:s insolvensförordning) har beslutet dock rättsverkan inom hela EU med undantag för Danmark. Av bilaga A och B till förordningen framgår vilka förfaranden som medlemsstaterna har anmält. Ett beslut om skuldavskrivning som meddelats inom ramen för ett sådant ­förfarande har därför rättsverkan inom hela EU.

Även gäldenärer i andra EU-länder kan ansöka om skuldsanering

Om gäldenären beviljas skuldsanering i ett annat land kan han eller hon tänkas komma in med en begäran till Skatteverket om mot­svarande eftergift för svenska skatter m.m. Tidigare har det ansetts att en sådan begäran inte kunde tas upp som en ansökan om skuldsanering eller nedsättning av fordran eftersom gälde­nären inte har hemvist i Sverige (4 § SksanL). EU-domstolen har dock den 8 november 2012 ansett att hemvistkravet i 4 § SksanL strider mot artikel 45 i FEUF, skyddet för fri rörlighet för personer (461/11, Radziejewski). KFM ska pröva om omständigheterna är sådana att det är klarlagt att sökanden har en sådan stark och faktisk anknytning till Sverige att skuldsanering kan komma ifråga.

Den reviderade insolvensförordningen

Skuldsanering kommer i framtiden att vara ett sådant insolvensförfarande som omfattas av den reviderade insolvensförordningen. Förordningen träder ikraft i juni 2017.

Förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt

I ett kommande lagförslag (lagrådsremiss Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt) föreslår regeringen att fler evighetsgäldenärer ska få möjlighet att ansöka om och genomgå skuldsanering. Det föreslås också företagare ska få förbättrade möjligheter till skuldsanering.

De nya bestämmelserna syftar till att fler evighetsgäldenärer ska erbjudas en möjlighet att starta om på nytt utan en betungande skuldbörda. Förslagen handlar bl.a. om att förenkla ansökningsförfarandet, nyansera kravet på överskuldsättning och underlätta gäldenärens betalningar. Det ska också gå snabbare än i dag att ta sig igenom skuldsaneringsförfarandet.

Regeringen föreslår också en ny lag om skuldsanering för företagare. Genom denna ska en särskild form av skuldsanering (F-skuldsanering) erbjudas överskuldsatta personer som är eller har varit engagerade i en näringsverksamhet som drivits på ett försvarligt och lojalt sätt. Förslaget syftar till att förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige och till att gynna det tillväxtfrämjande entreprenörskapet.

De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 november 2016.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-461/11 [1]
  • HD 2016-02-25, mål nr Ö 4325-14 [1]
  • NJA 1999 s. 248 [1]
  • NJA 2004 s. 220 [1]

EU-författningar

  • RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1993/94:123 Skuldsaneringslag [1] [2] [3]

Ställningstaganden

  • Betalning av en skattefordran som ingår i en skuldsanering [1]
  • Är det möjligt att bevilja betalningsanstånd på grund av synnerliga skäl när den betalningsskyldige har beviljats skuldsanering? [1]

Övrigt

  • lagrådsremiss Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt [1]