OBS: Detta är utgåva 2016.9. Visa senaste utgåvan.

Spärrbeloppet uttrycks ofta som ett bråktal, där täljaren är den utländska inkomsten och nämnaren är den sammanlagda inkomsten, som multipliceras med den svenska skatten.

Spärrbeloppet är den svenska skatten på den utländska inkomsten

Spärrbeloppet är en beräkning av hur stor del av den svenska skatten som är hänförlig till de utländska inkomsterna.

Ofta uttrycks spärrbeloppet som ett bråktal, där täljaren är den utländska inkomsten och nämnaren är den sammanlagda inkomsten, som multipliceras med den svenska skatten på den sammanlagda inkomsten:

Man bortser från avdrag för utländsk skatt

Om den skattskyldige har begärt och medgetts avdrag för utländsk skatt som ska avräknas ska spärrbeloppet beräknas som om avdraget inte hade gjorts (2 kap. 9 § andra stycket AvrL). Det innebär att ett eventuellt avdrag för den utländska skatten ska återläggas och inte minska den utländska inkomsten (täljaren), den sammanlagda inkomsten (nämnaren) eller påverka den svenska skatten som ingår i spärrbeloppsberäkningen.

Det är bara avdrag för sådan utländsk skatt som avräkning kan medges för som ska återläggas vid spärrbeloppsberäkningen. Avser avdraget exempelvis utländsk skatt som, helt eller delvis, är uttagen i strid med aktuellt skatteavtal är det bara den del som är uttagen i enlighet med skatteavtalet som ska återläggas vid spärrbeloppsberäkningen.

När spärrbeloppet ska beräknas måste därför en fiktiv skatteuträkning göras där avdraget för den utländska skatten som avräkning kan medges för läggs tillbaka.

När avdrag har gjorts för den utländska skatt som ska avräknas, ska den skatteminskning som avdraget medfört även minska det belopp som ska avräknas.

Läs även om avdrag för utländsk skatt i inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet.

Exempel: spärrbeloppsberäkning när avdrag gjorts för den utländska skatten

Ett svenskt AB har, förutom inkomster från Sverige inkomster från stat A. Statlig inkomstskatt tas ut med 22 procent i Sverige. Bolaget har betalt utländsk skatt i stat A med 50 000 kr och har vid beskattningen gjort avdrag för hela denna utländska skatt. Den utländska nettoinkomsten är 52 000 kr efter bl.a. avdraget för den utländska skatten.

Bolaget redovisar ett överskott av näringsverksamhet på 100 000 kr vid beskattningen. Den svenska skatten enligt beskattningen är 22 000 kr.

När spärrbeloppet ska beräknas ska man bortse från avdrag för utländsk skatt. Avdraget på 50 000 kr läggs tillbaka och ska inte påverka den utländska inkomsten (täljaren) eller den sammanlagda inkomsten (nämnaren). Den svenska skatten beräknas på ett överskott på 150 000 kr och blir 33 000 kr.

Spärrbeloppet blir 22 440 kr ((utländsk inkomst 102 000 (52 000 + 50 000) / sammanlagd inkomst 150 000 (100 000 + 50 000)) x svensk skatt 33 000).

Eftersom spärrbeloppet är lägre än den avräkningsbara utländska skatten är det högst ett belopp motsvarande spärrbeloppet som kan avräknas. Detta belopp ska minskas med den skatteminskning som motsvarande avdrag har medfört. Ett avdrag motsvarande 22 440 kr ger en skatteminskning med 4 937 kr. Läs mer under Skatteeffekten av avdrag ska beaktas.

Man bortser från expansionsfond eller periodiseringsfond

Den utländska inkomsten (täljaren) och den sammanlagda förvärvsinkomsten (nämnaren) i spärrbeloppsberäkningen ska inte vara påverkade av avdrag för eller återföring av avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond (2 kap. 13 § AvrL).

Spärrbeloppsberäkning för fysiska personer

För en fysisk person beräknas spärrbeloppet i två delar:

  • Ett spärrbelopp beräknas för kapitalinkomsterna.
  • Ett spärrbelopp beräknas för förvärvsinkomsterna.

Att spärrbeloppet beräknas i två delar beror på att inkomstslaget kapital beskattas med en proportionell skatt medan förvärvsinkomsterna beskattas med en progressiv skatt.

De båda spärrbeloppen läggs därefter samman till ett totalt spärrbelopp (2 kap. 10 § första stycket AvrL).

Om en person har utländska inkomster enbart i inkomstslaget kapital och inkomstslaget kapital utvisar underskott ger en spärrbeloppsberäkning ett spärrbelopp på noll kronor. Avräkning kan då bara medges med ett lägsta belopp, se nedan under Minsta spärrbelopp.

Om personen däremot både har utländska kapitalinkomster och utländska förvärvsinkomster ska det göras två spärrbeloppsberäkningar. Spärrbeloppet för kapitalinkomsterna blir noll kronor eftersom där finns ett underskott. Spärrbeloppet för förvärvsinkomsterna kan emellertid vara så stort att hela eller delar av den utländska skatten på kapitalinkomsten kan avräknas eftersom det är det totala spärrbeloppet som jämförs med summan av de avräkningsbara utländska skatterna när man tar ställning till vilket belopp som högst kan avräknas.

Exempel: spärrbeloppsberäkning för fysisk person

I exemplet bortses från grundavdrag och skattereduktioner.

Kommunal inkomstskatt uppgår till 30 procent och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst uppgår till 20 procent på den inkomst som överstiger 400 000 kr.

En person bosatt i Sverige har haft följande inkomster efter avdrag för utgifter:

Inkomstslag

Svensk inkomst

Utländsk inkomst

Utländsk skatt

Tjänst

400 000

100 000

30 000

Kapital

50 000

50 000

7 500

Personens svenska skatt före avräkning är följande:

Svensk skatt

Belopp

Kommunal inkomstskatt

150 000

Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst

20 000

Statlig inkomstskatt på kapital

30 000

Spärrbeloppet beräknas i följande steg:

  1. Spärrbeloppet på förvärvsinkomst: (Utländsk inkomst 100 000 / sammanlagd förvärvsinkomst 500 000) x (kommunal skatt 150 000 + statlig skatt 20 000) = 34 000
  2. Spärrbeloppet på kapitalinkomst: (Utländsk inkomst 50 000 / kapitalinkomst 100 000) x statlig skatt 30 000 = 15 000
  3. Totalt spärrbelopp: 34 000 + 15 000 = 49 000

Det totala spärrbeloppet jämförs med den totala utländska avräkningsbara skatten 37 500 kr. Avräkning medges med det lägsta av beloppen. Eftersom den utländska skatten är lägre än spärrbeloppet medges avräkning med 37 500 kr.

Spärrbeloppsberäkning för juridiska personer

Juridiska personer har bara ett inkomstslag, inkomst av näringsverksamhet. Därför görs en spärrbeloppsberäkning där alla utländska inkomster och skatter beaktas samtidigt.

Minsta spärrbelopp

Spärrbeloppet anses alltid uppgå till minst 500 kr, men det får inte vara högre än summan av statlig och kommunal inkomstskatt och sådan avkastningsskatt som tas ut på pensionsutfästelser i balansräkningen (2 kap. 9 § tredje stycket AvrL).

Även i situationer där spärrbeloppet blir noll anses det vara 500 kr. Avräkning kan då ske med 500 kr om summan av statlig och kommunal inkomstskatt samt avkastningsskatt som tas ut på pensionsutfästelser i balansräkningen är 500 kr eller mer. Spärrbeloppet kan bli noll när exempelvis nollresultat eller underskott redovisas eftersom den sammanlagda inkomsten då anses vara noll och den utländska inkomsten inte kan vara högre än den sammanlagda inkomsten (RÅ 2001 ref. 43).

Om avdrag har gjorts för den utländska skatten ska skatteeffekten av avdraget beaktas även när avräkning medges med detta minsta belopp.

Skatteverket anser att begränsningen av spärrbeloppet till summan av statlig och kommunal inkomstskatt (utan beaktande av eventuella skattereduktioner) och avkastningsskatt som tas ut på pensionsutfästelser i balansräkningen även gäller i vissa situationer där avdrag gjorts för den utländska skatten. De situationer som avses är när avdrag har gjorts för den utländska skatten och spärrbeloppet därför har beräknats utan beaktande av detta avdrag. Spärrbeloppet kan då i vissa situationer överstiga den skatt som tas ut på inkomsten före avräkningen.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2001 ref. 43 [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt [1] [2] [3] [4]

Ställningstaganden

  • Avräkning utländsk skatt - begränsning av spärrbeloppet till skatt före avräkning [1]