OBS: Detta är utgåva 2016.9. Visa senaste utgåvan.

Det utvidgade reparationsbegreppet innebär att vissa ändringsarbeten på en byggnad som har karaktär av ombyggnad får dras av omedelbart som reparationsarbete.

Vissa ändringsarbeten på en byggnad behandlas som reparation

Vissa ändringsarbeten på en byggnad ska behandlas som utgifter för reparation och underhåll. Villkoret är att de kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet. Hit räknas inte åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden (19 kap. 2 § IL).

Att arbetena på en byggnad ska behandlas som utgifter för reparation och underhåll innebär att man får göra avdrag för dem direkt. Detta gäller även om utgifterna har fördelats på flera år i räken­skap­erna.

I ett fall medgavs inte direkt avdrag för vissa elinstallations- och ventilationsarbeten som uppkommit i samband med flyttning av maskiner. Högsta förvaltnings­dom­stolen ansåg att det var fråga om utgif­ter för sådana installationer som ska hänföras till bygg­nadsin­ven­tarier. Avdrag skulle i stället medges enligt bestämmelserna om värde­minskningsavdrag för inventarier (RÅ 1994 not. 195).

Det utvidgade reparationsbegreppet gäller ändringsarbeten som man normalt kan räkna med i den bedrivna näringsverksamheten.

Exempel på detta kan vara:

  • flytt­ning och omdisponering av maskiner och flyttning av inner­väggar i ett industriföretag under förutsättning att ändringarna föranletts av nyan­skaffning av maskiner, ändrade till­verk­nings­metoder eller rationali­seringsåtgärder.
  • omdisponering av ekonomi­bygg­nad i jordbruk vid om­läggning av driften från en sorts djurproduktion till en annan. Utgifterna kan t.ex. avse nya öppningar för fönster och dörrar, flytt av innerväggar eller inredning.

Utgifter för sådana ändringsarbeten ska i sådana fall behandlas som utgifter för reparation och underhåll.

Det utvidgade reparationsbegreppet gäller oavsett om den som har utgiften är ägare eller har nyttjanderätt till fastigheten. För nyttjanderättshavarens förbättringar ska bestämmelserna i 19 kap. 26–29 §§ IL tillämpas.

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom uttalat att det ska vara fråga om mindre ändringsarbeten som med viss regelbundenhet kan förväntas uppkomma i verksamheten (HFD 2012 ref. 15). Detta gäller även beträffande fastighetsförvaltning. HFD uttalar att bestämmelsen inte omfattar ändringsarbeten som i första hand föranletts av att en byggnad har ett omfattande renoveringsbehov, och som i praktiken resulterar i vad som kan beskrivas som en helt ny byggnad och endast i mindre utsträckning kan förklaras av de krav avseende utformning som befintliga eller nya hyresgäster har ställt. Byggnaden som målet gällde genomgick mycket omfattande arbeten. Kostnaden per kvadratmeter var mycket hög och en tredjedel av byggnaden fick ett nytt användningsområde.

Av en dom från Kammarrätten i Stockholm framgår att det skall vara fråga om åtgärder som normalt kan påräknas i den i byggnaden bedrivna verksamheten (KRNS 2003-04-16, mål nr 7905-2000). I det aktuella målet var det fråga om flytt av ett petrokemiskt laboratorium från en annan ort till den aktuella byggnaden. Ändringarna bestod bl.a. i uppförande av ett nytt våningsplan och därtill hörande väggar. Den verksamhet som bedrevs i byggnaden hade inte behov av ändringarna. Istället var behovet föranlett av den verksamhet som tidigare bedrivits i den andra byggnaden. Kammarrätten uttalade att eftersom ombyggnaden föranleddes av en annan verksamhet än den som tidigare bedrivits i byggnaden kan ombyggnadsåtgärderna inte hänföras till det utvidgade reparationsbegreppet.

Bestämmelsen ska inte tillämpas om ändringsarbetena är så omfattande att de medför en väsentlig förändring av byggnaden. I förarbetena nämndes det fall att en verkstadsbyggnad byggs om för att i stället användas för affärs-, kontors- eller lagringsändamål (prop. 1969:100 s. 53). Detsamma gäller när bostadslägenheter byggs om till affärs- och kontorslokaler och ingrepp i bärande konstruktioner eller den nya stommen för vatten och avlopp i annan bemärkelse än utbyte av befintliga stammar (prop. 1999/00:100 s. 206). En ombyggnad från hotellokaler till kontorslokaler (RÅ 1983 ref. 1:39) eller från kontorslokaler till hotellokaler bör även anses utgöra en sådan förändring (KRNS 2009-02-06, mål nr 3667-08).

Praxis för det utvidgade reparationsbegreppet

För det utvidgade reparationsbegreppet finns ytterligare ett antal rättsfall som belyser problematiken.

  • Vissa ingrepp och säkerhetsfrämjande åtgärder i banklokaler omfattas inte av det utvidgade reparationsbegreppet (RÅ 1979 ref. 1:86).
  • Omedelbart avdrag har vägrats då hotellokaler och personalutrymme byggdes om till datacentral och kontor (RÅ 1983 ref. 1:39).
  • Omedelbart avdrag har fått göras för utgifter för modernisering av jordbruksdrift (RÅ 1985 ref. 1:32).
  • Ändringsarbeten på ekonomibyggnad belägen på jordbruksfastighet har medfört en rationellare drift av verksamheten och inneburit en upprustning av personalutrymme. Avdrag har medgivits direkt (RÅ 1985 ref. 1:50).
  • Omedelbart avdrag har vägrats för utgifter för tillbyggnad av ett mjölkrum (RÅ 1987 ref. 87).
  • Uppförande av förmanshytter omfattades av det utvidgade reparationsavdraget (RÅ 2003 not. 115).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2012 ref. 15 [1]
  • KRNS 2009-02-06, mål nr 3667-08 [1]
  • RÅ 1979 ref. 1:86 [1]
  • RÅ 1983 ref. 1:39 [1] [2]
  • RÅ 1985 ref. 1:32 [1]
  • RÅ 1985 ref. 1:50 [1]
  • RÅ 1987 ref. 87 [1]
  • RÅ 2003 not. 115 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2]

Propositioner

  • Proposition 1969:100 Ändrade avskrivningsregler vi inkomstbeskattningen för rörelse- och hyresfastigheter [1]
  • Proposition 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårproposition [1]