OBS: Detta är utgåva 2016.9. Visa senaste utgåvan.

Förutsättningar för kvittning vid en företagsrekonstruktion

Kvittning innebär att en fordran räknas av mot en motfordran så att de båda fordringarna upphör att gälla till den del de täcker varandra.

Högsta domstolen har kommit fram till att staten, i egenskap av gäldenär, i princip har samma möjligheter som andra gäldenärer att lämna en kvittningsförklaring (NJA 2005 s. 3).

Avräkning enligt skatteförfarandelagen och avräkningslagen går före kvittning

Innan det kan bli aktuellt med kvittning måste man se om man kan göra avräkningar enligt skatteförfarandelagen eller avräkningslagen. Krediteringar (plusposter) på skattekontot ska i första hand avräknas mot andra skatter och avgifter inom skattekontot, enligt skatteförfarandelagen. I andra hand ska Kronofogden avräkna enligt avräkninslagen. Om det efter detta uppstår ett överskott, eller om avräkningsreglerna i skatteförfarandelagen eller avräkningslagen inte går att tillämpa, kan det bli aktuellt med kvittning enligt lagen om företagsrekonstruktion.

Skatteverket har i praxis ansetts ha rätt att under en företagsrekonstruktion avräkna t.ex. överskjutande mervärdesskatt som har uppkommit under rekonstruktionen, mot sådana skattekontoskulder som uppkommit före ansökan om rekonstruktion (se Skatteverkets rättsfallskommentar Företagsrekonstruktion; avräkning/kvittning under rekonstruktionen). Man kan alltså göra en avräkning enligt skatteförfarandelagen oberoende av kvittningsbegränsningen i lagen om företagsrekonstruktion, på samma sätt som avräkning enligt avräkningslagen i praxis fått företräde framför de kvittningsbegränsningar som anges i konkurslagen (NJA 2006 s. 592).

Avräkningar påverkar ackord

De avräkningar som görs på skattekontot under en företagsrekonstruktion har enligt Skatteverkets uppfattning kvittningseffekt vid en förhandling om offentligt ackord. Det innebär att avräkningen minskar de fordringar som ingår i det offentliga ackordet. Skatteskuldernas omfattning måste därför löpande stämmas av under rekonstruktionen. Skatteverket måste också anmäla till rekonstruktören att det finns skulder som satts ned genom avräkning, och att dessa belopp inte ska ingå i den slutliga ackordsförhandlingen. Denna anmälan måste göras senast inför det borgenärssammanträde då borgenärerna ska rösta om förslaget till offentligt ackord. De skuldbelopp som Skatteverket har godtagit vid borgenärssammanträdet är också vad som kommer att gälla som ackorderat fordringsbelopp.

Även fordringar som har betalats genom avräkning enligt avräkningslagen ska tas bort från ackordet på motsvarande sätt.

Undantag: ackord utan hänsyn till avräkning i vissa fall

Skatteverket kan i undantagsfall avstå från att ta hänsyn till avräkningen, t.ex. då det i en rekonstruktion ingår att göra en större nyinvestering i maskiner, vilket tillfälligt genererar en större överskjutande ingående mervärdesskatt. Det kan vara rimligt att gäldenären som ett led i finansieringen av rekonstruktionen beviljas ackord, utan att man tar hänsyn till den avräkning som följer på den överskjutande ingående mervärdesskatten. Det saknar i dessa fall betydelse om avräkningen skett före eller efter den slutliga ackordsförhandlingen eller om avräkning görs mot en ”gammal” fordran eller ej.

Utbetalning för husarbete kan inte avräknas

En fordran på utbetalning för husarbete kan inte hanteras via skattekontot och omfattas därför inte av avräkningsmöjligheten enligt skatteförfarandelagen. Utbetalning för husarbete omfattas inte heller av avräkningsmöljligheterna i avräkningslagen (se 1 och 2 § § AvrL).

Kvittning enligt lagen om företagsrekonstruktion

Under en företagsrekonstruktion får en borgenär kvitta sin fordran mot gäldenärens fordran om båda fordringarna har uppkommit före tidpunkten för ansökan om företagsrekonstruktion (2 kap. 21 § FrekL). Fordran och motfordran ska alltså stå mot varandra vid den kritiska tidpunkten, d.v.s. dagen före ansökan om rekonstruktion.

Till skillnad mot vad som gäller vid kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer behöver fordringarna inte vara förfallna till betalning för att kvittning ska få göras. Kvittningsreglerna i lagen om företagsrekonstruktion har företräde framför de allmänna civilrättsliga principerna för kvittning.

Begränsningar i kvittningsrätten

Begränsningarna i borgenärens kvittningsrätt enligt lagen om företagsrekonstruktion överensstämmer med de begränsningar i borgenärernas rätt att kvitta vid konkurs.

Utbetalning av skattekontoöverskott

I likhet med vad som gäller vid en konkurs kan Skatteverket under en företagsrekonstruktion kvitta gäldenärens fordran på utbetalning av ett överskott på skattekontot mot t.ex. en regressfordran på en utbetalad lönegaranti. Förutsättningen är att både statens regressfordran och gäldenärens fordran på återbetalning av skatt har uppkommit före ansökan om rekonstruktion (jämför NJA 2012 s. 876 om kvittning i konkurs). Läs mer om tidpunkten för lönegarantiregressens uppkomst.

Det är först när länsstyrelsen har betalat ut lönegarantibeloppet som staten träder in i arbetstagarens rätt mot gäldenären (28 § LGL). Det krävs alltså att länsstyrelsen har betalat ut lönegarantibeloppet för att Skatteverket ska kunna göra en kvittningsförklaring.

Staten har rätt till ränta på det utbetalade lönegarantibeloppet (NJA 1998 s. 219) och statens kvittningsrätt omfattar även fordran på ränta. Räntan ska beräknas fram till den tidpunkt då kvittningen är möjlig.

Utbetalning för husarbete

Skatteverket kan kvitta en fordran på utbetalning för husarbete mot t.ex. en skattefordran eller lönegarantiregressfordran, förutsatt att de fordringar som ställs mot varandra har uppkommit före ansökan om rekonstruktion. Läs mer om tidpunkten för uppkomsten av fordran på husarbete.

Kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer

I de fall både borgenärens fordran och gäldenärens motfordran har uppkommit efter att en rekonstruktion har inletts kan Skatteverket under rekonstruktionen genomföra en kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer. För detta krävs dock att förutsättningarna för en sådan kvittning är uppfyllda. Bland annat måste båda fordringarna ha förfallit till betalning.

Om en fordran har uppkommit före ansökan om rekonstruktion, och den andra fordran har uppkommit efter att rekonstruktionen har inletts, kan någon kvittning däremot inte göras. Den ”gamla” fordran som uppkommit före ansökan om rekonstruktion omfattas av bestämmelserna i lagen om företagsrekonstruktion. Om en borgenär skulle ha rätt att kvitta en fordran som har uppkommit efter rekonstruktionen mot en fordran som ingår i rekonstruktionsförfarandet medför det att andra borgenärers rätt kan bli lidande.

Överprövning av ett kvittningsbeslut

Skatteverkets beslut att kvitta kan inte överklagas. En eventuell prövning av kvittningsfrågan kan göras när rätten ska fastställa den borgenärskrets som får delta i ett offentligt ackord (3 kap. 3 § FrekL). Läs mer om gäldenärens möjligheter till överprövning av ett kvittningsbeslut.

Förbud att kvitta ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning mot en skatteskuld

Skatteverket får inte kvitta ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning mot en skatteskuld (71 kap. 4 § SFL). Kvittningsförbudet gäller även för ersättningar som har beslutats enligt ersättningslagen.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 1998 s. 219 [1]
  • NJA 2005 s. 3 [1]
  • NJA 2006 s. 592 [1]
  • NJA 2012 s. 876 [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter [1]
  • Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion [1]
  • Lönegarantilag (1992:497) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]

Rättsfallskommentarer

  • Företagsrekonstruktion; avräkning/kvittning under rekonstruktionen [1]