OBS: Detta är utgåva 2017.1. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket har vissa möjligheter att få betalning för fordringar genom att fatta kvittningsbeslut med stöd av allmänna civilrättsliga principer.

En kvittning kan vara frivillig eller tvungen

En kvittning kan vara frivillig, om parterna är överens om att kvittning ska ske. Överenskommelse om frivillig kvittning kan inte ske vid konkurs och företagsrekonstruktion.

Kvittning kan även genomföras tvångsvis, genom att en av parterna lämnar en kvittningsförklaring (s.k. tvungen kvittning).

Förutsättningar för civilrättslig kvittning

Rätten till civilrättslig (tvungen) kvittning framgår inte genom lagstiftningen utan följer av allmänna rättsgrundsatser.

Vid konkurs och företagsrekonstruktion gäller särskilda regler om kvittning. Dessa regler har företräde framför de civilrättsliga principerna för kvittning.

Nytt: 2017-03-10

Fordringsförhållandet måste vara ömsesidigt

En grundläggande förutsättning för kvittning är att det finns ett ömsesidigt fordringsförhållande mellan två parter, annars kan kvittning inte ske utan att parternas förmögenhetsförhållanden påverkas. Ett exempel på en situation där kvittning inte är möjlig på grund av att det inte finns något ömsesidigt fordringsförhållande är om ett konkursbo har rätt till utbetalning av rot- och rutarbete samtidigt som konkursgäldenären har skulder till staten.

Fordran ska vara gällande

Gäldenärens motfordran på borgenären måste vara gällande. Det innebär att den inte får vara preskriberad. I preskriptionslagen finns ett undantag som innebär att en preskriberad motfordran får användas för kvittning om den inte var preskriberad när gäldenären fick den, och inte heller när huvudfordran uppkom (10 § PreskL). Detta gäller dock endast om övriga förutsättningar för kvittning är uppfyllda. Observera att det inte finns något sådant undantag för fordringar som preskriberas enligt SPL.

Nytt: 2017-03-10

När det gäller statliga fordringar som omfattas av SPL måste kvittningsförklaringen därför lämnas före preskriptionstidpunkten (jfr NJA 1892 s 392 och Lindskog 1993, Kvittning s. 555). Skatteverket lämnar en kvittningsförklaring genom att sända ut ett kvittningsbeslut till motparten.

Fordran ska vara förfallen till betalning

Både huvudfordran och motfordran ska vara förfallna till betalning vid kvittningstillfället.

Fordrans karaktär

Vissa fordringar är av det slaget att sociala skäl talar för att en gäldenär inte bör ha rätt att använda motfordran för kvittning. Som exempel på sådana fordringar kan nämnas:

  • lönefordringar, där arbetsgivarens kvittningsrätt mot en arbetstagares lönefordran är inskränkt (se lagen [1970:215] om arbetsgivares kvittningsrätt)
  • fordringar på underhållsbidrag, som avser att trygga en persons försörjning
  • vissa skadestånd som har stark personlig prägel (se skadestånd som undantas från utmätning enligt 5 kap. 7 § UB).

En utgångpunkt är att om en fordran är utmätningsbar så finns inget grundläggande hinder mot kvittning (NJA 1986 s. 539, jämför även Gregow, Utsökningsrätt, s. 141–146 avseende utmätningsförbud för viss egendom).

Vad har Skatteverket för möjlighet att kvitta?

Högsta domstolen har kommit fram till att staten, i egenskap av gäldenär, i princip har samma möjligheter som andra gäldenärer att avge en kvittningsförklaring (NJA 2005 s. 3).

Överskott på skattekontot

Krediteringar (plusposter) på skattekontot avräknas i första hand mot den sammanlagda skatte- och avgiftsskulden inom skattekontot (62 kap. 11 § SFL). Om det uppstår ett överskott på skattekontot ska avräkning enligt avräkningslagen ske mot andra allmänna mål innan en eventuell återbetalning blir aktuell.

Dessa särskilda regler om avräkning enligt skatteförfarandelagen och avräkningslagen har företräde framför kvittning. Om det efter avräkning ändå uppstår ett överskott på skattekontot kan det bli aktuellt med kvittning enligt civilrättsliga principer.

En fordran på utbetalning av överskott på skattekontot förfaller till betalning när skattekontot är avstämt med ett överskott. Om det finns hinder mot återbetalning enligt skatteförfarandelagen så är beloppet inte förfallet till betalning.

Utbetalning av rot- och rutarbete

Den som köper hushållsarbete (rot- och rutarbete) kan få en skattereduktion enligt reglerna i husförfarandelagen. Köparen ansöker inte själv om utbetalning av rot- och rutarbete utan det är den som utfört arbetet som ansöker om utbetalning.

Utbetalning av rot- och rutarbete ska göras till ett konto som utföraren ska ha anmält (12 § HUSFL). Eftersom utbetalningen inte sker via skattekontot är det inte möjligt att avräkna denna utbetalning mot skatteskulder enligt skatteförfarandelagen. Avräkningslagen är inte tillämplig på utbetalning av rot- och rutarbete (1 § AvrL).

Utförarens fordran på Skatteverket som rör en utbetalning av rot- och rutarbete förfaller till betalning i och med beslutet om utbetalning. När fordran har förfallit till betalning kan Skatteverket kvitta utbetalningen mot Skatteverkets förfallna fordran mot utföraren.

Rättegångskostnad

Om Skatteverket är part i en allmän domstol kan Skatteverket förpliktas att enligt 18 kap. rättegångsbalken betala gäldenärens rättegångskostnader. Det kan t.ex. handla om att återkalla en konkursansökan eller att väcka talan om bättre rätt till egendom.

En gäldenär eller annan enskild, t.ex. tredje man, som vinner ett överklagat utmätningsmål kan med stöd av regeringsformen, under vissa förutsättningar, ha rätt till ersättning av staten för sina rättegångskostnader.

Gäldenärens fordran på staten för rättegångskostnader förfaller till betalning när domstolen beslutar i kostnadsfrågan. Skatteverket kan därefter använda gäldenärens fordran på rättegångskostnad för kvittning mot Skatteverkets förfallna fordran mot gäldenären.

För att förhindra en kvittning kan en gäldenär som har rätt till ersättning överlåta eller pantsätta sin fordran till någon annan (t.ex. sitt ombud eller biträde) innan ersättningen betalas ut. Man kan överlåta eller pantsätta en fordran som ännu inte har intjänats. För att en sådan överlåtelse ska vara sakrättsligt skyddad krävs att Skatteverket har underrättats om överlåtelsen – denuntiation (NJA 2005 s. 871). För att en pantsättning ska vara giltig krävs förutom underrättelse att fordringen är tillräckligt bestämd (se Skatteverkets rättsfallskommentar Sakrättsligt skydd vid pantsättning av fordran på visst EU-stöd). Om fordran är överlåten eller pantsatt och en underrättelse om detta har skett kan någon kvittning inte ske.

Skadestånd

Under vissa förutsättningar kan staten bli skyldig att betala skadestånd (3 kap. SkadestL). För vissa typer av skadestånd råder förbud mot utmätning, t.ex. skadestånd på grund av kränkning. Skadestånd som undantas från utmätning får inte heller användas för att kvittas mot.

Utmätningsförbudet omfattar inte ersättning för rena förmögenhetsskador, d.v.s. skador utan samband med någon person- eller sakskada. Skatteverket har därför rätt att kvitta ett skadeståndsanspråk som riktats mot Skatteverket och som avser ren förmögenhtetsskada.

Kvittning kan ske när fordringarna har förfallit till betalning. Det finns ingen allmän bestämmelse som reglerar när ett skadestånd förfaller till betalning. Förfallodagen för ett skadeståndskrav får bestämmas med utgångspunkt i de rättsförhållanden som är aktuella i det enskilda fallet. Förfallodagen kan även bestämmas i samband med att skadeståndet fastställs.

Ersättning för ställd säkerhet

I samband med anstånd och slutlig skatt för skalbolag kan Skatteverket besluta att en säkerhet ska ställas. Om säkerheten inte behöver tas i anspråk ska Skatteverket, efter ansökan, besluta om en skälig ersättning för kostnaden att ställa säkerheten (58 kap. 4 § och 63 kap. 10 § SFL). Sådan ersättning för ställd säkerhet kan användas för kvittning mot Skatteverkets fordran mot gäldenären. En förutsättning är att båda fordringarna är förfallna till betalning. En ersättning för ställd säkerhet får inte betalas ut förrän beslutet har fått laga kraft mot Skatteverket (68 kap. 2 § SFL). Detta innebär att en fordran på ersättning för ställd säkerhet förfaller till betalning när ersättningsbeslutet har fått laga kraft mot Skatteverket.

Om Skatteverket har beviljat anstånd med betalning av skatt

Om en skattskyldig har rätt att få tillbaka för mycket betald skatt så får denna skatt inte tas i anspråk för att betala skatt som omfattas av ett anstånd (prop. 1996/97:100 s. 616). Samma begränsning bör även gälla vid kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer.

Om ett anstånd har beviljats för skattebeloppet får någon kvittning alltså inte göras för att betala den skatt som omfattas av anståndet. Däremot kan det finnas skäl att återkalla ett anstånd eller sätta ned ett anståndsbelopp om en skattebetalare får förbättrad ekonomi. Exempel på förbättrad ekonomi kan vara att skattebetalaren väntar en utbetalning från Skatteverket för till exempel rot- och rutarbete , rättegångskostnader eller skadestånd. Om ett anstånd har återkallats kan en kvittning göras.

Om statens motfordran mot en gäldenär har överklagats

Det finns inget generellt krav på att en motfordran ska vara ostridig eller fastställd genom ett verkställbart beslut för att en kvittning ska få göras. Skatteverket bör dock vara försiktig med att genomföra kvittning enligt civilrättsliga principer om statens motfordran är tvistig.

I ett fall från 2005 har Högsta förvaltningsdomstolen prövat frågan. Jordbruksverket hade kvittat ett återkrav av miljöstöd. Vid tidpunkten för kvittningen var återkravet överklagat och överklagandet hade ännu inte prövats av någon överrätt. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att den förvaltningsrättsliga handläggningen, med hänsyn till att beslutet hade överklagats, inte var avslutad. Så länge återkravsbeslutet inte var definitivt fanns det därför ingen grund för att genomföra en civilrättsligt tvungen kvittning (RÅ 2005 ref 50).

Högsta förvaltningsdomstolens uttalande får dock ses i belysning av att återkravsbeslutet inte kunde verkställas innan det fått laga kraft. Om beslutet får verkställas oavsett att det har överklagats torde kvittning kunna göras.

Fordran på skatter och avgifter

Ett beslut enligt skatteförfarandelagen gäller direkt (68 kap 1 § SFL). Om någon begär omprövning eller överklagar ett beskattningsbeslut inverkar det inte på skyldigheten att betala den skatt som omprövningen eller överklagandet rör. Undantag från denna regel gäller bara om ett anstånd har beviljats. Därmed bör det också finnas en allmän kvittningsrätt enligt civilrättsliga principer för Skatteverket, även i det fall då en skattefordran har överklagats.

Fordran på återbetalning av rot- och rututbetalning

Om kvittning ska ske mot fordran på återbetalning av rot- och rututbetalning måste Skatteverket ta hänsyn till att ett beslut om återbetalning måste få laga kraft innan fordran får överlämnas till Kronofogden för verkställighet.

Med hänsyn till detta anser Skatteverket att kvittning mot återkrav enligt husförfarandelagen kan ske så snart beloppet har förfallit till betalning, även om återkravsbeslutet ännu inte har fått laga kraft. Detta gäller dock endast under förutsättning att återkravsbeslutet inte har överklagats. Om ett återkravsbeslut överklagas står det klart att frågan om återkravet är tvistig och att den förvaltningsrättsliga handläggningen fortsätter. Så snart ett beslut har överklagats föreligger därför ett hinder mot kvittning till dess att återkravsärendet är avgjort och domstolens beslut har fått laga kraft.

Förbud mot att kvitta ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning mot skatteskuld

En enskild kan beviljas ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning (43 kap. SFL). Skatteverket får inte kvitta en sådan ersättning mot den enskildas skatteskuld (71 kap. 4 § SFL). Kvittningsförbudet gäller även för ersättningar som har beslutats enligt ersättningslagen.

Om den som har rätt till ersättning har skatteskulder som är överlämnade till Kronofogden har Skatteverket en skyldighet att underrätta Kronofogden om utbetalningen (7 § IndrF). Kronofogden har då möjlighet att utmäta gäldenärens fordran på ersättning.

För att förhindra en utmätning kan en gäldenär som har rätt till ersättning överlåta eller pantsätta sin fordran till annan (t.ex. ombud eller biträde) innan ersättningen betalas ut (prop. 2010/11: 165 s. 419 och 1188). För att en sådan överlåtelse ska vara sakrättsligt skyddad krävs att Skatteverket har underrättats om överlåtelsen – denuntiation. För att en pantsättning ska vara giltig krävs förutom underrättelse att fordringen är tillräckligt bestämd (jämför Skatteverkets rättsfallskommentar Sakrättsligt skydd vid pantsättning av fordran på visst EU-stöd).

Kan kvittning ske för fordringar från olika myndigheter?

Det har diskuterats om staten kan betraktas som ett och samma rättssubjekt i kvittningssammanhang, eller om varje statlig förvaltningsmyndighet bör betraktas som en juridisk person för sig och inte ha rätt att kvitta mot en fordran som tillkommer en annan statlig myndighet. Den rådande ståndpunkten verkar vara att staten kan ses som ett och samma rättssubjekt, oavsett till vilken myndighet olika fordringar och skulder hänför sig, om inget annat särskilt har föreskrivits (se Lindskog 1993, Kvittning s. 452).

Högsta domstolen har prövat frågan om kvittning mellan olika slags statliga fordringar och kommit fram till att kvittning är möjligt, även om huvudfordran och motfordran hänför sig till skilda förvaltningsmyndigheters områden (NJA 1986 s. 539).

Det är den utbetalande myndigheten som kvittar. Det är därför endast när Skatteverket är utbetalare som kvittning kan ske (NJA 2005 s. 3).

Gäldenären har en fordran på Skatteverket samtidigt som en annan myndighet har en fordran på gäldenären

Om en gäldenär t.ex. har en fordran på överskott på skattekontot, utbetalning av rot- och rut, rättegångskostnader eller skadestånd, är det Skatteverket som är utbetalare. Skatteverket har i dessa fall möjlighet att avge en kvittningsförklaring, även om statens motfordran på gäldenären kommer från en annan myndighet. En förutsättning är dock att kvittningsinvändningen inte innebär att Skatteverket materiellt måste pröva en fråga som en annan myndighet ska ta ställning till (jämför NJA 1986 s. 539).

Om den andra myndighetens fordran mot gäldenären inte är överlämnad till Kronofogden för indrivning finns det i regel ingen verkställbar exekutionstitel. Skatteverket kan då hamna i att behöva göra en materiell prövning av den andra myndighetens fordran. Någon kvittning bör därför inte ske i dessa fall.

Om den andra myndighetens fordran mot gäldenären är överlämnad till Kronofogden för indrivning finns det en verkställbar exekutionstitel. I det läget kan det inte bli fråga om någon materiell prövning avseende motfordran, och det bör vara möjligt för Skatteverket att kvitta. En gäldenär kan i och för sig invända mot verkställigheten (3 kap. 21 § UB). En sådan invändning innebär dock inte att det ska ske någon materiell prövning av sådana omständigheter som gäldenären skulle ha påtalat inför den beslutande myndigheten (eller domstolen) innan exekutionstiteln meddelades. En eventuell invändning behandlar andra mellanhavanden mellan parterna, t.ex. betalning. Gäldenärens möjlighet att invända mot verkställighet kan därför inte anses utgöra något hinder mot kvittning.

Kvittning eller utmätning?

I stället för att kvitta kan Skatteverket meddela Kronofogden om den kommande utbetalningen och låta Kronofogden utmäta fordran. Om det förutom Skatteverket finns ytterligare borgenärer som har begärt verkställighet kommer utmätningen att ske för samtliga fordringar på vanligt sätt.

När det gäller möjligheten att kvitta en utbetalning mot Skatteverkets egna fordringar mot gäldenären bör huvudregeln vara att kvittning ska ske i stället för utmätning.

Om ett utmätningsbeslut är fattat efter att gäldenärens fordran har förfallit till betalning har staten ändå rätt att kvitta trots att fordran är utmätt.

Även om Skatteverket har möjlighet att kvitta en utbetalning mot andra debiterande myndigheters fordringar mot gäldenären, är det lämpligare att låta Kronofogden utmäta fordran i stället för att Skatteverket ska kvitta. Om gäldenären inte har några skulder till Skatteverket men har andra allmänna mål hos Kronofogden, är det dock inte lämpligt att Skatteverket meddelar Kronofogden om den kommande utbetalningen. Även om uppgiften är offentlig bör Skatteverket inte på eget initiativ lämna ut en sådan uppgift, om det saknas lagstöd för det. Anledningen till detta är att det finns krav på Skatteverket som myndighet att vara sakliga och opartiska (1 kap. 9 § RF).

Gäldenären har en fordran mot en annan myndighet samtidigt som Skatteverket har en fordran mot gäldenären

Om gäldenären har en fordran mot en annan myndighet är det den myndigheten som är utbetalare och därmed behörig att göra en kvittning. Skatteverket kan alltså inte besluta om kvittning av gäldenärens fordran mot en annan myndighet för att få betalt för t.ex. skatteskulder.

Nytt: 2017-03-10

Gäldenären kan inte begära att få betala sina skatter och avgifter genom kvittning mot fordringar på andra statliga myndigheter

För att undvika oreda i systemen finns det ett starkt allmänintresse av att staten får betalt för offentligrättsliga fordringar i föreskriven ordning. Dessutom kan den som har en fordran mot staten alltid räkna med att staten kommer att kunna betala denna fordran. Av ordnings- och redovisningstekniska skäl kan det därför inte tillåtas att en gäldenär betalar sina skatter och avgifter genom kvittning mot fordringar av annat slag som gäldenären har mot staten (jfr Lindskog 1993, Kvittning s. 388 f.). Om gäldenären har skatteskulder och samtidigt har en fordran på en annan statlig myndighet (t.ex. Försäkringskassan) så kan gäldenären alltså inte tillåtas att betala sina skatter och avgifter genom en tvungen kvittning mot staten.

Kvittning vid skuldsanering

Både konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion innehåller särskilda regler om kvittning. Men när det gäller skuldsanering saknar både skuldsaneringslagen och lagen om skuldsanering för företagare bestämmelser om borgenärernas möjlighet att kvitta bort en fordran som omfattas av skuldsaneringen mot en fordran som gäldenären har mot borgenären. Möjligheten till kvittning vid skuldsanering får därför avgöras enligt allmänna civilrättsliga principer.

Kvitta innan beslut om skuldsanering har fått laga kraft

Kvittning enligt civilrättsliga principer kan göras även om det finns ett beslut om att inleda en skuldsanering . För att en borgenär ska få kvitta en fordran som omfattas av skuldsaneringen krävs dock att gäldenärens motfordran på borgenären har förfallit till betalning, och att pengarna har frigjorts innan beslutet om skuldsanering har fått laga kraft (se prop. 1993/94:123 s. 140 f. samt NJA 1999 s. 248). Samma sak gäller vid avräkning inom skattekontot enligt skatteförfarandelagen samt avräkning enligt avräkningslagen. Principerna för borgenärernas rätt till kvittning har inte förändrats i och med införandet av nya skuldsaneringslagen och lagen som skuldsanering för företagare (se prop. 2015/16:125 s. 137).

Det avgörande är när gäldenärens motfordran har förfallit till betalning och frigjorts (är utbetalningsbar). Kvittning och avräkning är möjligt under förutsättning att gäldenärens motfordran mot borgenären har förfallit till betalning och kvittningen kan göras innan beslutet om att bevilja gäldenären skuldsanering har fått laga kraft. Om gäldenärens motfordran däremot förfaller till betalning först efter det att beslutet om skuldsanering har fått laga kraft får någon kvittning inte göras. Detta gäller även om motfordran har uppkommit tidigare.

Vad händer om en skatteskuld som omfattas av skuldsaneringen sätts ner, t.ex på grund av kvittning?

Kvitta överskott på skattekontot mot obetalda belopp i betalningsplan

Om det finns ett utbetalningsbart överskott på skattekontot samtidigt som gäldenären har obetalda förfallna belopp enligt en betalningsplan i skuldsaneringen kan Skatteverket, om förutsättningar för civilrättslig kvittning finns, kvitta överskottet mot det förfallna beloppet.

Gäldenären ska som huvudregel månadsvis, eller vid F-skuldsanering en gång i kvartalet, betala till Kronofogden (38 § NSksanL och 40 § FSksanL). Borgenärerna får sedan utbetalt en gång per år (41 § NSksanL och 43 § FSksanL).

Om en borgenär vid den årliga utbetalningen får mindre betalt än vad som beslutats, ska det finnas en uppgift om hur medlen har fördelats (18 § NSksanF).

Kvittning kan ske först när beloppen förfallit till betalning i förhållande till Skatteverket, d.v.s. när tidpunkten för den årsvisa betalningen från Kronofogden har passerats. Om Skatteverket vid den årliga utbetalningen får besked om att det finns obetalda belopp i betalningsplanen, kan Skatteverket kvitta överskottet på skattekontot (eller någon annan utbetalning till gäldenären) mot de obetalda beloppen i betalningsplanen.

Kvittning vid fusion

En fusion innebär att det överlåtande bolagets skulder och tillgångar övergår till det övertagande bolaget när fusionen registreras (23 kap. 26 § ABL). Det övertagande bolaget tar alltså över det överlåtande bolagets samtliga rättigheter och skyldigheter, och det överlåtande bolaget upplöses.

Eftersom det övertagande bolaget tar över samtliga tillgångar och skulder kan kvittning göras av huvudfordringar och motfordringar från de bolag som omfattas av fusionen. Kvittningsförklaringen ska riktas mot det övertagande bolaget.

Överprövning av ett kvittningsbeslut

Skatteverkets beslut att kvitta med stöd av allmänna rättsgrundsatser är en civilrättslig fråga som inte kan överprövas av en allmän förvaltningsdomstol. Frågan är då vilka möjligheter gäldenären har att få kvittningen prövad.

Om gäldenärens fordran mot Skatteverket grundas på en dom eller någon annan exekutionstitel kan en gäldenär, som vill motsätta sig kvittning, ansöka om verkställighet av domen. Skatteverket kommer då att framställa en kvittningsinvändning som sedan prövas i utsökningsmålet.

Om fordran grundas på ett beslut från Skatteverket finns det ingen exekutionstitel. Gäldenären måste då först väcka en fullgörelsetalan i en allmän domstol för att sedan, efter att Skatteverket vägrat betala, begära verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. Slutligen kan kvittningsinvändningen prövas i utsökningsmålet.

Referenser på sidan

Domar & beslut

Lagar & förordningar

  • Aktiebolagslag (2005:551) [1]
  • Indrivningsförordning (1993:1229) [1]
  • Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform [1]
  • Lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt [1]
  • Lag (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. [1]
  • Lag (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter [1]
  • Lag (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete [1]
  • Lag (2016:676) om skuldsanering för företagare [1]
  • Preskriptionslag (1981:130) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3] [4] [5] [6]
  • Skuldsaneringsförordning (2016:689) [1]
  • Skuldsaneringslag (2016:675) [1]
  • Utsökningsbalk (1981:774) [1]

Propositioner

  • Proposition 1993/94:123 Skuldsaneringslag [1]
  • Proposition 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap. 30 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 1 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]
  • Proposition 2015/16:125 Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt [1]

Rättsfallskommentarer

  • HD, mål nr Ö 4027-15, sakrättsligt skydd vid pantsättning av fordran på visst EU-stöd [1] [2]

Övrigt

  • Lindskog 1993, Kvittning om avräkning av privaträttsliga fordringar, 2 uppl. [1] [2] [3]
  • Torkel Gregow, Utsökningsrätt, 4 uppl 2011 [1]