På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 7 apr 2017. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 7 apr 2017. För att se den senaste informationen, klicka här.

Innehållsförteckning

Arbetsförmedlingen

Skatteverket anser att det finns en omsättning vid följande utbetalningar från Arbetsförmedlingen till underentreprenörer:

  • Köp av arbetsmarknadsutbildning hos valda utbildningssamordnare
  • Köp av förberedande utbildning hos valda utbildningssamordnare
  • Köp av tjänster som jobbcoach, kompletterande aktör
  • Köp av tjänster avseende stöd till vissa nyanlända invandrare, Lots

Därutöver finns andra typer av utbetalningar från Arbetsförmedlingen som Skatteverket anser är olika former av bidrag och därför inte någon omsättning.

Avbokningsavgift

Det förekommer inom hotell- och stuguthyrningsbranschen att kunden får betala en expeditionsavgift på grund av att kunden avbokar den beställda tjänsten. Skatteverket anser att denna avgift inte är ersättning för någon tillhandahållen tjänst. Mervärdesskatt ska därför inte redovisas på en sådan avboknings- eller expeditionsavgift.

Handpenning som betalats i samband med bokning av hotellrum och som hotellet behåller om gästen bryter avtalet är inte en skattepliktig omsättning (C-277/05, Société thermale d’Eugénie-les-Bains).

Avgifter för energi och VA

Leverans av el och vatten är leverans av varor enligt ML.

El

Eldistribution består av elhandel och nätverksamhet. Med elleverantör avses den som yrkesmässigt levererar varan el. De företag som bedriver nätverksamhet ansvarar för drift och underhåll och vid behov utbyggnad av sitt ledningsnät och, i tillämpliga fall, dess anslutning till andra ledningsnät (Ellagen (1997:857).

De engångsavgifter nätföretaget debiterar för kostnader för framdragning av ledningar till anslutningspunkten är en skattepliktig omsättning enligt ML. Tillhandahållandet anses ske när anslutningen görs.

Ersättning för upplåtelse av rätt att överföra kraft på ett ledningsnät (nättariff) är en skattepliktig omsättning.

Påminnelse- och inkassoavgift samt avkopplings- och återkopplingsavgift som har anknytning till abonnentens betalningsförsummelse anses inte som ersättning för tillhandahållen elkraft. Dessa avgifter faller utanför beskattningen utan att för den skull påverka elbolagets rätt till avdrag för ingående skatt. Om abonnenten däremot själv beställer av- eller återkoppling av elkraft anses tillhandahållandet vara en tjänst. Omsättningen omfattas därmed av skatteplikt.

Elleverantörernas skattskyldighet enligt ML gäller ersättningen för omsättning av varor och tjänster. I beskattningsunderlaget ingår statliga skatter och avgifter utom mervärdesskatt.

Punktskatt som en elköpande företagare själv måste betala till staten påverkar inte elleverantörens beskattningsunderlag.

Skatteverket anser att ersättning för hantering av kvotplikt är underordnad elleverans och ska behandlas på samma sätt som elleveransen i mervärdesskattehänseende.

VA

Vid anslutning till vatten och avlopp brukar särskilda avgifter tas ut.

Den ursprungliga anläggningsavgiften är ofta en debitering för kostnader för framdragning av ledningar för VA till en förbindelsepunkt mellan det kommunala VA-nätet och en fastighet. Detta bör anses som det första ledet i leverans av vatten och rening av avloppsvatten och medför skattskyldighet enligt ML.

När ny-, till- eller ombyggnad sker och nyttan av en befintlig anslutning ökar ska en tillkommande anläggningsavgift, tilläggsavgift, enligt fastställd taxa tas ut. Tilläggsavgiften omfattas av skatteplikt enligt ML.

När det gäller insatskapital ska en bedömning göras i det enskilda fallet vad betalningen avser.

Kammarrätten har ansett i ett fall att bara en mindre del av den betalning som medlemmarna i en vattenförening betalat föreningen var insatskapital som inte var omsättning enligt ML. Resterande del bedömdes i stället vara det första ledet i föreningens skattepliktiga omsättning av vatten (KRNJ 2011-03-07, mål nr 1851–1856-10).

Avgifter för offentligt finansierad radio

En lagstadgad avgift som tas ut av alla som äger en radio eller annan mottagare avser inte omsättning av tjänster mot ersättning och omfattas inte av mervärdesskatt (C-11/15, Cesky rozhlas).

Avstående kan vara en tjänst

Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att ett bolag var skattskyldigt för avstående av arbetskraft mot ersättning. Bolaget hade en arbetstagare som var facklig förtroendeman och som skulle bedriva fackligt arbete för fackförbundets räkning. Arbetstagaren var under tiden helt befriad från sina vanliga arbetsuppgifter hos bolaget men fick behålla sina anställningsförmåner. Bolaget skulle fakturera fackförbundet för sina kostnader. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det tänkta avtalet innebar en skattepliktig uthyrning av arbetskraft. (RÅ 2006 ref. 31).

Bidrag/anslag

En bedömning måste göras i det enskilda fallet om en betalning som kallas bidrag, anslag eller stöd är en omsättning i ML:s mening.

Bilskrotning

När bilägaren betalar ersättning till ett skrotningsföretag för att de ska ta hand om och skrota bilen är det en omsättning av en tjänst som medför skattskyldighet.

Om skrotningsföretaget i stället köper bilen av bilägaren ska bilägare som haft avdrags- eller återbetalningsrätt vid bilköpet redovisa mervärdesskatt vid försäljning av bilen till skrotföretaget eftersom det är omsättning av en vara.

Bitcoin

Mining av bitcoin och andra virtuella valutor är inte verksamhet som medför skattskyldighet för mervärdesskatt.

Böteskassor omsätter en tjänst

Skatteverket anser att de inbetalningar som görs till s.k. böteskassor är ersättning för det åtagande som böteskassan gjort. Böteskassan tillhandahåller därför en tjänst mot ersättning.

Crowdfunding

Skatteverket anser att när den som finansierar ett projekt får en villkorad motprestation i form av en vara eller tjänst från det företag som sökt finansieringen så kan det vara en omsättning för företaget som får pengarna.

Bedömningen gäller under förutsättning att det finns en direkt koppling mellan leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten och den ersättning som betalats.Om finansiärerna enbart får en symbolisk motprestation i samband med donationen så anser Skatteverket att det inte är någon omsättning av vara eller tjänst mellan parterna. Det gäller under förutsättning att värdet av motprestationen är försumbart eller inte alls står i relation till det betalade beloppet.

Motprestationen ska anses avtalad om den enligt avtalsvillkoren vid inbetalningen av beloppen alltid ska fullgöras under förutsättning att projektet lyckas. Om projektet inte lyckas och åtagandet om motprestation i form av vara eller tjänst av den anledningen inte kan infrias så kan motprestationen ändå anses avtalad.

Om inbetalda belopp enligt de ursprungliga villkoren vid inbetalningen av beloppen inte ska motsvaras av någon motprestation även om projektet lyckas anser Skatteverket att någon motprestation inte avtalats.

I de fall motprestation avtalats kommer betalningen att utgöra ett förskott.

I de fall någon motprestation inte avtalats kan det under vissa förutsättningar vara fråga om uttag.

Dricks är inte ersättning

I samband med serveringstjänster tas ofta en serveringsavgift ut. Den ska inräknas i beskattningsunderlaget för tjänsten. Om en kund därutöver också betalar dricks är det en ersättning som inte beskattas enligt ML.

Enkla bolag och konsortier

I ett enkelt bolag omsätter parterna gemensamt varor eller tjänster till en tredje part. Tjänster som omsätts mellan bolagsmännen omfattas inte av det enkla bolaget. Bolagsmän i enkla bolag omsätter därför i vissa fall tjänster till de andra bolagsmännen.

Arbeten som utförs av medlemmarna i ett konsortium i enlighet med konsortialavtalet och som svarar mot den avtalsenliga del som var och en av dessa har tilldelats är inte någon varuleverans eller tillhandahållande av tjänster mot ersättning. När en medlem utför mer än det arbete som åligger denne enligt konsortialavtalet, och detta föranleder en betalning från de övriga medlemmarna, är detta extra arbete däremot en varuleverans eller ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning (C-77/01, EDM).

Skatterättsnämnden har bedömt att en bolagsman som tillhandahöll ett enkelt bolag tjänster i form av upplåtelse av rättigheter avseende ett lotteri och vidareutveckling av lotteriet samt kapitalanskaffning, service och drift av lotteriet, som har specificerats i bolagsavtalet, inte omsatte någon tjänst. Det bolagsmannen uppbär av resultatet i verksamheten är andel i vinst (SRN 2005-05-16).

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett annat fall bedömt att en spelverksamhet inte var gemensam utan att en av parterna tillhandahöll tjänster till den andra parten mot en provision. En av parterna var ensam ansvarig gentemot tredje män. (HFD 2016-11-08, mål nr 1743-16).

Föreningar/fackligt/branschorganisationer

Medlemsavgifter som betalas till organisationer kan i vissa fall vara ersättning för ett tillhandahållande. Om organisationens huvudsyfte är allmännyttigt eller har ett annat huvudsyfte än att tillhandahålla rabatter och medlemsavgiften dessutom inte har ett direkt samband med ett tillhandahållande från organisationen är medlemsavgiften ingen omsättning. Om syftet med medlemskapet däremot är att få rätt till olika rabatter bör ett direkt samband mellan rättigheten och avgiften anses finnas, vilket innebär att medlemsavgiften ska anses vara en omsättning.

Här hittar du några rättsfall och ställningstaganden med anknytning till föreningar och branschorganisationer.

Medlemsavgifter utan motprestation är inte omsättning

Medlemsavgifter i branschorganisationer utan samband med en direkt motprestation till den enskilde medlemmen är inte omsättning.

EU-domstolen har bedömt om en årlig avgift som togs ut av en organisation, vars uppgift var att marknadsföra och förbättra kvaliteten på äpplen och päron i England och Wales, var ersättning för tillhandahållande av tjänst enligt artikel 2.1 c i mervärdesskattedirektivet. Avgiften betalades av olika odlare för att organisationen skulle tillvarata deras gemensamma intressen och den bestämdes utifrån odlarnas hektar mark. EU-domstolen fann att de fördelar som organisationens arbete resulterade i tillföll inte enbart dessa odlare utan industrin som helhet. Odlarna fick därmed endast en indirekt nytta av organisationens tjänster. Domstolen ansåg därför att det inte fanns något direkt samband mellan den årliga avgiften och de fördelar som tillföll varje odlare (102/86, Apple and Pear).

Medlemsavgifter i idrottsföreningar

Medlemsavgiften i en idrottsförening kan i vissa fall vara ersättning för tjänster.

EU-domstolen har bedömt frågan om årsavgifter som betalas av medlemmar i en idrottsförening kunde vara ersättning för tillhandahållande av tjänster. Den fasta årsavgiften var inte beroende av i vilken mån varje medlem använde golfbanan. Vissa medlemmar använde aldrig eller bara vid enstaka tillfällen föreningens anläggningar, men var ändå skyldiga att betala avgiften. Domstolen ansåg att den tjänst som föreningen tillhandahöll var att medlemmarna på permanent basis fick tillgång till idrottsanläggningarna, inte av att de på egen begäran fick ta enstaka tjänster i anspråk. Ett direkt samband ansågs därmed finnas mellan årsavgiften och de tjänster som föreningen tillhandahöll (C-174/00, Kennemer Golf & Country Club).

Administrativt arbete åt förbundets egna avdelningar ansågs inte vara omsättning av tjänster

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att utförandet av vissa åtgärder från ett medlemsförbunds administrativa kontor för förbundets avdelningar och som ekonomiskt reglerades genom att förbundet tillgodoräknade sig en viss del av den andel av medlemmarnas avgifter som annars skulle ha tillfallit avdelningarna inte var någon omsättning.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kunde medlemsförbundets beslut om verksamheten vid det administrativa kontoret och beslutet om avräkning av medlemsavgifter inte anses innebära att det uppstått ett rättsförhållande mellan förbundet och avdelningarna som medför ett ömsesidigt utväxlande av prestationer (RÅ 2009 ref. 56).

Utvecklingsarvode från en arbetsgivare till en fackförening är inte omsättning

Skatteverket anser att ett fackförbunds och dess lokalföreningars uttag av utvecklingsarvode av arbetsgivaren inte medför att omsättning uppkommer. Det arvode som företaget betalar är ett bidrag till finansieringen av den fackliga verksamheten i förbundet eller lokalföreningarna.

Kanslisamverkan mellan olika fackförbund ansågs vara omsättning av tjänster

Skatterättsnämnden har ansett att några fackförbunds tilltänkta kanslisamverkan, genom ett av förbunden bildat AB, mot ersättning i form av en viss procentandel av medlemsavgifterna var omsättning för bolaget. Nämnden bedömde att ett rättsförhållande skulle uppkomma mellan bolaget och fackförbunden enligt vilken det rör sig om ett ömsesidigt utväxlande av prestationer (SRN 2010-10-14, dnr 7-10/I).

Insats i bredbandsförening var inte omsättning

Skatterättsnämnden har bedömt att en medlems insats i en bredbandsförening inte var ersättning för en tjänst åt medlemmen. Föreningens ändamål var att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att tillhandahålla medlemmarna nätanslutning genom bredband för bl.a. data och telekommunikation. Föreningen bekostade byggande av ett kommunikationsnät som skulle upplåtas till en kommunikationsoperatör som i sin tur skulle upplåta nätet till ett antal tjänsteleverantörer. Skatterättsnämnden konstaterade att medlemsinsatsen inte hade sin grund i att föreningen tillhandahöll medlemmarna tjänster utan insatserna till föreningen skapade förutsättningar för olika leverantörer att tillhandahålla medlemmarna bredbandstjänster. Att föreningen på det sättet kan sägas ha ett intresse av att medlemmarna erbjuds möjligheten att förvärva bredbandstjänster innebär inte att föreningen genom insatserna tillhandahåller medlemmarna en tjänst mot ersättning. Det innebär därför att någon omsättning inte skett (SRN 2010-11-12, dnr 5-10/I).

Bredbandsföreningar omsätter i vissa fall tjänster

Skatteverket anser att det normalt inte finns någon direkt koppling mellan den betalning som en medlem i en bredbandsförening betalar till föreningen i form av medlemsavgift eller kapitaltillskott och de tjänster föreningen tillhandahåller. Medlemsavgiften betalas av alla medlemmar oberoende av om de ingått ett avtal om att föreningen ska tillhandahålla tjänster eller inte. Kapitaltillskottet betalas för att förse föreningen med kapital för finansiering av de investeringar som görs av föreningen och är normalt inte förenat med att föreningen ska utföra någon motprestation. Om en medlemsavgift eller ett kapitaltillskott skulle innefatta en ersättning för en tjänst ska denna del av betalningen beskattas.

Förseningsavgifter

Här hittar du några avgöranden angående förseningsavgifter.

Ersättning för sent återlämnad film ansågs vara omsättning av en ny uthyrningstjänst

Kammarrätten har bedömt i ett fall att de extra ersättningar som betalas när en hyrfilm återlämnas för sent enligt hyresvillkoren inte kan anses vara en förseningsavgift. Av hyresvillkoren framgick att ersättningarna var en ny dygnshyra och att de därmed var ersättning för en omsatt tjänst (KRNS 2001-02-01, mål nr 3982–3984-1999). Domen överklagades men Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd.

Förseningsavgifter var inte omsättning

Skatterättsnämnden har i två förhandsbesked uttalat att påförda förseningsavgifter inte var ersättning för några av bolagen tillhandahållna tjänster eller varor. Detsamma gällde ersättning för skadade eller förkomna videokassetter. Den förseningsavgift som kunden måste betala enligt de allmänna hyresbestämmelserna medförde inte att kunden hade fått rätt att disponera varan under en förlängd hyrestid. Något nytt avtal om hyra av varan under ytterligare tid hade inte ingåtts mellan parterna och någon omsättning av tjänst hade därmed inte skett (SRN 2003-06-18).

Försäkringsersättning

Försäkringsersättning som betalas ut, till någon som fått en skada, på grund av försäkringsavtalet är inte ersättning för någon vara eller tjänst som försäkringstagaren omsatt till försäkringsgivaren. Detsamma gäller försäkringsersättning för t.ex. stöld, inbrott, transportkostnader eller skördeskador. Det gäller också när försäkringsersättningen betalas av den skadevållande eller dennes försäkringsgivare. En företagare som fått en tillgång skadad och som får ersättning för det från sin försäkringsgivare ska därför inte redovisa utgående mervärdesskatt på försäkringsersättningen.

Det förekommer att en försäkringsgivare som ett led i skaderegleringen övertar skadad egendom från försäkringstagaren. Inte heller i ett sådant fall omsätter försäkringstagaren någon vara eller tjänst till försäkringsgivaren.

Den som utför tjänster eller levererar varor mot ersättning är däremot skattskyldig för omsättningen av den varan eller tjänsten även om betalningen finansierats av ett försäkringsbolag.

Exempel: Reparation av skadade bilar

En bilverkstad omsätter en tjänst när den utför en reparation av en krockskadad bil mot ersättning. Bilverkstaden är därmed skattskyldig för mervärdesskatt för omsättningen av reparationstjänsten. Skatteverket anser att det gäller oavsett om reparationstjänsten faktureras den som ägde bilen vid skadetillfället eller dennes försäkringsgivare och oavsett vem som är ägare till bilen när reparationen utförs.

Förvaltningsarvoden

Här hittar du några avgöranden angående förvaltningsarvoden.

Anknuten förvaltning av stiftelses tillgångar var inte omsättning av tjänst

Kammarrätten har ansett att det arvode som en förvaltare fick för förvaltning av en stiftelse inte var ersättning enligt ingånget avtal mellan förvaltaren och stiftelsen. Arvodet gällde ett sådant åtagande som kallas anknuten förvaltning. Enligt 2 kap. stiftelselagen (1994:1220) är det fråga om anknuten förvaltning om åtagandet att förvalta stiftelsens egendom görs av en juridisk person. Förvaltaren ska vid sådan anknuten förvaltning betraktas som ett organ för stiftelsen och inte som en fristående juridisk person i förhållande till stiftelsen när han tillhandahåller sådana tjänster som en förvaltare har att svara för enligt stiftelselagen (KRNS 2005-07-07, mål nr 2606-04 och 2608-04). Skatteverket överklagade domen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd.

Förmögenhetsförvaltning av prästlönetillgångar inom svenska kyrkan kan under vissa förutsättningar vara omsättning av tjänst

Skatteverket anser att den förmögenhetsförvaltning som ett stift inom Svenska kyrkan utför i enlighet med 9 § lag (1998:1591) om Svenska kyrkan åt en prästlönetillgång (d.v.s. ett självständigt rättssubjekt av stiftelsekaraktär) inte är tillhandahållande av en tjänst enligt ML. En sådan förvaltning grundar sig på en särskild författningsreglering och inte på ett avtal om tillhandahållande av tjänst. Stiftet är ett organ för prästlönetillgången, vilket innebär att stiftet inte är fristående i förhållande till prästlönetillgången vid tillvaratagandet av dess intressen.

Ett stift kan emellertid såsom förvaltare ha valt att sköta administration, skötsel och drift av en prästlönetillgång, varför stiftet får anses ha ingått ett avtal med prästlönetillgången om tillhandahållande av tjänster. Stiftets åtagande kan i ett sådant fall inte anses ingå i det förvaltningsuppdrag som stiften har gentemot prästlönetillgångarna enligt 9 § lag (1998:1591) om Svenska kyrkan. Den kostnadstäckning som stiftet erhåller anses därmed som ersättning för tillhandahållande av tjänst enligt ML.

Gatukostnadsersättning

En kommun kan besluta att en fastighetsägare ska betala för kostnader som kommunen har för att, på en fastighet som kommunen äger, anlägga eller förbättra en gata eller annan allmän plats i området där fastigheten finns (6 kap. 24 § Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL)). Kostnaderna ska enligt PBL fördelas mellan ägarna till fastigheterna i området på ett skäligt och rättvist sätt.

Skatteverket anse att en sådan gatukostnadsersättning inte är en ersättning för en tillhandahållen tjänst som kan beskattas med mervärdesskatt. Anläggnings- eller förbättringsarbetena sker på kommunens mark och det finns inget avtal om att kommunen ska tillhandahålla fastighetsägaren någon tjänst mot ersättning, d.v.s. det är inte fråga om en omsättning.

Handelsbolag och kommanditbolag

Om en delägare i ett handelsbolag (HB) eller ett kommanditbolag (KB), som är ett slags handelsbolag (Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag), tillhandahåller en vara eller tjänst till bolaget enbart i utbyte mot en viss del av bolagets framtida resultat, så är det inte fråga om en omsättning i mervärdesskattehänseende. Delägaren får i ett sådant fall inte någon ersättning som är direkt kopplad till tillhandahållandet.

Om delägaren i stället tillhandahåller en vara eller tjänst till bolaget mot en ersättning som inte är direkt beroende av bolagets framtida resultat är det fråga om en omsättning i mervärdesskattehänseende. Delägaren agerar i ett sådant fall på samma sätt som en utomstående som tillhandahåller varor eller tjänster till bolaget mot ersättning.

Rättsfall: Ersättning till komplementär för förvaltning var omsättning

Ett aktiebolag förvaltade en riskkapitalfond som drevs i form av kommanditbolag. Aktiebolaget var komplementär i kommanditbolaget. Kommanditbolaget betalade ett arvode till aktiebolaget för förvaltningstjänsterna som skulle utgå oavsett resultatet i kommanditbolaget. Då det fanns ett rättsförhållande som innebar ömsesidigt utbyte av prestationer ansågs bolagets tillhandahållande av förvaltningstjänster vara omsättning av tjänster (HFD 2016 ref. 58).

Rättsfall: Förvaltningsarvode ansågs inte vara omsättning

Högsta förvaltningsdomstolen bedömde att ett delägarbolag som förvaltade ett kommanditbolags verksamhet inte omsatte en tjänst till kommanditbolaget. Avgörande omständigheter var att bolaget ansvarade för förvaltningen enligt bolagsavtalet och att någon fakturering inte skedde. De belopp bolaget erhöll var att anse som en andel av kommanditbolagets resultat. (RÅ 2005 ref. 19).

Rättsfall: Vinstutdelning är inte omsättning

I två förhandsbeskedsärenden, varav det ena har fastställts av Högsta förvaltningsdomstolen, har Skatterättsnämnden uttalat att den vinstutdelning ett aktiebolag fick genom att låta en i bolaget anställd person utföra tjänster åt ett kommanditbolag i vilket aktiebolaget var delägare, inte var omsättning (SRN 1999-10-12 och RR 2001-10-17, mål nr 4453-2000, jfr RÅ 2001 ref. 60).

Rättsfall: Managementtjänster enligt avtal mellan HB och komplementär ansågs vara omsättning av tjänst

Tjänster ansågs ha omsatts i ett av Högsta förvaltningsdomstolen fastställt förhandsbesked i vilket en utländsk komplementär i ett kommanditbolag för egen del slutit ett management agreementavtal med ett utomstående utländskt bolag. I avtalet reglerades hur bolaget dels skulle utföra olika administrativa tjänster åt komplementären själv, dels fullgöra komplementärens skyldighet att utföra tjänster åt kommanditbolaget. Frågan i ärendet gällde om de sistnämnda tjänsterna var skattepliktig omsättning för vilken kommanditbolaget var skattskyldigt såsom förvärvare. HFD ansåg att för att det ska vara fråga om en förvaltningsåtgärd i handelsbolaget krävs det att bolagsmannen, i denna sin egenskap, antingen i bolagets namn tillhandahåller tjänster i enlighet med bolagsändamålet eller själv är verksam i bolaget för dess näringsverksamhet. I detta fall var det däremot fråga om en utomstående person som, oavsett om det skedde på uppdrag av en bolagsman eller inte, mot ersättning utförde tjänster åt kommanditbolaget. Ersättningen för en sådan transaktion hade inget samband med fördelningen av bolagets resultat och var därför omsättning av tjänst (RÅ 2007 ref. 6).

Rättsfall: Handelsbolag ansågs ha förvärvat tjänster från ägare

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked gällande frågan om en mervärdesskattegrupp var skattskyldig för förvärv av tjänster som tillhandahållits från en utländsk handelsbolagsdelägare till ett HB som var medlem i mervärdesskattegruppen. Bolaget X AB som var grupphuvudman i en mervärdesskattegrupp ägde gemensamt med Y AS, etablerat i utlandet, ett handelsbolag , Z HB, som ingick i mervärdesskattegruppen. Enligt bolagsavtalet skulle Z HB tillhandahålla IT-tjänster till företag verksamma inom försäkringsbranschen. Enligt bolagsavtalet sköttes förvaltningen av Z HB av delägarna och av anställd personal. I förvaltningen ingick bl. a. att Y AS i egenskap av bolagsman skulle tillhandahålla IT-tjänster. Mervärdesskattegruppen ansågs skattskyldig för tjänster som tillhandahållits från den utländske handelsbolagsdelägaren till handelsbolaget som var medlem i mervärdesskattegruppen (RÅ 2008 not. 19).

Rättsfall: Bolagsmännens tillhandahållande till sitt handelsbolag av byggtjänster var omsättning av tjänst

Skatterättsnämnden har i ett förhandsbeskedsärende ansett att bolagsmännens tillhandahållande av byggarbeten m.m. åt ett handelsbolag för uppförande av bostadshus på en av handelsbolaget arrenderad fastighet var omsättning av tjänster. Av omständigheterna i ärendet framgick att uppförandet av byggnaden hade skett i syfte att handelsbolaget i första hand skulle bli ägare till den och inte att den skulle ingå i någon av handelsbolaget bedriven verksamhet. Bolagsmännens ersättning för uppförandet togs från medel som upplånats av handelsbolaget. Bolagsmännen fick, till skillnad från vad som har varit fallet i de situationer av liknande art som varit föremål för Högsta förvaltningsdomstolens bedömning, inte del i någon vinst från handelsbolagets verksamhet, utan ersättning för tillhandahållande av varor och tjänster (SRN 2005-06-23).

Hyra och arrende

I samband med hyres- och arrendeavtal betalas i vissa fall även andra typer av ersättningar mellan parterna utöver hyran. Här hittar du två exempel på hur sådana ersättningar ska bedömas.

Ersättning mellan fastighetsägare och hyresgäst kan vara omsättning under vissa förutsättningar

Skatteverket anser att en hyresgäst vidaresäljer en byggtjänst till fastighetsägaren när fastighetsägaren i samband med att arbeten utförs på den hyrda lokalen ersätter hyresgästen för kostnaderna. Utgående skatt ska redovisas för den skattepliktiga omsättningen. Kompenserar fastighetsägaren hyresgästen först senare, och då oftast i samband med att hyresförhållandet upphör, har inte någon tjänst omsatts enligt ML. Utgående skatt ska därför inte redovisas med anledning av en sådan transaktion.

Avträdesersättning i samband med jordbruksarrende är inte omsättning av en tjänst

Vid till- eller frånträde av jordbruksarrende sker avräkning på grund av förändringar på arrendestället. Avräkning kan också ske under löpande arrende. Beroende på omständigheterna kan antingen arrendatorn eller jordägaren bli skyldig att betala avträdesersättning. Sådan betalning är inte omsättning i ML:s mening och medför därför varken skattskyldighet eller avdragsrätt.

Insatskapital

Insatskapital i handelsbolag, kommanditbolag eller ekonomiska föreningar är i normalfallet inte omsättning av vara eller tjänst enligt ML. En bedömning måste göras i det enskilda fallet om kapitalinsatsen innefattar en ersättning för leverans av vara eller tillhandahållande av tjänst. Denna del ska i så fall behandlas som en omsättning enligt ML och ska därför separeras från den del av insatskapitalet som avser en betalning för andel i handelsbolaget, kommanditbolaget eller den ekonomiska föreningen. Skatteverket anser även att samma bedömning ska göras för kapitaltillskott som lämnas till ett aktiebolag.

Rättsfall: Insatskapital är inte omsättning när det enbart ger bolagsmannen del i bolaget

EU-domstolen har bedömt frågan om ett bolag, i vilket bolagsmännen är obegränsat ansvariga för bolagets skulder, tillhandahåller en tjänst mot ersättning enligt artikel 2.1 c i mervärdesskattedirektivet när bolaget mot en kontantinsats låter en bolagsman inträda i bolaget. Domstolen ansåg att bolagsmannen inte erhåller någon tjänst när han ges tillstånd att inträda i bolaget (C-442/01, KapHag).

Kontrollavgifter i parkeringsverksamhet

Kontrollavgifter som erhålls av den som bedriver parkeringsverksamhet, dvs hyr ut parkeringsplatser, är inte omsättning eftersom kontrollavgiften inte är ersättning för en tillhandahållen tjänst utan är en straffavgift (RÅ 1996 not. 281 och RÅ 1998 not. 172).

Om däremot ett företag som bedriver parkeringbevakning på uppdrag av den som hyr ut parkeringsplatserna får ersättning för bevakningstjänsten genom att företaget får behålla kontrollavgifterna så är de beloppen ersättning för den bevakningstjänst som bevakningsföretaget tillhandahåller uppdragsgivaren och är därmed en omsättning som medför skattskyldighet för mervärdesskatt (KRNG 2014-10-23, mål nr 1214-14).

Lease/lease back var omsättning av tjänst

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att ett avtal om upplåtelse av fastighet i form av ett lease/lease back-avtal var en omsättning av en tjänst. Ett företag skulle mot ett engångsbelopp hyra ut lokaler till en finansiär och därefter hyra tillbaka lokalerna under 20 år mot årliga leasingavgifter. En vinst uppkom på grund av skillnaden mellan engångsbeloppet och de årliga leasingavgifterna. Vid utgången av hyresperioden kunde företaget välja att lösa ut finansiären eller att förlänga hyrestiden. Företaget skulle kvarstå som ägare till anläggningen och i praktiken disponera den på oförändrade villkor förutom vissa restriktioner. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att tillhandahållande av tjänster enligt artikel 24.1 i mervärdesskattedirektivet kan omfatta bl.a. åtagande att avstå från visst handlande eller att tolerera visst handlande eller en viss situation. Högsta förvaltningsdomstolen bedömde att företaget genom att ingå avtalet och underkasta sig de restriktioner som följde av det fick anses tillhandahålla en tjänst mot en ersättning som motsvarades av företagets överskott på grund av transaktionerna. Högsta förvaltningsdomstolen återförvisade ansökan till Skatterättsnämnden för prövning av vilken typ av tjänst som tillhandahölls (RÅ 2000 not. 172). Företaget har därefter återkallat ansökan om förhandsbesked.

Markintrång

När mark tas i anspråk för vägar, järnvägar, naturskydd, ledningar, gruvor, energitorvtäkter m.m. betalas normalt ersättning till fastighetsägare och andra berörda parter. Skatteverket anser att ersättning för fördyrade avverknings- och tillvaratagandekostnader för skog liksom för förtida avverkning ska anses som skadestånd som inte beskattas enligt ML. Detta gäller förutsatt att ersättningen inte avser avyttrad skog.

Mining av virtuella valutor

Se Bitcoin

Måltidskuponger

Se Presentkort

Nyemission är inte omsättning

Nyemission av aktier som sker i syfte att anskaffa kapital är inte ett tillhandahållande av varor eller tjänster mot ersättning enligt artikel 2.1 a och c i mervärdesskattedirektivet. Ur aktieägarnas synvinkel är betalning av de belopp som krävs för kapitalökningen en investering eller kapitalplacering (C-465/03, Kretztechnik).

Premier inom trav och galopp

Skatteverket anser att en hästägare, som får en ägarpremie, vid godkänt premie- eller kvallopp omsätter en skattepliktig tjänst till trav- eller galoppsällskapen. Premier till en uppfödare eller tränare är enligt Skatteverkets bedömning däremot inte någon ersättning för leverans av vara eller tillhandahållande av en tjänst, vilket medför att sådan ersättning faller utanför ML:s tillämpningsområde.

Presentkort/Voucher/Värdebevis/Kuponger

En voucher är ett slags värdebevis, t.ex. ett kort eller en servicesedel, som möjliggör en kommande konsumtion av varor eller tjänster. Utställandet av voucher och andra värdebevis är inte en omsättning i sig. Däremot kan i vissa fall den ersättning som utställaren får ses som en förskottsbetalning av en beställd vara eller tjänst.

Ett företag som tillhandahåller olika voucher men som inte är utställare av vouchern ses som distributör av dessa och anses tillhandahålla en administrativ tjänst.

Måltidskuponger

Måltidskuponger är en slags voucher, d.v.s. ett slags värdebevis, som möjliggör en kommande konsumtion. Om måltidskupongen säljs av den som tillhandahåller kosten får kupongen anses vara en sådan enfunktionsvoucher för vilken skattskyldighet inträder i samband med att betalning erläggs.

Försäljning till arbetsgivare eller annan av måltidskuponger, exempelvis Rikskuponger, som kan användas som betalningsmedel för såväl måltid som för annan förtäring i ett antal restauranger, utgör inte ett skattepliktigt tillhandahållande av kost. Dessa måltidskuponger är sådana flerfunktionsvouchers för vilka skattskyldighet inträder först i samband med att den framtida konsumtionen sker. Restaurangen, och inte kupongföretaget eller arbetsgivaren, är den som svarar för och är skattskyldig för ett sådant tillhandahållande.

Rättsfall: Försäljning av rabattkort var omsättning av en tjänst

Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked bedömt att försäljning av rabattkort var en skattepliktig omsättning av en tjänst. Sökanden skulle sälja rabattkort som berättigade innehavarna till rabatt hos vissa företag. Nämnden ansåg att rabattkortet var att betrakta som bärare av en rättighet och att överlåtelse av rättigheten enligt ML var att anse som omsättning av en tjänst som inte var undantagen från skatteplikt (SRN 1994-06-23).

Rättsfall: Försäljning av kuponghäften var omsättning av en tjänst

Skatterättsnämnden har ansett att ersättning vid försäljning av kuponghäften med rabattkuponger var omsättning. Häftena såldes till allmänheten för t.ex. 30 kr och innehöll rabattkuponger med ett sammanlagt värde av ca 600 kr. Kupongerna var bärare av rättigheter som innebar att innehavaren av en kupong mot avlämnande av denna var berättigad att erhålla viss rabatt – i några fall full prisnedsättning – på varor och tjänster hos olika företag. Skatterättsnämnden ansåg att en överlåtelse av en sådan rättighet i mervärdesskattehänseende är en omsättning av en tjänst som inte är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. ML (SRN 1996-05-14).

Rättsfall: Provision vid försäljning av friskvårdskuponger var omsättning av en marknadsföringstjänst

Skatterättsnämnden har bedömt frågan om ett bolags försäljning av friskvårdskuponger till en arbetsgivare skulle anses vara omsättning. Kupongerna berättigade företagets anställda till friskvårdstjänster hos vissa friskvårdsföretag. När den anställde använt kupongerna fick friskvårdsföretaget ersättning av bolaget för de utförda friskvårdstjänsterna. Kupongerna var personliga för varje anställd och kunde inte överlåtas eller förvandlas till pengar. Skatterättsnämnden ansåg att den ersättning som arbetsgivaren betalade för kupongerna inte var någon skattepliktig omsättning. Den del av kupongvärdet som bolaget avräknade vid inlösen av en kupong utgjorde däremot ersättning för en till friskvårdsföretaget tillhandahållen tjänst enligt avtal avseende marknadsföring och annan säljfrämjande aktivitet av friskvårdsföretagets tjänster. Omsättningen av denna tjänst var skattepliktig (SRN 2007-06-26).

Returenheter

Ett företag som tillhandahöll returenheter, plastlådor och plastpallar, mot pant ansågs inte omsätta någon vara eller tjänst mot ersättning enligt Skatterättsnämndens bedömning. Upplåtelsen av returenheterna mot fyllnings- och logistikavgift anses däremot vara omsättning av en tjänst (SRN 2001-12-14).

Skadestånd

Det finns inga särskilda regler i ML eller i mervärdesskattedirektivet om skadestånd, viten eller andra ersättningar som betalas ut till någon som lidit skada. I vissa fall kan en ersättning som kallas skadestånd vara en omsättning som ska beskattas enligt ML. En bedömning av vad som är omsättning och beskattningsunderlag ska göras utifrån de allmänna bestämmelserna i 2 kap. ML, 7 kap. ML och i mervärdesskattedirektivet. Det faktum att en ersättning benämns skadestånd innebär inte med automatik att den är undantagen från mervärdesskatt. Bedömningen måste göras från fall till fall beroende på vad som överenskommits i avtalet mellan de inblandade parterna. En individuell prövning ska göras hos mottagaren av den ersättning som betalas ut.

Ersättningar som betalas i syfte att kompensera den som lidit en oförutsedd skada är inte omsättning under förutsättning att ersättningen betalas utan krav på prestation från motparten och utan att det ursprungliga avtalet ändras. En sådan transaktion faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt.

Skatteverket anser att om parterna i stället redan innan skadan skett ingått en överenskommelse som innebär att kompensation ska betalas genom att priset på den ursprungliga transaktionen sätts ned så ska denna prisjustering ses som ett sätt att fastställa ersättningen för den tillhandahållna varan eller tjänsten även om prisjusteringen benämns skadestånd.

Nytt: 2017-04-20

Solidaritetsersättning

EU:s mervärdesskattekommitté har i riktlinje från det 53:e mötet sagt angående fotbollsspelares övergång att majoriteten av kommittén anser att en fotbollsklubbs betalning till en spelares ursprungliga klubb efter att spelaren upphört att spela för dem utgör ett mervärdesskattepliktigt tillhandahållande av tjänster, även om klubben inte längre har några rättigheter avseende spelaren. Skatteverket anser att vi ska följa riktlinjen och se solidaritetsersättning som omsättning.

Stöld

Det förekommer att företagare genom stöld eller förskingring förlorar de kontanta medel som uppburits för tillhandahållna varor eller tjänster. Denna förlust påverkar inte den mervärdesskatt som ska redovisas för omsättningarna. Det gäller oavsett om förlusten är att anse som driftsförlust eller som kapitalförlust vid inkomstbeskattningen.

Stöld av varor är inte en leverans av varor mot ersättning enligt artikel 2.1 a i mervärdesskattedirektivet. Stöld av varor innebär per definition att den person som utsatts för stölden inte får betalt. Det är heller inte fråga om en leverans av varor enligt artikel 14.1 i mervärdesskattedirektivet eftersom stölden inte medför att den som begått gärningen har befogenhet att förfoga över varorna på samma villkor som ägaren, utan endast är innehavare av den stulna egendomen (C-435/03, BATI och Newman).

Trafikförsäkringsavgifter

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en trafikförsäkringsförening inte omsatte några tjänster. Föreningens verksamhet var i huvudsak knuten till den obligatoriska trafikförsäkringen. Medlemskap i föreningen var obligatoriskt för försäkringsgivare med tillstånd att meddela trafikförsäkring. Verksamheten bestod i skadereglering och debitering och indrivning av trafikförsäkringsavgifter från ägare av oförsäkrade fordon. Intäkterna var främst trafikförsäkringsavgifter och kostnaderna var till övervägande del skadekostnader och administrationskostnader. Intäkterna täckte bara en del av föreningens kostnader som till återstående del betalades av medlemmarna. Verksamheten ansågs ha sin grund i lagstiftning och inte i ett kontraktsförhållande mellan föreningen och dess medlemmar. Kostnadsersättningen från medlemmarna kunde därför inte anses vara ersättning för några av föreningen till medlemmarna tillhandahållna tjänster. Trafikförsäkringsavgifter är till sin karaktär sanktionsavgifter och ansågs därför inte heller vara ersättning för några tillhandahållna tjänster (RÅ 2005 ref. 74).

Tävlingsavgifter

Den betalning som en tävlingsarrangör får i form av tävlingsavgifter är ersättning för de tjänster som arrangören tillhandahåller de tävlande. Frågan gällde tillhandahållande av tjänster mot betalning som inte kunde göras gällande på legal väg. Parterna hade kommit överens om att den som tillhandahåller tjänsterna endast har en moraliskt bindande skyldighet att göra så. Domstolen ansåg att ömsesidiga prestationer utbyts mellan parterna och att ett rättsligt förhållande förelåg dem emellan (C-498/99, Town & County Factors).

Utdelning och avkastning

Utdelning och annan avkastning som ges till ägare och som beräknas efter verksamhetens resultat, utan motprestation från ägaren i form av varor eller tjänster, är inte omsättning

(C-333/91 Sofitam, punkt 13 och C-142/99 Floridienne och Berginvest, punkt 21-22).

Avkastning på placeringar i investeringsfonder är inte ersättning för tillhandahållande av tjänster. När det däremot är fråga om räntor är dessa en ersättning för tillhandahållande av kapital till förmån för tredje man. I ett sådant fall är utbetalningen av räntorna inte enbart ett resultat av ägandet (C-77/01, EDM).

Rättsfall: Rätt till del i vinst ansågs vara ersättning för omsättning av tjänster

Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att den ”rätt till del i vinst” som sökandebolaget hade enligt avtal var ersättning för en av bolaget tillhandahållen tjänst. Sökandebolaget erbjöd via sina återförsäljare en märkesförsäkring till bilkunder. I ett samarbetsavtal hade bolaget och försäkringsgivaren reglerat parternas åliggande när det gällde marknadsföringskostnader, försäljningskostnader, produktutformning, premiesättning och vinstdelning. Nämnden ansåg att sökandebolagets verksamhet var en egen särskild verksamhet som innefattade tillhandahållande av marknadsföringsåtgärder till försäkringsgivaren. Avtalet ansågs därför inte utgöra ett sådant ömsesidigt förpliktande avtal av det slag som EU-domstolen hade att bedöma i domen C-77/01, EDM (RÅ 2006 not. 90).

Utgivningsbevis

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked där Skatterättsnämnden uttalat att en överlåtelse av ett utgivningsbevis var omsättning av en tjänst. Enligt ansökan överlät ett bolag ett utgivningsbevis för en tidning. Utgivningsbeviset var registrerat vid PRV. Ett utgivningsbevis är att betrakta som bärare av en rättighet som innebär att ägaren av beviset har rätt att under registrerad titel ge ut en periodisk skrift. En överlåtelse av en sådan rättighet är i mervärdesskattehänseende omsättning av tjänst. Denna tjänst är inte undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. ML (RÅ 2000 not. 61).

Vattenförbund

Vattenförbund har enligt lagen (1976:997) om vattenförbund till uppgift att genom rensning, reglering eller andra vattenvårdande åtgärder främja ett från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i vattendrag, sjö eller annat vattenområde. Ett vattenförbund är en juridisk person.

Av lagen om vattenförbund framgår att de allmänna förvaltningskostnaderna kan täckas av en förbundsavgift som tas ut av medlemmarna och fastställs på förbundsstämma. Kostnaderna för verksamhet eller verksamhetsgren fördelas mellan medlemmarna efter andelstal. Andelstalen bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn främst till vars och ens nytta eller intresse i övrigt av verksamheten eller till den omfattning i vilken han inkräktar på vattenförhållandena.

Förbundets intäkter består av förbundsavgifter eller belopp motsvarande på medlemmarna fördelade faktiska kostnader. Dessa intäkter är inte sådan omsättning enligt ML för vilken skattskyldighet föreligger.

Virtuella världar

Den som mot ersättning tillhandahåller ett onlinespel med tillgång till en virtuell värld till en deltagare omsätter enligt Skatteverkets bedömning en skattepliktig tjänst. Vid transaktioner mellan deltagarna i en virtuell värld där överenskommelse finns om försäljning av en ”vara” eller en ”tjänst” mot ersättning i en intern valuta föreligger enligt Skatteverkets bedömning en omsättning av en elektronisk tjänst när den interna valutan kan omvandlas till gällande lagligt betalningsmedel (pengar). Om den interna valutan inte kan omvandlas till pengar anser Skatteverket att ingen omsättning har skett mellan deltagarna.

Voucher

Se Presentkort

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom 102/86 [1]
  • EU-dom C-142/99 [1]
  • EU-dom C-174/00 [1]
  • EU-dom C-277/05 [1]
  • EU-dom C-333/91 [1]
  • EU-dom C-435/03 [1]
  • EU-dom C-442/01 [1]
  • EU-dom C-465/03 [1]
  • EU-dom C-498/99 [1]
  • EU-dom C-77/01 [1] [2]
  • HFD 2016-06-21, mål nr 3020-15 [1]
  • KRNJ 2011-03-07, mål nr 1851–1856-10 [1]
  • KRNS 2001-02-01, mål nr 3982-3984-1999 [1]
  • KRNS 2005-07-07, mål nr 2606-04 [1]
  • KRNS 2005-07-07, mål nr 2608-04 [1]
  • RÅ 1996 not. 281 [1]
  • RÅ 2001 ref. 60 [1]
  • RÅ 2005 ref. 19 [1]
  • RÅ 2005 ref. 74 [1]
  • RÅ 2006 ref. 31 [1]
  • RÅ 2007 ref. 6 [1]
  • RÅ 2009 ref. 56 [1]
  • SRN dnr 5-10/I [1]
  • SRN dnr 7-10/I [1]

Lagar & Förordningar

  • Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag [1] [2]

Ställningstaganden

  • Beskattning av ersättningar för markintrång m.m. [1]
  • Beskattning vid mining av bitcoin och andra virtuella valutor m.m. [1]
  • Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt [1]
  • Crowdfunding (gräsrotsfinansiering), mervärdesskatt [1]
  • Försäkringsersättning när en krockskadad bil som ska repareras lämnas som inbyte vid köp av ny bil. [1]
  • Förvaltning och löpande drift av prästlönetillgångar [1]
  • Handel med utsläppsrätter, elcertifikat och liknande rättigheter [1]
  • Internetbaserade onlinespel, mervärdesskatt [1]
  • Medlemsavgifter [1]
  • Mervärdesskatt när hyresgäst erhåller kompensation för ombyggnad av hyrd lokal [1]
  • Mervärdesskatt och elcertifikat [1]
  • Mervärdesskatt på avbeställningsskydd och avbokningsavgifter vid hotell- och stugbokningar [1]
  • Mervärdesskatt, skatteplikt för s.k. böteskassor [1]
  • Olika former av voucher (värdebevis), mervärdesskatt [1]
  • Premier inom trav och galopp; mervärdesskatt [1]
  • Skadestånd; mervärdesskatt [1]
  • Stöd och ersättningar från Arbetsförmedlingen; Mervärdesskatt [1]
  • Transaktioner mellan delägare och HB/KB [1]
  • Utgör insatskapital omsättning eller inte? [1] [2]
  • Utvecklingsarvode till facklig verksamhet [1]
Till toppen