Vem får göra pensionssparavdrag och vilka olika typer av pensionssparande i Sverige och i utlandet kan dras av? Svaren hittar du på denna sida.
Pensionssparavdrag får göras av den som har
Läs om vad som avses med att helt sakna pensionsrätt i anställning.
Pensionssparavdrag får bara göras av
Det är endast pensionsspararen själv, d.v.s. den som har ingått ett pensionssparavtal, som kan göra pensionssparavdrag. Den som har tagit över rätt till behållning på ett pensionssparkonto benämns i lagen om individuellt pensionssparande kontoinnehavare och är alltså inte pensionssparare.
Pensionssparavdrag får göras av den som är obegränsat skattskyldig i Sverige, som är anställd och som helt saknar pensionsrätt i anställning. I vissa fall kan ett sådant avdrag göras även av den som är begränsat skattskyldig (59 kap. 1 a och 16 §§ IL).
Den som bedriver en enskild näringsverksamhet, är delägare i ett enkelt bolag, partrederi, handelsbolag, kommanditbolag eller i en europeisk ekonomisk intressegemenskap (EEIG) har rätt att göra pensionssparavdrag i näringsverksamheten (16 kap. 32 § IL). Samma sak gäller för ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet. I alla dessa fall ska försäkringen respektive pensionssparavtalet ha tecknats av den person som ålders- eller sjukpensionen avser.
Pensionssparavdrag kan inte göras för en premie för en pensionsförsäkring som förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att det pågått något mål om äktenskapsskillnad (59 kap. 2 § andra stycket IL). Inte heller kan avdrag göras för privat sparande i en pensionsförsäkring som ägs av en arbetsgivare (59 kap. 2 § tredje stycket IL).
Den som har tagit över rätt till behållning på ett pensionssparkonto vid en bodelning – inom äktenskapet eller i samband med skilsmässa – kan inte göra pensionssparavdrag. Motsvarande gäller för den som genom ett förmånstagarförordnande har tagit över rätt till behållning på ett pensionssparkonto (4 kap. 12 och 16 §§ LIPS).
Pensionssparavdrag kan inte heller göras av den som efter en överlåtelse på grund av utmätning, ackord eller konkurs har tagit över rätt till behållning på ett pensionssparkonto.
En försäkring är en pensionsförsäkring om den uppfyller de kvalitativa villkoren i 58 kap. 4, 6 och 8–16 b §§ IL (58 kap. 2 § IL). Även en utländsk försäkring som meddelats i en försäkringsrörelse inom EES-området och som uppfyller de svenska kvalitativa villkoren för en pensionsförsäkring är en pensionsförsäkring (58 kap. 4 § IL).
En utländsk försäkring som inte uppfyller de kvalitativa villkoren kan ändå anses som en pensionsförsäkring under vissa förutsättningar (58 kap. 5 § IL). Även en utländsk försäkring för vilken Skatteverket lämnat ett särskilt medgivande anses som en pensionsförsäkring (58 kap. 5 § tredje stycket IL).
Även en försäkring som ska anses som en pensionsförsäkring omfattas av sådant pensionssparande som kan dras av. Detta innebär att de avdragsbegränsningar som gäller för en pensionsförsäkring också ska tillämpas för en försäkring som ska anses som en pensionsförsäkring.
En pensionsförsäkring kan kombineras med en premiebefrielseförsäkring. Vid betalning av premien för pensionsförsäkringen ingår då i premien för denna en del som avser premiebefrielseförsäkringen. Detta innebär att även premien för premiebefrielseförsäkringen ger rätt till pensionssparavdrag inom de beloppsramar som gäller.
En premiebefrielseförsäkring ger rätt till premiebefrielse eller nedsättning av premien. Det kan dock inträffa att en försäkringstagare redan har hunnit betala in och göra avdrag för hela premien på den försäkring som försäkringsgivaren p.g.a. premiebefrielseförsäkringen ska stå för. I sådana fall återbetalar försäkringsgivaren de inbetalda premierna. Återbetalningen ska inte betraktas som pension utan försäkringstagaren anses i stället ha betalat premier som motsvarar de ursprungligen inbetalade premierna minskade med det återbetalade beloppet, d.v.s. nettot. Avser återbetalningen premier som betalats in tidigare år ska rättelse av det då medgivna avdraget göras genom omprövning. Har det tidigare avdraget gjorts i inkomstslaget näringsverksamhet innebär en rättelse följdändringar för den särskilda löneskatten på pensionskostnader (SLP) och underlaget för egenavgifter (KRNS 2007-06-20, mål nr 357-359-06).
A har betalat in 10 000 kr per år till en privat pensionsförsäkring under två år. Premierna innefattar också premie för en premiebefrielseförsäkring. A har dragit av premierna i inkomstdeklarationerna. För ”år 2” har Skatteverket ännu inte fattat beslut om slutlig skatt. A råkade under ”år 1” ut för en olyckshändelse och har varit sjukskriven en längre tid. Efter utredning har försäkringsbolaget under ”år 2” bedömt att olyckshändelsen medför en bestående nedsatt arbetsförmåga för A med 60 procent. Eftersom premien för pensionsförsäkringen har omfattat även en premiebefrielsedel ska premiebefrielseförsäkringen träda in och betala den premie/del av premie som A själv i annat fall skulle ha betalat. Försäkringsutredningen har blivit klar först under ”år 2” och försäkringsbolaget har under detta år betalat tillbaka 12 000 kr, d.v.s. 60 procent av de premier som betalats in under ”år 1” och ”år 2”.
Den del av återbetalningen som avser ”år 1” ska minska de ursprungligen inbetalade premierna och det avdrag som gjorts ”år 1” ska rättas genom omprövning. Avdrag ska medges med enbart 4 000 kr. Den del av återbetalningen som avser ”år 2” ska reducera det avdrag som yrkats detta år och avdrag medges med resterande 4 000 kr. Om A är näringsidkare kan rättelserna innebära följdändringar för SLP och för underlaget för egenavgifter.
Ett pensionssparkonto är ett sådant konto som avses i lag (1993:931) om individuellt pensionssparande. Om IPS kan du läsa under Civilrättsliga bestämmelser om ett pensionssparkonto (IPS) och Villkor för ett pensionssparkonto (IPS).
Ett särskilt avtal har ingåtts mellan Sverige och Danmark som bl.a. innehåller bestämmelser om rätt till avdrag för inbetalningar till en pensionsordning i det andra landet. Avtalet finns som bilaga 4 till det nordiska skatteavtalet (1996:1512). Se också Skatteverkets ställningstagande Avdrag för inbetalningar till dansk pensionsordning och skatteavtal.
Det särskilda avtalet innebär att betalningar som görs till en dansk skattegynnad pensionsordning, under vissa förutsättningar som anges i avtalet, ska dras av i Sverige, oberoende av hur den aktuella pensionsordningen bedöms enligt svensk intern skatterätt i övrigt.
De särskilda avdragsreglerna i avtalet tillämpas för svensk del då en person
Skatteverket anser att med ”sammanlagd inkomst” och ”nettointäkt” avses den för hela inkomståret sammanlagda inkomsten resp. nettointäkten – se Skatteverkets ställningstagande Sammanlagd inkomst enligt 2003 års svensk-danska avtal.
Av avtalet framgår de särskilda begränsningar av avdraget som gäller.
Det förekommer att en försäkringsgivare felaktigt klassificerar en pensionsförsäkring som en tjänstepensionsförsäkring. En näringsidkare är skattemässigt dock inte att anse som arbetstagare eller anställd i sin näringsverksamhet och kan därför inte teckna en tjänstepensionsförsäkring. En försäkring med näringsidkaren som försäkringstagare och försäkrad är i stället en privat pensionsförsäkring. Avdrag för premier för en sådan försäkring kan göras i näringsverksamheten. En försäkring som felaktigt klassificerats som en tjänstepensionsförsäkring kan medföra skattekonsekvenser av annat slag. Läs mer om detta under Pensionsförsäkring/Tjänstepensionsförsäkring.
Avdrag kan inte göras för en premie för en försäkring som har tecknats av ett handels- eller kommanditbolag, en EEIG eller ett partrederi och som avser pension till en delägare i dessa företagsformer. En delägare i någon av dessa företagsformer är skattemässigt inte att anse som arbetstagare eller anställd i sin näringsverksamhet och t.ex. ett handelsbolag kan därför inte teckna en tjänstepensionsförsäkring för delägaren. En försäkring som t.ex. ett handelsbolag har tecknat som ”tjänstepensionsförsäkring” med en delägare i bolaget som försäkrad och förmånstagare blir enligt inkomstskattelagen att anse som en kapitalförsäkring. Avdrag medges då vare sig för handelsbolaget eller för delägaren. Se också Skatteverkets ställningstagande Felaktigt tecknade ”tjänstepensionsförsäkringar” för delägare i handelsbolag. Skatteverkets ställningstagande har bekräftats av flera kammarrättsdomar, av vilka i vart fall två har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen som inte meddelat prövningstillstånd (RR 2006-04-24 mål nr 5945-05 och RR 2008-01-18 mål nr 2255-07).
En person kan tidigare ha varit anställd hos t.ex. ett handelsbolag och sedan blivit delägare i bolaget. En handelsbolagsdelägare är skatterättsligt inte att anse som anställd. Om tjänstepensionsförsäkringen ägs av arbetsgivaren måste därför en överlåtelse av försäkringen göras, d.v.s. ändras till en privat pensionsförsäkring, för att avdrag för premier för delägaren ska kunna medges. Om tjänstepensionsförsäkringen i stället ägs av den som varit anställd ska en omregistrering till en privat pensionsförsäkring ske hos försäkringsgivaren. Av praktiska skäl kan avdrag för delägaren medges för inbetalning av premier under det kalenderår förändringen sker om försäkringen under detta år har överlåtits till den nyblivna delägaren, dvs. även för inbetalningar som skett före tidpunkten för ägarförändringen/omregistreringen.
En liknande situation uppkommer om en anställd i en enskild näringsverksamhet gifter sig med näringsidkaren eller de blir sambor och har haft, har eller får ett gemensamt barn. Medhjälpande make/maka/sambo är skatterättsligt inte att anse som anställd och en överlåtelse alternativt en omregistrering av tjänstepensionsförsäkringen måste därför göras. Av praktiska skäl kan avdrag för den medhjälpande maken medges för inbetalning av premier under det kalenderår förändringen sker om försäkringen under detta år har överlåtits/omregistrerats och blivit en privat pensionsförsäkring.