Avgränsningen av inkomstslaget tjänst

Vem beskattas i inkomstslaget tjänst?

Fysiska personer och vissa dödsbon beskattas för inkomst av tjänst (1 kap. 3 § och 4 kap. 1–2 §§ IL).

Läs även om reglerna för den som är begränsat skattskyldig.

Fysiska personer

Fysiska personer är skattskyldiga för inkomster i inkomstslaget tjänst. Detta gäller den som är obegränsat skattskyldig. Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet (1 kap. 3 § och 3 kap. 8 § IL).

Dödsbon

Ett dödsbo efter en fysisk person är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster av tjänst. Det som skulle ha gällt för den döde tillämpas under dödsåret för dödsboet (4 kap. 1 § IL).

För beskattningsår efter dödsåret gäller samma bestämmelser som för fysiska personer, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon (4 kap. 2 § IL). Efter dödsåret har dödsbon t.ex. inte rätt till grundavdrag (63 kap. 2 § andra stycket IL).

Inkomster som ska tas upp i inkomstslaget tjänst

Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital (10 kap. 1 § första stycket IL).

Förutsättningarna för att en inkomst ska tas upp i inkomstslaget tjänst är

• att den inte är hänförlig till något annat inkomstslag,
• att den inte är skattefri enligt 8 kap. IL eller 11 kap. IL.

Med tjänst menas en anställning, ett uppdrag och någon annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur. Med ”annan inkomstgivande verksamhet” menas t.ex. att även hobbyverksamhet beskattas i inkomstslaget tjänst, men även att inkomstslaget tjänst till viss del fungerar som en uppsamlingspost för inkomster som inte hör till kapital eller näringsverksamhet.

Inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. IL räknas alltid till inkomstslaget tjänst (10 kap. 1 § tredje stycket IL) om de inte hör till inkomstslaget näringsverksamhet och

• tillgången eller materialet till den har förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige, eller
• det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången.

Läs mer om gränsdragningen mot inkomstslaget kapital när det gäller avyttring av tillgångar i hobbyverksamhet m.m.

Pension, livränta och liknande ersättningar

Som tjänst behandlas också enligt 10 kap. 2 § IL rätt till

• pension
• livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar
• ersättning på grund av sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst
• engångsbelopp på grund av en personskada
• undantagsförmåner
• sådana förmåner som avses i 11 kap. 30 § andra stycket, 31–36 §§ och 46 § IL.

Vissa andra inkomster som räknas till inkomstslaget tjänst

Till inkomstslaget tjänst räknas också vissa inkomster som utan att falla in under definitionen av tjänst ändå ska beskattas som tjänst (10 kap. 3 § IL). Dit hör

• utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap. IL, i företag som är eller har varit fåmansföretag
• kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning som anges i 50 kap. 7 § IL
• penninglån (s.k. förbjudna lån) som avses i 11 kap. 45 § IL, d.v.s. lån som lämnats i strid med 21 kap. 1–7 §§ ABL, 11 § TrL eller 2 kap. 6 § SL
• avskattning av en pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§ IL,
• avskattning av ett pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 § IL
• avskattning av avtal om tjänstepension enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§ IL.

Vad som inte räknas till inkomstslaget tjänst

Till inkomstslaget tjänst räknas enligt 10 kap. 4 § IL inte följande:

• Räntor på skulder för utbildning eller på andra skulder för tjänsten. Sådan ränta är avdragsgill under inkomst av kapital. Den här bestämmelsen gäller inte räntor enligt studiestödslagen, dessa är inte avdragsgilla enligt en särskild regel i 9 kap. 8 § IL.
• Vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från bolaget. Sådan ersättning hänförs till inkomst av näringsverksamhet eller, i vissa fall, inkomst av kapital.

Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och utgifter på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § FTL likställs med ägande vid beskattningen, även om fastigheten innehas som en löneförmån. En sådan inkomst räknas antingen till näringsverksamhet eller behandlas enligt reglerna för privatbostad.

Gränsen mellan tjänst och näringsverksamhet

Med näringsverksamhet menas förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med yrkesmässigt menas att verksamheten bedrivs varaktigt och med vinstsyfte (13 kap. 1 § IL). Självständighets- och vinstkriterierna är avgörande vid en bedömning av om en inkomst ska hänföras till tjänst eller näringsverksamhet.

Hobbyverksamhet saknar vinstsyfte

En verksamhet som bedrivs både varaktigt och självständigt men som saknar vinstsyfte uppfyller inte kravet för näringsverksamhet. Det utmärkande för en hobbyverksamhet är att den utövas av hobbyidkaren själv på dennes fritid, och att vinstsyfte saknas. Till hobbyverksamhet kan t.ex. hänföras försäljning i mindre skala av produkter från hemslöjd, trädgårdsodling, biodling, jakt och fiske, uppfödning av hundar, hästar m.m.

Läs mer om gränsdragningen mellan tjänst och näringsverksamhet.

Gränsen mellan tjänst och kapital

Gränsdragningsproblem mellan inkomstslagen tjänst och kapital kan till exempel uppkomma när det gäller hobbyverksamhet, räntor, värdepappersförvärv och utdelning på aktier i fåmansföretag. Läs mer om gränsdragningen mellan tjänst och kapital.