Utbildning vid omstrukturering

Lagregleringen

Om en skattskyldig är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet, ska en förmån i form av utbildning eller annan åtgärd inte tas upp som intäkt om den är av betydelse för att den skattskyldiga ska kunna fortsätta förvärvsarbeta (11 kap. 17 § IL).

Tidigare gällde att åtgärderna skulle vara av väsentlig betydelse för att den skattskyldiga skulle kunna fortsätta att förvärvsarbeta.

Inför den utvidgade skattefriheten anfördes i förarbetena att utgångspunkten bör vara att det normalt är arbetsgivaren som, i samråd med arbetstagaren, har bäst förutsättningar att ta ställning till om en åtgärd kan antas leda till en ny anställning för arbetstagaren. Om kravet på att en åtgärd ska vara ”av väsentlig betydelse” för att den skattskyldiga ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta ändras till att åtgärden ska vara ”av betydelse”, bör utrymmet för att kunna ta hänsyn till arbetsgivarens och arbetstagarens bedömning i det enskilda fallet vara större än tidigare. Det innebär att fler utbildningar och andra åtgärder än tidigare kommer att omfattas av skattefriheten (prop. 2013/14:1)

Genom ändringen har dessutom bestämmelsen förtydligats så att det klart framgår att

• bestämmelsen omfattar en utbildning eller annan åtgärd som sätts in inom fem år före en eventuell uppsägning,
• den som redan blivit arbetslös omfattas av bestämmelsen
• bestämmelsen blir tillämplig också om avsikten är att den skattskyldiga ska få annat arbete hos arbetsgivaren.

Bestämmelsen är tillämplig när arbetsgivaren har vidtagit en åtgärd i syfte att minska personalen eller att omplacera anställda. Skattefriheten omfattar även de situationer då arbetsgivaren vidtar en åtgärd som medför att arbetstagaren känner sig tvingad att säga upp sig själv (prop. 1995/96:152 s. 40).

Med ”annan åtgärd” avses insats som syftar till att hjälpa den skattskyldiga att få ett nytt arbete eller att i övrigt bistå den anställde på ett personligt plan i samband med att en uppsägning kan bli aktuell, exempelvis s.k. outplacementåtgärder. Outplacementverksamhet är sådant som samhället ofta erbjuder medborgarna, t.ex. kurser som motsvarar arbetsförmedlingarnas jobbsökarkurser (prop.1995/96:152 s. 87).

Andra åtgärder som kan aktualiseras är psykologkontakter, som inte sker i sjukvårdande syfte, men även andra åtgärder som syftar till att förbättra den anställdes möjligheter att få ett nytt arbete (prop. 1995/96:152 s. 87–88).

Den skattefria förmånen omfattar kurskostnader, terminsavgifter, kurslitteratur, arvoden till föredragshållare och konsulter m.m. men däremot inte lön eller ersättning för ökade levnadskostnader.

Fåmansföretag omfattas inte

Skattefriheten gäller inte för förmån från fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget, eller är närstående till sådan person. Om arbetsgivaren är en fysisk person gäller skattefriheten inte i fråga om förmån till sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren.

Skattefriheten gäller inte utbildning av anställda som redan har en utbildning på ett område där de utan svårighet kan få arbete hos en annan arbetsgivare. Detsamma gäller om en person, som har en gedigen utbildning inom ett område med tillfällig arbetsbrist, läser något annat i avvaktan på att arbetsmarknaden blir gynnsammare på området (prop. 1995/96:152 s. 39).

Skattebefrielsen omfattar inte kurser som kan vara utvecklande för den skattskyldiga men som inte ökar möjligheten att få arbete. Datakurser och språkkurser av allmän karaktär som underlättar för den enskilda att studera vidare bör däremot omfattas av skattefrihetsregelns tillämpningsområde. Vidare bör grund- och yrkesutbildning anses vara av väsentlig betydelse för den skattskyldigas möjligheter att få arbete om hen tidigare saknar sådan utbildning.

Av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen framgår att bestämmelsen också är tillämplig när en anställd, som riskerar att bli arbetslös, genomgår utbildning i syfte att få ett nytt arbete hos sin ”gamla” arbetsgivare. Målet gällde en undersköterska som utbildade sig till sjuksköterska för att därefter fortsätta att arbeta hos sin tidigare arbetsgivare. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att bestämmelsen om utbildning i samband med omstrukturering var tillämplig på undersköterskan, eftersom hennes utbildning ingick i en omstrukturering som innebar en förskjutning mot fler sjuksköterskor. Utbildningen var därför av väsentlig betydelse för att hon skulle kunna fortsätta att förvärvsarbeta (RÅ 2002 not. 96).

Avdragsrätt

En skattskyldig som tar del av utbildning eller andra åtgärder på grund av omstrukturering kan ha rätt till avdrag för resor till och från den plats där utbildningen eller åtgärden tillhandahålls (12 kap. 31 § IL). Läs mer om avdragsrätt.