Finns det en kontrolluppgiftsskyldighet för en utdelningsinkomst ska utbetalaren i de flesta fall även göra skatteavdrag från utdelningen. I vissa fall ska utbetalaren även göra skatteavdrag från annan avkastning. Det finns dock ett antal undantag då utbetalaren inte ska göra skatteavdrag.
För den som är begränsat skattskyldig ska inte utbetalaren göra preliminär skatteavdrag. I stället ska utbetalaren innehålla kupongskatt.
Vem som ska göra skatteavdrag från utdelning och annan avkastning är beroende av vem som betalar ut inkomsten och om det finns en kontrolluppgiftsskyldighet för inkomsten. Bl.a. har det betydelse om utbetalaren är en fysisk eller juridisk person.
Skyldigheten att göra skatteavdrag är knuten till skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Det innebär att den som ska lämna kontrolluppgift på en utdelningsinkomst även ska göra skatteavdraget (10 kap. 15 § SFL).
Kontrolluppgift om utdelning ska lämnas för fysiska personer och dödsbon. Uppgiftsskyldig är den som har tillgodoräknat eller betalat ut avkastningen (19 kap. 3 § SFL). Detta gäller under förutsättning att utbetalaren är en annan juridisk person än ett dödsbo. Av förarbetena framgår vilka juridiska personer som avses (prop. 2001/02:25 s. 185).
Det innebär att följande juridiska personer ska lämna kontrolluppgift om utdelning:
Uppgifterna lämnas av den som har tillgodoräknat eller betalat ut utdelningen. Det innebär att värdepappersinstitut eller andra som förvarar värdepapper i depå eller registrerade på konto istället övertar skyldigheten att lämna kontrolluppgift och att göra skatteavdrag.
Huvudregeln innebär att utbetalaren av utdelning ska göra skatteavdrag om han eller hon är skyldig att lämna kontrolluppgift för inkomsten (10 kap. 15 § SFL). Vad som menas med en utdelning är inte definierat i inkomstskattelagen. Normalt avses ersättning i kontanter eller andra tillgångar till aktieägarna, andelsägare i värdepappersfonder och specialfonder och ekonomiska föreningar.
Skatteavdrag ska göras på annan avkastning som ingår i de kontrolluppgifter som lämnas om utdelning (19 kap. 1 § andra stycket SFL). En förutsättning för att utbetalaren ska göra skatteavdrag är att henbetalar ut avkastningen tillsammans med utdelningen.
Skyldighet att göra skatteavdrag för annan avkastning infördes i och med att skatteförfarandelagen trädde ikraft. För så kallade sammansatta instrument, exempelvis en aktieindexobligation, förekommer att avkastningen både kan avse ränta och annan avkastning. Samma regel gäller om det istället skulle förekomma ett sammansatt instrument med både utdelning och annan avkastning. Syftet med att införa skatteavdrag på vissa av de utbetalningar som är annan avkastning är bl.a. att förenkla redovisningen och få bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt (prop. 2010/11:165 s. 338).
Jämfört med skattebetalningslagen har skyldigheten att göra skatteavdrag från utdelning utvidgats genom att några av undantagen i 5 kap. skattebetalningslagen inte fått någon motsvarighet i skatteförfarandelagen.
Av den äldre bestämmelsen framgick att utdelning från en utländsk juridisk person bara skulle göras av vissa utbetalare. I och med att undantaget har tagits bort ska skatteavdrag på utdelning från en utländsk juridisk person göras oavsett vem som betalar ut utdelningen.
Undantaget har tagits bort eftersom Regeringen ansåg att bestämmelsen i allt väsentligt saknar betydelse (prop. 2010/11:165 s. 334).
Det finns vissa generella undantag då utbetalaren inte ska göra något skatteavdrag från utdelning (10 kap. 16 § SFL). Skatteavdrag ska inte göras för
Du kan läsa mer om dessa undantag under avsnittet om gemensamma regler.
I 10 kap. 18 § SFL finns ytterligare ett antal undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från utdelning.
Utbetalaren ska göra skatteavdrag från utdelningar på aktier i ett svenskt aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 1 kap 10 § ABL. Med ett avstämningsbolag avses ett aktiebolag där aktierna är registrerade i ett avstämningsregister hos en värdepapperscentral.
Undantaget innebär att utbetalaren inte ska göra skatteavdrag för utdelningar från s.k. kupongbolag. Med detta avses ett bolag där styrelsen ansvarar för att en aktiebok förs på ett korrekt sätt vad gäller tillgänglighet, bevaring, registrering etc. (10 kap. 18 § 1 SFL).
Undantaget gäller exempelvis för utdelningar från fåmansföretag och andra mindre bolag.
Utbetalaren av utdelning på andelar i en svensk ekonomisk förening ska inte göra något skatteavdrag. Denna utdelning är undantagen från skatteavdrag (10 kap. 18 § 2 SFL).
Ett bolag kan även göra utdelningar i annat än pengar s.k. sakutdelningar. Bland annat kan aktier, optioner m.m. delas ut till andelsägarna. Denna typ av utdelning är skattepliktig och kontrolluppgift för värdet ska lämnas.
Det utdelade värdepappret ska värderas till marknadsvärdet. Eftersom utdelningen inte görs i pengar ska däremot utbetalaren inte göra något skatteavdrag (10 kap. 15 § första stycket SFL).
I vissa fall kan ett företag dela ut aktier i det egna bolaget eller i ett dotterbolag utan att utdelningen är skattepliktiga. Detta brukar kallas en Lex ASEA-utdelning (42 kap. 16 § IL). Inte heller vid partiell fission ska utdelning genom andelar tas upp som intäkt (42 kap. 16b § IL).
Skatteverket har i en föreskrift undantagit dessa utdelningar från kontrolluppgiftsskyldighet (SKVFS 2013:23). När utdelningen är undantagen från beskattning ska inte någon kontrolluppgift lämnas. Av detta följer att inte heller något skatteavdrag ska göras.
Kontrolluppgift om utdelning behöver inte lämnas för pensionssparkonto. Av detta följer att inte heller något skatteavdrag ska göras (19 kap. 4 § SFL).
Den egendom som förvaras på ett investeringssparkonto beskattas inte på konventionellt sätt för en person eller dödsbo som är obegränsat skattskyldig. Någon kontrolluppgift ska inte lämnas för utbetalad utdelning. Av detta följer att utbetalaren inte heller ska göra något skatteavdrag från utdelning som betalas ut till ett investeringssparkonto (19 kap. 4 § SFL).
Undantaget gäller inte utdelning som betalas ut till ett investeringssparkonto som avser tillgångar som anges i 42 kap. 38 § IL.
För en person eller dödsbo som är begränsat skattskyldig och som innehar ett investeringsparkonto ska utbetalaren göra skatteavdrag på samma sätt som för en vanlig depå som innehas av en begränsat skattskyldig person.