Dubbel bosättning

Förutsättningar för avdrag

Avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning medges om följande förutsättningar är uppfyllda (12 kap. 19 och 20 §§ IL, prop. 2007/08:24):

• personen har flyttat till en ny bostadsort p.g.a. sitt arbete
• personen har behållit en bostad på den tidigare bostadsorten för sig själv, sin make, sambo eller familj
• personen övernattar på arbetsorten
• avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 km

När har en person flyttat till en ny bostadsort?

Det finns personer som av olika anledningar inte övernattar på arbetsorten hela veckan. Det kan t.ex. vara personer som arbetar koncentrerad deltid, personer som arbetar hemifrån en dag i veckan eller personer som reser hem till familjen mitt i veckan.

Skatteverket anser att en person har flyttat till en ny bostadsort när hen har skaffat en bostad på den nya arbetsorten och övernattar i denna. En person som reser hem till den gamla bostadsorten en eller flera gånger under arbetsveckan har därför rätt till avdrag för dubbel bosättning.

Däremot anser Skatteverket att en sådan person inte samtidigt kan medges avdrag för dagliga resor mellan den ursprungliga bostaden och arbetsorten. Personen har endast rätt till avdrag för en hemresa i veckan och för eventuella arbetsresor på arbetsorten.

Vilka krav ställs på boendet?

Skatteverket anser att personen själv får bestämma hur hen vill bo. Hen kan t.ex. hyra en lägenhet, ett möblerat rum eller bo på hotell. Kostnaden för boendet måste dock vara rimlig med hänsyn till kostnadsläget på arbetsorten.

Familjebostaden flyttas men familjen bor kvar

Avdrag medges när familjebostaden flyttas till den nya arbetsorten men familjen eller delar av familjen stannar kvar på den tidigare bostadsorten under en övergångstid.

Familjen flyttar med till den nya arbetsorten

Skatteverket anser att avdrag ska medges när familjen flyttar med till den nya arbetsorten om man har kvar en bostad på den gamla bostadsorten. Familjen behöver alltså inte bo kvar i den gamla bostaden utan kan byta till t.ex. en mindre och billigare bostad på samma ort. Man kan dock inte byta till en fritidsbostad eftersom den inte räknas som permanentbostad. Det går heller inte att få avdrag för en fritidsbostad, som man redan har på den gamla bostadsorten.

Under en övergångstid kan en familjemedlem behöva bo kvar på den gamla bostadsorten, men anser att det är för dyrt att ha kvar den gamla bostaden. I stället bor personen under en längre tid på vandrahem. Avdrag medges dock inte för boende på vandrarhem eller liknande eftersom inte heller dessa boenden anses vara permanentbostäder även om det skulle vara fråga om ett mer varaktigt boende.

Om bostaden på den gamla bostadsorten hyrs ut har man inte längre rätt till avdrag.

Vem får avdrag?

Den familjemedlem som genom sitt byte av arbete har orsakat den dubbla bosättningen ska alltid medges avdraget. Detta gäller oavsett om familjen bor kvar på hemorten eller flyttar med till arbetsorten.

För vilken bostad medges avdrag?

Avdrag medges vanligen för den nya bostaden på arbetsorten. Men om familjebostaden för gifta/sambor flyttas till den nya arbetsorten och en bostad behålls på tidigare bostadsorten anser Skatteverket att avdrag ska medges för bostaden på den tidigare bostadsorten.

Skatteverket anser att om bostaden på den gamla bostadsorten hyrts ut till viss del bör denna uthyrning påverka avdraget i motsvarande mån.

Avdrag medges för ensamstående om hen har en bostad både på arbetsorten och på den gamla bostadsorten. Skatteverket anser att avdrag för ensamstående bör medges med skillnaden mellan bostadskostnaderna före och efter att den dubbla bosättningen inleddes.

Bosättningsbegreppet

Skatteverket anser att vid bedömningen av var en person skatterättsligt ska anses vara bosatt ska hänsyn i första hand tas till de faktiska bostadsförhållandena. Den faktiska folkbokföringsadressen har i det sammanhanget inte någon avgörande betydelse.

Det som sägs här om bosättning avgör inte om en person anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige eller inte enligt bestämmelsen 3 kap. 3 § IL, utan tillämpas endast på bestämmelserna om avdrag för dubbel bosättning.

Ensamstående som är bosatt hos föräldrar

Skatteverket anser att en ensamstående person som är bosatt i sitt föräldrahem och får en tillsvidareanställning på en annan ort i normalfallet ska anses skatterättsligt bosatt på arbetsorten.

Avdragets beräkning

Avdrag för ökade levnadskostnader medges för utgifter för måltider och småutgifter samt för logi.

Hur länge kan en person få avdrag för måltider och småutgifter?

En person får göra avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter bara under den första månaden av vistelsen på den nya bostadsorten. Skatteverket anser att denna månad inte går att förlänga så som man gör med tremånadersperioden vid tjänsteresa. Avdrag medges därför endast för de dagar, som personen faktiskt har övernattat på den nya bostadsorten under den första månaden (12 kap. 20 § andra stycket IL).

Exempel: ny anställning, övernattar på nya arbetsorten hela första månaden

Eva börjar en ny fast anställning den 18 januari 2016.

Om hon vistas på arbetsorten hela den första månaden, dvs. från och med den 18 januari till och med den 17 februari, medges hon avdrag för måltider och småutgifter för 31 dagar.

Exempel: ny anställning, övernattar på nya arbetsorten endast de dagar hon arbetar

Om Eva inte vistas på arbetsorten hela månaden, utan bara övernattar där när hon arbetar, så ska avdraget beräknas med hänsyn till detta:

• Eva arbetar varje vecka måndag-fredag – avdrag medges för 23 dagar
• Eva arbetar varannan vecka måndag-fredag – avdrag medges för 13 dagar
• Eva arbetar bara helger (lördag-söndag) – avdrag medges för 10 dagar, eftersom första arbetsdagen är den 23 januari och avdragsperioden börjar räknas från denna dag. Avdragsperioden blir alltså 23 januari-22 februari när Eva arbetar på detta sätt.

Hur länge kan en person få avdrag för logi?

Avdrag för logi medges längst under två år för alla som har rätt till avdrag. Dessutom kan alla utom de ensamstående få avdrag ytterligare tre år om den dubbla bosättningen beror på makens, sambons eller partnerns förvärvsverksamhet. Då kan alltså avdrag medges sammanlagt längst fem år (12 kap. 20 § tredje stycket IL). Det finns inget krav på att förvärvsverksamheten måste ha en viss omfattning eller ge en viss inkomst.

Synnerliga skäl

Om det finns synnerliga skäl kan avdrag för logi medges även för längre tid än två respektive fem år (12 kap. 20 § tredje stycket IL).

Regeln om synnerliga skäl kan tillämpas endast i undantagsfall. Det ska ha inträffat något som man inte alls har kunnat förutse och det ska vara stötande att inte förlänga tiden. Det kan t.ex. vara allvarlig sjukdom inom familjen eller varsel om uppsägning av den som har rätt till avdrag. Händelsen måste inträffa kort tid innan tidsgränsens slut.

För en förlängning räcker det däremot inte att man t.ex. inte har kunnat ordna en bostad på den nya orten eller att maken inte har fått ett arbete där (prop. 2007/08:24 s. 44).

När börjar tiden räknas?

Tiden ska räknas från när personen övernattar första gången på arbetsorten utan hänsyn till när hen började arbeta där. Detta kan t.ex. gälla för en person som tidigare har dagpendlat och som i stället börjar veckopendla.

Skatteverket anser att en ny avdragsperiod inte börjar för en person, som byter bostadsort på grund av att arbetet flyttas till en annan ort under en pågående tidsperiod. Anledningen är att personen inte har behållit någon bostad för familjen på den tidigare arbetsorten. Detta gäller oavsett om personen byter arbetsgivare eller inte på den nya arbetsorten.

Tillfällig anställning blir fast anställning

När en tillfällig anställning övergår till en fast anställning kan avdrag medges för dubbel bosättning även om avdrag tidigare har medgetts enligt bestämmelsen om tillfälligt arbete. Man ska räkna tiden från den dag personen började den fasta anställningen (RÅ 2007 ref. 73).

Tjänstledig för studier

En ensamstående person som på grund av studier är bosatt på en annan ort än där hen arbetar anses normalt vara skattemässigt bosatt på studieorten. En person som har familj anses normalt skatterättsligt bosatt på den orten där familjen bor även om hen studerar och bor på en annan ort.

Skatteverket anser att en person, som är tjänstledig från sitt ordinarie arbete på grund av studier på annan ort än arbetsorten, inte har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader i samband med arbete på den ordinarie arbetsplatsen under studietiden.

Exempel: tillsvidareanställning på annan ort än där man studerar

Anna har en tillsvidareanställning i Norrköping. Hon har nu flyttat till Uppsala för att studera. Anna har tidigare bott hemma hos föräldrarna i Norrköping. Hon kommer att sommarjobba på sitt arbete som hon är tjänstledig från och då åter bo hos föräldrarna. Kan Anna få avdrag för ökade levnadskostnader i samband med sommarjobbet?

Eftersom Anna fortfarande har kvar sin tillsvidareanställning kan avdrag för tillfälligt arbete inte komma i fråga. En förutsättning för att avdrag för dubbel bosättning ska kunna medges är att personen på grund av sitt arbete flyttat till ny ort. Eftersom Anna flyttat till Uppsala på grund av studier och inte på grund av arbete kan avdrag för ökade levnadskostnader inte heller medges enligt reglerna för dubbel bosättning.

Exempel: studier på annan ort och familjen bor kvar på arbetsorten

Matti bor i Norrköping med fru och barn. Han börjar studera i Uppsala och skaffar även en bostad där. Familjen bor kvar i Norrköping i familjebostaden. Matti sommarjobbar på det arbete i Norrköping han är tjänstledig från under studietiden. Kan Matti få avdrag för ökade levnadskostnader under den tid han sommarjobbar?

Eftersom Matti är både skatterättsligt och folkbokföringsmässigt bosatt i Norrköping där hans familj bor kan han inte få avdrag för ökade levnadskostnader.

I det här fallet blir bedömningen densamma oavsett om Matti är tjänstledig från sitt ordinarie arbete eller säger upp sin anställning och tar tillfälligt arbete i Norrköping. I båda fallen anses Matti skatterättsligt bosatt på arbetsorten i Norrköping och har därför inte rätt till avdrag för ökade levnadskostnader.

Vilket avdrag får man för måltider och småutgifter?

Avdrag medges antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett schablonbelopp.

Schablonbeloppen är 30 procent av maximibeloppet för en hel dag när arbetsorten ligger i Sverige respektive 30 procent av normalbeloppet för en hel dag när arbetsorten ligger utomlands (12 kap. 21 § andra stycket 4 IL).

Vilket avdrag får man för logikostnader?

Avdrag för logikostnader medges med den faktiska bostadskostnaden på arbetsorten. Kan personen inte visa den faktiska kostnaden får hen inget avdrag alls. Om arbetsgivaren har betalat bostadskostnaden ska den anställda redovisa bostadsförmån. Den anställda får sedan dra av samma belopp som hen har redovisat som förmånsvärde i sin inkomstdeklaration, eftersom detta värde i regel anses vara bostadskostnaden.

Minskning av avdraget för ökade levnadskostnader p.g.a. kostförmån

Om personen har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader och har fått kostförmån ska avdraget minskas med hänsyn till kostförmånen.

Samma regler gäller vid tjänsteresor, tillfälligt arbete och dubbel bosättning (12 kap. 17 och 22 §§ IL). Du kan läsa vad som gäller i olika situationer under Minskning av avdraget p.g.a. kostförmån.